Klimat, risker, hälsa, säkerhet

Planeringsinriktning –  så här gör vi för att uppnå målen

Södertälje kommun ska planera och förvalta marken på ett långsiktigt hållbart sätt som minskar utsläppen av växthusgaser.

• Kommunen ska minska klimatpåverkan i byggande och förvaltning av fastigheter. Vi ska ha ett cirkulärt tänkande för hur fastigheter, bostäder och lokaler planeras och används för att kunna återanvändas på olika sätt under längre tid. Befintliga byggnader ska nyttjas så länge som möjligt, i första hand rustas och byggas om vid behov.
• Lokaler och mark ska samnyttjas i så stor utsträckning som möjligt för att hushålla med mark och kommunala investeringar samt materiella resurser för underhåll.
• I samband med stadsutveckling ska klimatanpassning av befintliga miljöer vara en viktig utgångspunkt.
• Ytor som bedöms som nödvändiga för att klimatsäkra staden bör inte planläggas för andra ändamål. Däremot kan mångfunktionella ytor planeras, exempelvis platser på lågt liggande mark som tillfälligt kan översvämmas.
• Ny bebyggelse och infrastruktur ska undvikas i områden som kommer att kräva varaktig dränering av mark samt i lågstråk och lågpunkter som saknar naturlig avrinning.
• Byggnation i aktsamhetsområden för ras och skred ska alltid föregås av geotekniska utredningar.
• Samhällsviktig verksamhet som kan drabbas av klimatrelaterade risker är av högsta prioritet att åtgärda.
• Naturbaserade lösningar är en självklar del i planeringen i kommunen, dessa kan även bidra till rekreation och hälsa.
• Bullerreducerande åtgärder prioriteras i socioekonomiskt svaga områden.
• Vid planering av ny bebyggelse ska risk för ökat buller, sämre luftkvalitet, exponering för markföroreningar, dagljusförhållanden med flera olägenheter beaktas så att miljökvalitetsnormer uppnås.
• I bullerutsatta miljöer är det viktigt att placera och utforma byggnader så att alla lägenheter får en ljudskyddad sida och uteplats.
• För att undvika att risker uppkommer för personer som uppehåller sig i riskområden och för att samtidigt värna om kommunens verksamheter och industrier bör det i efterföljande detaljplanering säkerställas att nödvändiga skyddsavstånd hålls till riskkällor.
• Nya drivmedelsstationer bör lokaliseras i anslutning till leder för farligt gods, verksamhetsområden eller motorvägarna. Befintliga drivsmedelsstationer som ligger i anslutning till bostäder bör på sikt flyttas.
• Vid planläggning i närheten av Sevesoverksamheter behöver både verksamhetens potentiella risker för omgivningen och omgivningens potentiella påverkan på säkerheten vid Sevesoverksamheten beaktas.
• Undvik att bygga bostäder och lokaler på högriskområde för radon. Bygg radonsäkert även på platser med låg radonrisk i förebyggande syfte.
  Riktlinjer: Utgångspunkter för bedömning av översvämningsrisk (Boverket 2020a).
• Ny bebyggelse ska planeras så att den inte tar skada eller orsakar skada vid en översvämning från minst ett 100-årsregn (se punkten nedan om samhällsviktig verksamhet).
• Risken för översvämning från ett 100-årsregn bedöms i detaljplan och eventuella skyddsåtgärder säkerställs.
• Samhällsviktig verksamhet ges en högre säkerhetsnivå och planeras så att funktionen kan upprätthållas vid en översvämning.
• Lägsta grundläggningsnivån för ny sammanhållen bebyggelse och samhällsfunktioner av betydande vikt placeras ovanför 2,70 meter vid Östersjön och Mälaren, räknat i höjdsystem RH2000.
• Lägsta grundläggningsnivån för ny sammanhållen bebyggelse samt samhällsfunktioner av betydande vikt behöver placeras ovanför beräknat högsta flöde vid sjöar och vattendrag. Enstaka byggnader av lägre värde behöver placeras ovanför nivån för ett 100-årsflöde.
• Vid byggnation av bostäder eller verksamheter intill transportleder för farligt gods bör skyddsavstånd hållas. Södertälje kanal: 25 meter bebyggelsefritt från kajkant (enligt riskutredningen) (Karta). En riskanalys bör upprättas vid avsteg från rekommenderade skyddsavstånd.
• Ny bebyggelse i anslutning till vägar, järnvägar och industrier där farligt gods hanteras ska utformas efter platsspecifika analyser och åtgärder. Risker ska utredas i tidigt skede och bedömas inom 150 meter från leder för farligt gods.
• Målpunkter för farligt gods bör i första hand lokaliseras till de utpekade verksamhetsområdena.
• Med hänsyn till individrisken och länsstyrelsens riktlinjer bör inte områden utomhus planeras för stadigvarande vistelse inom cirka 30 meter från E4/E20. Utmed E4/E20 bör ett bebyggelsefritt avstånd hållas på minst 30-40 meter.
• Gränsvärdet för radon i dricksvatten är att halten ska vara lägre än 100 becquerel (Bq) per liter vatten. Mellan 100 och 1000 Bq räknas vattnet som tjänligt, och om är halten mer än 1000 Bq per liter vatten är vattnet otjänligt.
• Årsmedelvärdet av den joniserade strålningen från radongas i inomhusluft får inte överstiga 200 Bq per kubikmeter. Den nationella referensnivån för radon i befintliga bostäder och lokaler dit allmänheten har tillträde är 200 Bq. Referensnivån får överskridas, men detta är olämpligt. Vid nybyggnation gäller ett gränsvärde på 200 Bq. Gränsvärdet får inte överskridas. Gränsvärden gällande nybyggnation eller ändring av byggnad finns i Boverkets byggregler.
• För att säkerställa att Svenska kraftnäts magnetfältspolicy uppfylls ska ny bebyggelse där människor vistas varaktigt placeras minst 80 meter från en 220 kilovolt-ledning (kV) respektive 130 meter från en 400 kV-ledning för områden där det passerar endast en ledning. Vid parallellgående ledningar blir magnetfältet ett annat och beräkningar bör då göras för att fastställa lämpligt avstånd från ledningarna.

