Avstyckning och andra åtgärder

I Sverige omfattas alla fastigheter av en lantmäterimyndighets arbetsområde. Det finns ett flertal kommunala lantmäterimyndigheter, och det finns också ett statligt lantmäteri i Sverige.

Det statliga lantmäteriet har hand om fastighetsbildningen i alla kommuner som inte har en kommunal lantmäterimyndighet. Södertälje har en kommunal lantmäterimyndighet sedan år 1998.

Det är upp till varje kommun att avgöra om man vill ha kommunalt eller statligt lantmäteri. Alla lantmäterimyndigheter styrs av och arbetar efter samma lagar och förordningar. I Stockholms län är det blandat mellan kommunerna om de har kommunal eller statlig lantmäterimyndighet.

Hos den statliga myndigheten Lantmäteriet kan du hitta mycket information som rör allt arbete som lantmäterimyndigheter utför, och du kan beställa historiska data. De har även ett register där du som är fastighetsägare kan logga in och se vilken dokumentation som finns om din fastighet.

Lantmäterimyndigheten styrs av ett flertal lagar och förordningar. Utifrån lagstiftningen gör vi en prövning och bedömning om det är möjligt att göra den förändring av fastigheten som den som har ansökt om en lantmäteriförrättning önskar.

I förrättningarna arbetar vi främst utifrån tre lagstiftningar:

• fastighetsbildningslagen
• anläggningslagen
• ledningsrättslagen.

Ibland innehåller dessa lagar hänvisningar till bestämmelser i andra lagar. Det kan till exempel vara:

• plan- och bygglagen
• jordabalken
• expropriationslagen
• miljöbalken.

När ansökan kommit in prövar vi lämpligheten för de berörda fastigheterna. Bland annat ska förändringen överrensstämma med planer och bestämmelser för området.

De nya fastigheterna ska även ha lämplig utformning och storlek, och måste vara lämpliga för det de ska användas till. Dessutom behöver fastigheter oftast väg, och möjlighet att ansluta till eller anlägga eget avlopp och vatten.

När vi prövar lämpligheten använder vi flera stegen i den arbetsprocess som beskrivs här.

Då ska vi följa de regler som gäller för fastighetsbildning, beakta planer och fastighets- och inskrivningsuppgifter, samt kontakta berörda rättsinnehavare om det finns några sådana. En rättsinnehavare är någon som har juridisk möjlighet att hävda en rättighet, som till exempel en fordran i pengar eller mark.

Under förrättningens gång tar vi nödvändiga kontakter med de myndigheter som berörs av ärendet, som exempelvis byggnadsnämnden och länsstyrelsen. Det gör vi för att få myndigheternas syn på till exempel bygglov, utfartsvägar, vatten, avlopp och naturvårdsbestämmelser.

Fältarbete innebär att nya gränser stakas ut, märks och mäts in. Om du känner till var äldre gränsmarkeringar finns på marken är fältpersonalen tacksam om du märker ut dessa markeringar före mätningen, med till exempel käppar.

Både före och efter mätningen krävs arbete på lantmäterikontoret med bland annat tekniska beräkningar och kartframställning.

Ibland är det nödvändigt att förrättningslantmätaren och sakägarna samlas till ett sammanträde för att diskutera och gå igenom frågorna innan lantmäterimyndigheten fattar beslut.

I vissa fall kan en förrättning inte genomföras och då fattas ett inställandebeslut. 

När alla arbetsuppgifter i ärendet är klara kan förrättningen avslutas. Ofta fattas samtliga beslut vid ett och samma tillfälle och besluten redovisas i ett protokoll.

Om du är missnöjd med något beslut kan du överklaga. Det står i beslutsbrevet hur du ska göra. På kommunens webbplats finns också en allmän text om hur du ska göra när du överklagar.

När vi har avslutat förrättningen ska besluten registreras. Om ingen överklagan har kommit in inom fyra veckor registrerar vi förrättningen.

Registreringen ska göras snarast möjligt efter det att fastighetsbildningen vunnit laga kraft. Vi registrerar då förrättningen i fastighetsregistret och på registerkartor hos lantmäterimyndigheten.

När registreringen är klar är förrättningen gjord och fastighetsbildningen fullbordad. Nybildade fastigheter får då en egen fastighetsbeteckning.

När registreringen är klar får sakägarna en kopia av de väsentliga delarna av förrättningsakten från lantmäterimyndigheten, en så kallad sakägarkopia. I den kopian ingår normalt:

• en förrättningskarta
• en fastighetsrättslig och teknisk beskrivning
• den nya fastighetsbeteckningen
• förrättningsprotokollet.

Om fastighetsbildningen resulterar i att en ny fastighet bildas kan du behöva vända dig till inskrivningsmyndigheten för att ansöka om lagfart på den fastighet som har bildats.

En lagfart är ett bevis om äganderätt. Bara den som har lagfart på en fastighet kan belåna den. En lagfartsansökan gör du hos Lantmäteriets fastighetsinskrivning.

Lantmäterimyndigheten tar betalat för sina tjänster för att täcka myndighetens kostnader. Lantmäterimyndighetens verksamhet är inte skattefinansierad. Det betyder att det är den eller de fastighetsägare som drar nytta av lantmäteriförrättningen som ska betala. Det du som fastighetsägare betalar ska täcka de kostnader som uppstår i arbetet med din ansökan.

Avgifter för förrättningar bestäms enligt förordningen om avgifter vid lantmäteriförrättningar och enligt Lantmäteriets föreskrifter om avgifter vid lantmäteriförrättningar, LMFS 2022:5 (pdf, nytt fönster). På riksdagens webbplats kan du ta del av förordningen i sin helhet (nytt fönster).

Handläggningsavgifter

I en vanlig lantmäteriförrättning blir kostnaden ofta 50 000 till 100 000 kronor, ibland betydligt mer. I kostnaden ingår ett grundbelopp och timtaxa för nästan alla ansökningar som lämnas in.

Lantmäterimyndigheten tar alltid ut grundbeloppet för varje inskickad ansökan, oavsett ärendets utgång eller om ansökan återkallas.

För vissa åtgärder gäller saktaxa istället för grundbelopp och timtaxa.

Alla förrättningstjänster är momsfria. 

Grundbeloppet

Timtaxa

Lantmäterimyndigheten i Södertälje kommun har beslutat att följande timtaxor ska gälla vid handläggning av lantmäteriförrättningar från och med den 1 februari 2023: 

Erfaren förrättningslantmätare: 1800 kronor per timme

Förrättningslantmätare: 1600 kronor per timme

Mätningsingenjör: 1600 kronor per timme

Om förrättningsarbete, i samförstånd med sakägare, utförs under kväll eller helg är timtaxan ordinarie timtaxa med tillägg av 300 kronor per timme, måndag-torsdag efter klockan 18.00 respektive ordinarie timtaxa med tillägg av 600 kronor per timme, fredag efter klockan 18.00 till och med söndag.

Saktaxa - Fasta belopp för vissa åtgärder

Fasta belopp (saktaxa) tas ut för avvisande av ansökningar och vissa åtgärder enligt anläggningslagen (AL), se nedan. Beloppen gäller för nya ansökningar som inkommer från och med 1 februari 2023. Äldre förrättningar debiteras enligt tidigare gällande taxa.

Fasta belopp för hel åtgärd - Ingen tidsdebitering

Fast pris

Lantmäterimyndigheten kan lämna ett anbud om fast pris på förrättningen om det är möjligt att göra en bedömning av förrättningens omfattning och kostnad. En överenskommelse om fast pris måste skriftligen antas av alla som blir betalningsskyldiga.

Återkallad eller inställd förrättning

Även om en förrättning måste ställas in, till exempel om en ansökan återkallas eller om den av någon anledning inte kan genomföras, tar lantmäterimyndigheten ändå betalt för det arbete som har utförts.