Klimatfrågan är en av vår tids stora utmaningar och samhällsbyggandet ska bidra till att både minska klimatpåverkan och hantera klimatrelaterade risker. Planeringen av framtida mark- och vattenanvändning ska alltid ta hänsyn till människors hälsa och säkerhet. Det är viktigt att hantera alla typer av risker tidigt i planeringen, det bidrar också till en hållbar samhällsplanering. Att hantera risker i efterhand är mer kostsamt än att planera och bygga på rätt sätt och rätt plats från början.

För den redan byggda miljön kan risker behöva förebyggas och åtgärdas. Klimatförändringarna innebär ökade risker för extremväder, exempelvis värmeböljor och översvämningar. Detta kan påverka den byggda miljön, infrastruktur och människors hälsa och säkerhet. Naturbaserade lösningar kan öka samhällets resiliens och är ett bra sätt att jobba med naturen. Med resilens menas förmågan att stå emot och klara av en förändring, återhämta sig och vidareutvecklas.

Nybyggnation som exempelvis förtätning i stadsmiljön kan dock skapa nya risker så som buller och luftmiljöproblematik. Detta riskerar att drabba både de som redan bor i området och de nyinflyttade.

En allt osäkrare omvärld innebär att arbetet med beredskap och civilt försvar har aktualiserats på nytt. Södertälje kommun är en viktig del i att återuppbygga det civila försvaret, tillsammans med bland annat grannkommuner och olika statliga aktörer. Kommunen har också ansvar för en del samhällsviktig verksamhet samt exempelvis för att vård, skola och omsorg får mat.