Faktura

Vid delfakturering eller när ärendet avslutas skickas en faktura till den eller de som är betalningsansvariga enligt förrättningsbeslutet. Fakturan ska betalas inom 30 dagar, därefter debiteras ränta.

Överklagande av faktura

Den som är betalningsskyldig och missnöjd med fakturan kan överklaga den. Överklagandet ska ske skriftligen inom tre veckor från räkningens förfallodag. Överklagandet ska skickas till lantmäterimyndigheten som skickar det vidare till mark- och miljödomstolen för beslut. Fakturan ska betalas även vid ett överklagande.

De fastighetsägare som berörs av en lantmäteriförrättning kallas för sakägare. Om du som är sakägare i en lantmäteriförrättning har anledning att tro att någon annan person är berörd av förrättningen är du skyldig att tala om det för lantmäterimyndigheten.

Lantmäterimyndigheten ska enligt lagen utreda och avgöra vilka personer som är sakägare vid en förrättning.

Även rättighetshavare och nyttjanderättshavare kan vara sakägare. En rättighetshavare kan till exempel vara en fastighet som har en rättighet att använda din fastighet enligt ett servitut. En nyttjanderättshavare är den som utan att äga fastigheten har rätt att använda den, som till exempel arrendatorer eller hyresgäster.

Lantmäterimyndigheten tar betalat för sina tjänster för att täcka myndighetens kostnader. Lantmäterimyndighetens verksamhet är inte skattefinansierad. Det betyder att det är den eller de fastighetsägare som drar nytta av lantmäteriförrättningen som ska betala. Det du som fastighetsägare betalar ska täcka de kostnader som uppstår i arbetet med din ansökan.

Avgifter för förrättningar bestäms enligt förordningen om avgifter vid lantmäteriförrättningar och enligt Lantmäteriets föreskrifter om avgifter vid lantmäteriförrättningar, LMFS 2022:5 (pdf, nytt fönster). På riksdagens webbplats kan du ta del av förordningen i sin helhet (nytt fönster).

Handläggningsavgifter

I en vanlig lantmäteriförrättning blir kostnaden ofta 50 000 till 100 000 kronor, ibland betydligt mer. I kostnaden ingår ett grundbelopp och timtaxa för nästan alla ansökningar som lämnas in.

Lantmäterimyndigheten tar alltid ut grundbeloppet för varje inskickad ansökan, oavsett ärendets utgång eller om ansökan återkallas.

För vissa åtgärder gäller saktaxa istället för grundbelopp och timtaxa.

Alla förrättningstjänster är momsfria. 

Grundbeloppet

Timtaxa

Lantmäterimyndigheten i Södertälje kommun har beslutat att följande timtaxor ska gälla vid handläggning av lantmäteriförrättningar från och med den 1 februari 2023: 

Erfaren förrättningslantmätare: 1800 kronor per timme

Förrättningslantmätare: 1600 kronor per timme

Mätningsingenjör: 1600 kronor per timme

Om förrättningsarbete, i samförstånd med sakägare, utförs under kväll eller helg är timtaxan ordinarie timtaxa med tillägg av 300 kronor per timme, måndag-torsdag efter klockan 18.00 respektive ordinarie timtaxa med tillägg av 600 kronor per timme, fredag efter klockan 18.00 till och med söndag.

Saktaxa - Fasta belopp för vissa åtgärder

Fasta belopp (saktaxa) tas ut för avvisande av ansökningar och vissa åtgärder enligt anläggningslagen (AL), se nedan. Beloppen gäller för nya ansökningar som inkommer från och med 1 februari 2023. Äldre förrättningar debiteras enligt tidigare gällande taxa.

Fasta belopp för hel åtgärd - Ingen tidsdebitering

Fast pris

Lantmäterimyndigheten kan lämna ett anbud om fast pris på förrättningen om det är möjligt att göra en bedömning av förrättningens omfattning och kostnad. En överenskommelse om fast pris måste skriftligen antas av alla som blir betalningsskyldiga.

Återkallad eller inställd förrättning

Även om en förrättning måste ställas in, till exempel om en ansökan återkallas eller om den av någon anledning inte kan genomföras, tar lantmäterimyndigheten ändå betalt för det arbete som har utförts.

Faktura

Vid delfakturering eller när ärendet avslutas skickas en faktura till den eller de som är betalningsansvariga enligt förrättningsbeslutet. Fakturan ska betalas inom 30 dagar, därefter debiteras ränta.

Överklagande av faktura

Den som är betalningsskyldig och missnöjd med fakturan kan överklaga den. Överklagandet ska ske skriftligen inom tre veckor från räkningens förfallodag. Överklagandet ska skickas till lantmäterimyndigheten som skickar det vidare till mark- och miljödomstolen för beslut. Fakturan ska betalas även vid ett överklagande.

Kostnaden för en förrättningslantmätare är fastställd av regeringen och ska betalas av sakägarna. I vissa fall är det den eller de som undertecknat ansökan om förrättningen som ska stå för kostnaden.

Kontakta gärna oss på lantmäterimyndigheten innan du ansöker så klargör vi hur du ska fylla i ansökningsblanketten för att det ska bli rätt med betalningen. Beslut om fördelning av förrättningskostnaden fattas i förrättningen.

Tiden från ansökan till dess att förrättningen har registrerats i fastighetsregistret är beroende av många faktorer.

Några av de vanligaste förrättningarna vi gör som tar ungefär 5 månader från ansökan till registrering är:

• en avstyckning av en fastighet som ligger inom detaljplanerat område.
• en avstyckning av en fastighet som ligger utanför detaljplanerat område om det finns ett färdigt förhandsbesked.
• en fastighetsreglering som endast berör två fastigheter, och det överförda markområdet understiger 5000 kvadratmeter.

Fråga gärna förrättningslantmätaren som handlägger din förrättning om en ungefärlig tidsuppskattning. Vi ger dig en tidsuppskattning om det är möjligt.

När vi på lantmäterimyndigheten pratar om fastigheter är det oftast men inte alltid mark vi menar.

En traditionell fastighet består av en avgränsad bit mark. Man skulle kunna säga att avgränsningen på marken förlängs rakt upp ut från jorden och fortsätter rakt ner mot jordens mittpunkt.

Det finns också 3D-fastigheter. En 3D-fastighet är en fastighet som är avgränsad både horisontellt och vertikalt, det vill säga fastigheten utgörs av en volym. Den kan omfatta exempelvis ett helt våningsplan på ett hus eller ett underjordiskt parkeringsgarage.

En ägarlägenhet är en typ av 3D-fastighet, men den är bildad för att bara rymma en enda bostadslägenhet.

Till fastigheten hör alltså marken, men det kan också ingå olika rättigheter. Rättigheterna kan till exempel vara servitut, andel i en samfällighet, olika föremål eller fastighetstillbehör enligt särskilda regler.

En fastighet är också föremål för olika juridiska händelser, som till exempel överlåtelse, pantsättning eller utmätning.

Vet du på vilken adress fastigheten ligger kan du slå upp fastighetens beteckning genom att använda kommunens webbkarta.

Du är också välkommen att fråga oss på lantmäterimyndigheten.

Du är välkommen att fråga oss på lantmäterimyndigheten vem som äger en fastighet.

För att kunna svara på vem som äger en fastighet behöver vi veta fastighetens adress eller fastighetsbeteckning. Vi söker efter uppgiften i fastighetsregistret, där ägarens namn och adress i de flesta fall finns angivna.

De flesta inskrivna avtalsservituten som skrivits in före den 1 juni 2008 finns arkiverade hos Riksarkivet. Om du går in på riksarkivets webbplats kan du mot en avgift beställa hem dessa avtalsservitut med mera.