Södertälje kommun har som mål att vara klimatneutralt 2030, vilket innebär att inga utsläpp av växthusgaser ska ske i kommunen. Samhällsbyggandet ska bidra till att minska klimatpåverkan och hantera klimatrelaterade risker. Genom en långsiktigt hållbar markanvändning kan Södertälje kommun planera för ett samhälle där det är lätt att göra klimatsmarta val. Lokaliseringen av bostäder, handel och service påverkar hur människor rör sig, och vilka transportmedel de väljer, vilket i sin tur påverkar klimatavtrycket.

Med avstamp i detta har Södertälje kommun goda förutsättningar för att till 2050 vara klimatpositivt, det vill säga klimatkompensera för mer än 100 procent av utsläppen. För att nå detta arbetar Södertälje kommun idag med ökad koldioxidlagringen i skog och mark (exempelvis våtmarker) och producerar biokol av insamlat trädgårdsavfall. Igelstaverket planerar att utöka med koldioxidlagring, Bio-CSS, år 2029.

En övergång till cirkulär ekonomi krävs för att minska utsläpp, avfall och uttag av ändliga resurser. Samtidigt är det en möjlighet till innovation, konkurrenskraft, ekonomisk tillväxt och fler jobb. En cirkulär ekonomi bygger på att sluta kretslopp, vara resurseffektiv, återanvända, laga och att betrakta avfall som en resurs. En omställning till ett resurseffektivt och cirkulärt samhälle kommer att kräva både tekniska och sociala innovationer. Näringslivet spelar en central roll i utvecklingen mot den cirkulära ekonomin. Den cirkulära ekonomin innebär nya affärsmöjligheter och kan bidra till ökad konkurrenskraft för företag i Södertälje. Det kan också kräva möjlighet till klusterbildning och ytor för det. Kommunen behöver underlätta för företag som satsar på cirkulär ekonomi att utveckla sig i Södertälje. Fysisk planering kan behöva samordnas med andra styrmedel för att få önskad effekt. Läs mer i kapitlet Näringsliv.

Byggsektorn är den del av samhället som genererar mest avfall efter gruvsektorn. Vi måste arbeta aktivt med att förebygga uppkomsten av avfall och nyttja befintliga byggnader så länge som möjligt och i första hand rusta upp och bygga om vid behov. När det behövs bygga nytt måste vi göra rätt från början och minimera byggavfallet under så väl byggnation som förvaltning. Genom smarta materialval går det att välja material som går att reparera istället för att slänga, exempelvis träfönster. Vi behöver även utveckla nya insamlingsmetoder för det bygg- och rivningsavfall som uppstår.

Kommunen ska i lämpliga områden verka för att det finns tekniska försörjningssystem och andra innovativa lösningar som underlättar hushållning med mark, energi, vatten och växtnäring samt minskar transportbehov. Ett exempel är sopsugssystem, i kombination med exempelvis matavfallskvarnar. Ett annat är separerade system för toalettvattnet. Bebyggelsen och de tekniska försörjningssystemens funktioner är beroende av varandra och bebyggelsen behöver förberedas och anpassas till sådana system.

Genom att samnyttja lokaler och ytor för olika ändamål uppnås en effektiv markanvändning och en minskad resursanvändning från byggnation och underhåll av byggnader. Samnyttjande av lokaler och platser kan exempelvis handla om att skolor är öppna för föreningar under kvällstid och helger, att parkeringsplatser utnyttjas under dygnets alla timmar och delas mellan boende och verksamheter. Parker och skolgårdar bör utformas med multifunktionella ytor där exempelvis sportplaner kan användas som skyfallsytor. Dagvattenanläggningar som också är rekreationsmiljöer är ett annat exempel på detta. Offentlig sektor och näringslivet behöver tillsammans utveckla nya affärsmodeller och samverkansformer. Det finns även stora möjligheter att utforska och ta vara på synergier mellan digitalisering och cirkulär ekonomi.

Städer och tätbebyggda områden är särskilt känsliga för klimatrelaterade risker som översvämning, ras, skred och erosion samt ökade temperaturer. I planeringen av staden ska riskerna för både den byggda miljön och kompletteringar i den hanteras.