Har du frågor om inskrivna avtalsservitut som skrivits in efter den 1 juni 2008 behöver du istället beställa handlingarna från Lantmäteriets fastighetsinskrivning.

På det statliga lantmäteriets webbplats finns det en e-tjänst som heter Min fastighet. Där kan du logga in med e-legitimation och få fram ett flertal uppgifter och handlingar som berör din egen fastighet.

Vill du ha en lagfart vänder du dig till lantmäteriets fastighetsinskrivning. De kan även svara på frågor om sådant som kostnader och kötider.

En lantmäteriförrättning är en arbetsprocess som inleds när en ansökan inkommer och avslutas när ett beslut om avslutning är fattat. Den består alltså av alla de moment som ingår när:

• fastigheter ska bildas eller ändras
• rättigheter ska bildas, ändras eller tas bort
• ledningsrätter ska upplåtas
• en gemensamhetsanläggning ska inrättas.

Avstyckning innebär att man styckar av en del av en fastighet som blir en ny egen fastighet. Den fastighet som fanns från början kallas stamfastigheten, och den fortsätter att vara en egen fastighet men utan den del som avstyckats. Den avstyckade delen kallas styckningslott.

Både stamfastigheten och styckningslotten behöver uppfylla lämplighetskraven i fastighetsbildningslagen och stämma överens med planer och bestämmelser om det finns sådana för området.

Exempel Avstyckning

Genom fastighetsreglering kan man till exempel

• föra över en del av eller en hel fastighet till en annan
• hantera rättigheter
• föra över andelar i samfälligheter från en fastighet till en annan.

Om alla inblandade är överens om vad som ska göras, vilken ersättning som ska betalas och vem som ska stå för kostnaden förenklar det handläggningen. De berörda kan då skriva en överenskommelse och lämna in den till lantmäterimyndigheten.

Men även i de fall där alla berörda personer är överens måste lantmäterimyndigheten pröva de regler som finns för att skydda de allmänna intressena, till exempel se till att regleringen följer planer och bestämmelser.

Lantmäterimyndigheten kontrollerar och hanterar också om det finns befintliga inteckningar och andra rättigheter som blir berörda av den sökta fastighetsregleringen.

Exempel Fastighetsreglering

Sammanläggning innebär att två eller flera fastigheter läggs samman för att bilda en ny fastighet. För att kunna sammanlägga fastigheterna till en krävs att de ägs av samma person, eller av flera personer som var och en äger en lika stor andel.

Om fastigheterna belastas av inskrivningar eller inteckningar kommer dessa att följa med och belasta den nya fastigheten efter lantmäteriförrättningen. En företrädesordning för inteckningarna skapas då av Lantmäteriets fastighetsinskrivning.

Företrädesförordningen reglerar bland annat i vilken ordning inteckningarna ska gälla.

Lantmäterimyndigheten lämnar en begäran till fastighetsinskrivningen att skapa företrädesordningen och fastställer den genom ett beslut i förrättningen.

Exempel Sammanläggning

Med en fastighetsbestämning kan lantmäterimyndigheten besluta i ett flertal frågor. Oftast är det läget på fastighetsgränser som bestäms.

Om en gränspunkt inte är skapad på laglig väg eller inte är entydig kan en ansökan om fastighetsbestämning lämnas in till lantmäterimyndigheten. Då utreder vi punktens mest troliga läge och beslutar om det.

Om fastighetsägarna är överens om att den utredda punktens läge är riktigt kan de skriva en överenskommelse om det som biläggs handlingarna i förrättningsakten.

Lantmäterimyndigheten kan också besluta om ett servitut eller en ledningsrätt gäller, och i så fall i vilken omfattning. Vi kan även fatta beslut om vilken omfattning en gemensamhetsanläggning har.

Det vanligaste exemplet på när en fastighetsbestämning behövs är när en fastighet har skapats genom något som kallas för avsöndring. Avsöndring är en privat delning av fastigheter som var tillåten enligt äldre lagstiftning.