På kort sikt är översvämningsriskerna från skyfall störst för den byggda miljön och i kommunen är riskerna för skador störst i Södertälje stad. Enligt SMHI väntas den årliga nederbörden i Södertälje öka med närmare 30 procent mot slutet av seklet, regnen blir gradvis fler och mer intensiva. På längre sikt ökar även översvämningsriskerna från havet eftersom landhöjningen inte längre kompenserar för havsnivåhöjningen efter 2050. På sikt kan det även påverka Mälarens reglering och möjlighet att tappa ut vatten i Östersjön.

Regleringen av Mälaren i förhållande till Östersjön kan också påverka utvecklingen av vattenförsörjning på längre sikt. En förhöjd havsnivå kan få stora effekter och förutsätter lämpliga åtgärder i ett större samhällsperspektiv. Ombyggnaden av slussen i Stockholm stad minskar risken för översvämningar fram till 2100 och säkrar vattentillgången för de cirka två miljoner människor som får sitt dricksvatten från Mälaren.

Vid skyfall kommer dagvattensystemet att vara fullt och behöver kompletteras med avrinningsvägar på marken. Om det är möjligt är det enklaste sättet att styra till Södertälje kanal, Mälaren eller havet. I vissa områden kan vatten behöva styras till lågt liggande ytor där det är möjligt att samla upp och tillfälligt hantera stora vattenvolymer. Ett verktyg i arbetet är den strukturplan för vatten som har tagits fram. Den visar skyfallsytor, skyfallsleder och hur vattnet kan styras. Skyfallsytorna behöver i vissa fall vara mångfunktionella, det vill säga även ha andra funktioner, under tiden de inte behövs för att ta hand om större regn.

Det räcker inte att hantera översvämningsriskerna i enskilda detaljplaner, utan ett helhetsgrepp behöver tas per avrinningsområde och skapa ett skyfallssystem för både den befintliga bebyggelsen och den nya. I ny planering ska risken för skadlig översvämning av byggnader och viktig infrastruktur samt framkomlighetsbegränsande uppdämningar på grund av skyfall, undvikas. Genom att inte bygga i lågpunkter eller flödesstråk och med en medveten höjdsättning av bebyggelsen kan riskerna hanteras. Fastighetsägare är ansvariga för att klimatanpassa sin fastighet. Kommunen kan bidra med stöd samt samarbeta genom så kallade gemensamhetslösningar. I första hand ska samhällsviktig verksamhet skyddas.

Resultatet av skyfallskartering visar att vid ett 100-årsregn så är det närmare 10 000 byggnader i Södertälje kommun som riskerar att få vattennivåer på över 0,1 meter vid huskroppen, varav cirka 390 av dem fyller en samhällsfunktion. Motsvararande siffror för ett vattendjup på minst 0,3 och 0,5 meter är 2723 (165 med en samhällsfunktion) samt 1132 (78 med en samhällsfunktion). Byggnader med samhällsfunktion kan exempelvis vara en brandstation, järnvägsstation, sporthall eller skola.

På grund av klimatförändringarna ökar risken för ras, skred och erosion. Områden med störst risk är slänter mot vattendrag, mark som består av lera och silt samt platser där jordrörelser tidigare har skett. Vid detaljplaneringen eller vid förhandsbesked och bygglov i områden utanför detaljplan, ska de geotekniska förutsättningarna utredas. I områden med risk för ras, skred och erosion ska även riskerna med ökad nederbörd vägas in.

I kommunen finns ett antal bebyggda områden som 1997 identifierades som riskområden (av dåvarande Räddningsverket, numera Myndigheten för säkerhet och beredskap, MSB.)

• Södertälje stad: Området kring Byvägen, söder om Ronna. Saltskog vid Stålhamravägen. Även Rännillunden i Marieberg har undersökts i samband med senare detaljplaneläggning.
• Södertälje landsbygd: Området omkring Högantorp.
• Järna kommundel: Området kring Moraån vid Saltå. Bostadsområdet i korsningen Södertäljevägen – Rönnvägen. Kring Moraån, där järnvägen och Mölnbovägen passerar.