När en avsöndrad fastighet berörs av en förrättning kan det ibland bli nödvändigt med en fastighetsbestämning. Lantmäterimyndigheten kan besluta om att en fastighetsbestämning behöver göras.

Exempel Fastighetsbestämning

När en fastighet samägs av två eller flera personer kan den klyvas. Klyvning betyder att man vill dela upp fastigheten så att varje delägare istället äger en ny egen fastighet. De nya fastigheterna blir då klyvningslotter av den ursprungliga fastigheten.

Varje klyvningslott är en ny fastighet som bildas genom klyvningen, och den måste uppfylla lämplighetskraven. De nya fastigheterna utformas utifrån värdet av de enskilda delägarnas andelar i den ursprungliga fastigheten.

Om det inte är möjligt att vid klyvningen skapa fastigheter som motsvarar ägarandelarna kan lantmäterimyndigheten besluta om att ersättning i pengar ska betalas mellan ägarna av de blivande fastigheterna.

Exempel Klyvning

Det finns flera olika sätt att klargöra var fastighetsgränserna går. De sätt man kan använda sig av kan vara både juridiskt bindande och ej juridiskt bindande.

Gränsutvisning, är inte juridiskt bindande

Om man exempelvis ska bygga staket eller anlägga en rabatt och bara vill säkerställa att man gör det på rätt sida av gränsen kan man beställa en gränsutvisning från avdelningen Geografisk Information på kommunen. Då kommer en mätingenjör till fastigheten och sätter ut en eller flera träpinnar som visar mellan vilka punkter som gränsen går. Gränsutvisningen är exakt men har ingen juridisk verkan, det innebär att pinnarna visar var gränsen går men inget mer. Gränsutvisning kan bara göras om gränsen är helt klar, det lantmäterimyndigheten kallar för "lagligen tillkommen och entydig".

Särskild gränsutmärkning, är juridisk bindande

Särskild gränsutmärkning innebär att man märker ut befintliga gränspunkter med nya gränsmarkeringar. Varje gränspunkten måste vara juridiskt klar. Det betyder att den måste vara entydig och att den måste ha bildats på lagligt sätt.

Rent praktiskt innebär det att den befintliga gränspunkten behöver ha koordinater med tillräckligt hög noggrannhet, och att inga tvivel får finnas om att det är den riktiga punkten.

Man kan dels märka ut punkter som redan finns och dels nya punkter längs en gräns som redan finns, för att förtydliga var gränslinjen går. Om gränspunkten inte är skapad på laglig väg kan en ansökan om fastighetsbestämning lämnas in till lantmäterimyndigheten.

Vid särskild gränsutmärkning markerar man punkter och gränser med exempelvis gränsrör eller spik i mark. Det är enligt lag förbjudet att flytta på befintliga gränsmarkeringar.

Exempel Särskild gränsutmärkning

Det finns flera olika sätt att klargöra var fastighetsgränserna går. De sätt man kan använda sig av kan vara både juridiskt bindande och inte juridiskt bindande. 

Ledningsrätt är en rättighet att ha ledningar på någon annans fastighet. Ledningsrätter kan bara bildas till förmån för ägare av allmännyttiga ledningar, till exempel en kommun eller ett elbolag.
Ledningsrätter kan bildas för till exempel:

• allmänna vatten- och avloppsledningar
• elledningar
• fjärrvärmeledningar
• oljeledningar.

Du kan läsa mer om för vilka ledningstyper ledningsrätter kan bildas i ledningsrättslagens 2 paragraf.

Exempel Ledningsrätt

Man kan inte bilda ledningsrätt för enskilda ledningar även om de används av en grupp fastigheter tillsammans. I dessa fall är det en gemensamhetsanläggning som ska bildas.

Om en enstaka fastighet behöver dra ledningar över en annan fastighet kan lantmäterimyndigheten bilda servitut för den ledningen om behovet av att dra ledningen just där uppfyller lagkraven.

Läs mer om hur det fungerar under rubrikerna Servitut och Gemensamhetsanläggningar.

Exempel Gemensamhetsanläggning

Ansökan ska vara skriftlig och undertecknad av sökanden eller ett ombud med fullmakt. Om flera personer äger en fastighet tillsammans måste alla delägare eller deras ombud skriva under ansökan.

I ansökan ska du uppge vad du önskar få utfört och vilka fastigheter som berörs. Bifoga gärna en karta där åtgärden är inritad. Om det finns köpeavtal eller andra överenskommelser är det viktigt att du bifogar dessa i original. Vid överlåtelse genom köp, byte eller gåva måste ansökan lämnas in senast sex månader från överlåtelsedagen för att överlåtelsen ska vara giltig. Det är också bra om ansökan innehåller sökandes telefonnummer under dagtid.

Ansökningsblankett, pdf 125 kb

Privatpersoner kan även göra ansökan om åtgärdena; avstyckning, fastighetsreglering, sammanläggning och klyvning via Lantmäteriets e-tjänster.

Via Lantmäteriets e-tjänster kan du direkt följa ett pågående lantmäteriärende.

Lantmäterimyndigheten utreder vilka möjligheter det finns att genomföra den fastighetsbildning som du har ansökt om. Lantmäterimyndigheten ska följa de regler som gäller för fastighetsbildning och beakta planer, fastighets- och inskrivningsuppgifter samt kontakta berörda rättsinnehavare om det finns några sådana.
Under förrättningens gång tar lantmäterimyndigheten nödvändiga kontakter med de myndigheter som berörs av ärendet, exempelvis byggnadsnämnden och länsstyrelsen. Detta för att få
myndigheternas syn på till exempel bygglov, utfartsvägar, vatten, avlopp och naturvårdsbestämmelser.

Fältarbete innebär att nya gränser stakas ut, märks och mäts in. Om du känner till var äldre gränsmarkeringar finns på marken är fältpersonalen tacksam om du märker ut dessa markeringar före mätningen, med till exempel käppar. Både före och efter mätningen krävs arbete på
lantmäterikontoret med bland annat tekniska beräkningar och kartframställning.

Ibland är det nödvändigt att förättningslantmätaren och sakägarna samlas till ett sammanträde för att diskutera och gå igenom frågorna innan lantmäterimyndigheten fattar beslut.

 I vissa fall kan en förrättning inte genomföras och då fattas ett inställandebeslut.

När alla arbetsuppgifter i ärendet är klara kan förrättningen avslutas. Ofta fattas samtliga beslut vid ett och samma tillfälle och besluten redovisas i ett protokoll. Om du är missnöjd med något beslut kan du överklaga, normalt ska detta ske inom fyra veckor från den dag förrättningen avslutades eller, om fastighetsbildningen inte kan genomföras, inställdes.
Överklagar gör du skriftligen hos mark- och miljödomstolen men överklagandeskriften lämnas eller skickas in till lantmäterimyndigheten. Den som förlorar målet i domstol kan tvingas betala även motpartens rättegångskostnader.

När förrättningen har avslutats ska besluten registreras. Om ingen överklagan har kommit in inom fyra veckor registreras förrättningen. Detta görs i fastighetsregistret och på registerkartor hos
lantmäterimyndigheten. Registrering ska ske snarast möjligt efter det att fastighetsbildningen vunnit laga kraft. Därmed är fastighetsbildningen fullbordad och nybildade fastigheter får en egen fastighetsbeteckning.

När registreringen är klar får en av sakägarna en kopia av de väsentliga delarna av förrättningsakten, en sakägarkopia, från lantmäterimyndigheten. I kopian ingår normalt förättningskarta, fastighetsrättslig och teknisk beskrivning med den nya fastighetsbeteckningen, samt förrättningsprotokoll.

Om fastighetsbildningen resulterar i att en ny fastighet bildas kan du behöva vända dig till inskrivningsmyndigheten för att ansöka om lagfart på den fastighet som har bildats. En lagfart är ett bevis om äganderätt. Bara den som har lagfart på en fastighet kan belåna den.
Lagfartsansökan görs hos Fastighetsinskrivningen i Norrtälje, telefon 0771-63 63 63. Mer information och elektronisk ansökan hittar du på www.lantmateriet.se.

Lantmäterimyndigheten tar betalat för sina tjänster för att täcka myndighetens kostnader. Lantmäterimyndighetens verksamhet är inte skattefinansierad. Det betyder att det är den eller de fastighetsägare som drar nytta av lantmäteriförrättningen som ska betala. Det du som fastighetsägare betalar ska täcka de kostnader som uppstår i arbetet med din ansökan.

Avgifter för förrättningar bestäms enligt förordningen om avgifter vid lantmäteriförrättningar och enligt Lantmäteriets föreskrifter om avgifter vid lantmäteriförrättningar, LMFS 2022:5 (pdf, nytt fönster). På riksdagens webbplats kan du ta del av förordningen i sin helhet (nytt fönster).

Handläggningsavgifter

I en vanlig lantmäteriförrättning blir kostnaden ofta 50 000 till 100 000 kronor, ibland betydligt mer. I kostnaden ingår ett grundbelopp och timtaxa för nästan alla ansökningar som lämnas in.

Lantmäterimyndigheten tar alltid ut grundbeloppet för varje inskickad ansökan, oavsett ärendets utgång eller om ansökan återkallas.

För vissa åtgärder gäller saktaxa istället för grundbelopp och timtaxa.

Alla förrättningstjänster är momsfria. 

Grundbeloppet

Timtaxa

Lantmäterimyndigheten i Södertälje kommun har beslutat att följande timtaxor ska gälla vid handläggning av lantmäteriförrättningar från och med den 1 februari 2023: 

Erfaren förrättningslantmätare: 1800 kronor per timme

Förrättningslantmätare: 1600 kronor per timme

Mätningsingenjör: 1600 kronor per timme

Om förrättningsarbete, i samförstånd med sakägare, utförs under kväll eller helg är timtaxan ordinarie timtaxa med tillägg av 300 kronor per timme, måndag-torsdag efter klockan 18.00 respektive ordinarie timtaxa med tillägg av 600 kronor per timme, fredag efter klockan 18.00 till och med söndag.

Saktaxa - Fasta belopp för vissa åtgärder

Fasta belopp (saktaxa) tas ut för avvisande av ansökningar och vissa åtgärder enligt anläggningslagen (AL), se nedan. Beloppen gäller för nya ansökningar som inkommer från och med 1 februari 2023. Äldre förrättningar debiteras enligt tidigare gällande taxa.

Fasta belopp för hel åtgärd - Ingen tidsdebitering

Fast pris

Lantmäterimyndigheten kan lämna ett anbud om fast pris på förrättningen om det är möjligt att göra en bedömning av förrättningens omfattning och kostnad. En överenskommelse om fast pris måste skriftligen antas av alla som blir betalningsskyldiga.

Återkallad eller inställd förrättning

Även om en förrättning måste ställas in, till exempel om en ansökan återkallas eller om den av någon anledning inte kan genomföras, tar lantmäterimyndigheten ändå betalt för det arbete som har utförts.

Faktura

Vid delfakturering eller när ärendet avslutas skickas en faktura till den eller de som är betalningsansvariga enligt förrättningsbeslutet. Fakturan ska betalas inom 30 dagar, därefter debiteras ränta.

Överklagande av faktura

Den som är betalningsskyldig och missnöjd med fakturan kan överklaga den. Överklagandet ska ske skriftligen inom tre veckor från räkningens förfallodag. Överklagandet ska skickas till lantmäterimyndigheten som skickar det vidare till mark- och miljödomstolen för beslut. Fakturan ska betalas även vid ett överklagande.