Höga nivåer av buller kan leda till bland annat stress, sömn- och koncentrationssvårigheter. Enligt miljökvalitetsnormer får omgivningsbuller inte medföra skadliga effekter på människors hälsa. Buller kommer framför allt från vägar, spårtrafik, industriell verksamhet, sjöfart och hamnverksamhet. Tysta områden i tätbebyggda områden har stor betydelse för människors hälsa genom möjlighet till avkoppling och återhämtning. En kartläggning visar att socioekonomiskt svaga områden i Södertälje i större utsträckning är utsatta för hälsoskadligt buller. Därför prioriterar vi bullerreducerande åtgärder där.

Det är viktigt att i första hand åtgärda bullerproblem vid källan och att arbeta med bullerreducerande åtgärder i stadsplaneringen. Nya bostäder är välisolerade vilket skapar möjligheter att bygga i mer bullerutsatta lägen där de nya byggnaderna också kan fungera som bullerskärm för andra fastigheter och utomhusmiljöer i närheten. Det är viktigt att skapa god ljudmiljö i skolors och förskolors utemiljöer och på offentliga platser såsom parker eller naturområden.

Med hänsyn till miljökvalitetsnormerna för omgivningsbuller behöver Södertälje kommun kartlägga och ta fram åtgärdsprogram för alla vägar och järnvägar i kommunen.

Nedan presenteras de riktvärden som gäller för buller vid befintliga bostäder[1]

Vid planläggning ska hänsyn också tas till industribuller och annat verksamhetsbuller. Naturvårdsverkets vägledning ger stöd vid planering och tillsyn. Det finns olika riktvärden för olika delar av dygnet. I vägledningen anges bland annat riktvärden för bostäder, vårdlokaler, skolgårdar och förskolor.

Avsteg från riktvärden för buller kan vara motiverat i centrala delar av Södertälje stad eller de större tätorterna där möjligheterna att finna alternativa lägen för nya bostäder är begränsade. Avvägningar kan även göras vid befintlig eller ny tät bebyggelse längs kollektivtrafikstråk. Möjligheten till tillämpning av avstegsfall görs därmed i första hand av närhet till stationslägen, tät bebyggelse i form av exempelvis flerbostadshus samt tillgång till gena och välintegrerade gång- och cykelstråk.

Miljökvalitetsnormer för utomhusluft finns för att skydda människors hälsa och miljö. Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Barn är mer känsliga för luftföroreningar än vuxna, därför är det extra viktigt att luften är ren i områden där barn vistas, exempelvis vid skolor och förskolor.

Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Luftkvalitetsförordningen (2010:477) syftar till att skydda människors hälsa och miljön samt till att uppfylla krav som ställs genom vårt medlemskap i EU. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft reglerar kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. I Södertälje överskrids inte miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet i utomhusluft för kvävedioxid/kväveoxider, sot, svaveldioxid och bly. Däremot överskrids miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10, medelvärde per dygn) vid enstaka tillfällen vid Turingegatan och vid Birkakorset i Södertälje stad och på en viss sträcka av E4/E20 och E4 . Länsstyrelsen har beslutat om ett nytt åtgärdsprogram för PM10 där både kommunen och Trafikverket ingår. I första hand är det trafiken som bidrar till överskridande av miljökvalitetsnormerna i Södertälje. Södertälje kommun har arbetat med en rad olika åtgärder för att sänka nivåerna av PM10, exempelvis tidigarelagd sandsopning. Trafikverket genomför åtgärder på Europavägarna samt in på Stockholmsvägen där de är väghållare. När det gäller effekter av ny och befintlig byggnation så utförs beräkningar i samband med att nya detaljplaner arbetas fram.

Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som finns i berggrunden och i vissa byggmaterial och kan innebära en hälsorisk genom både inomhusluft och dricksvatten. Det finns alltid tillräckligt med radon i marken för att gällande gräns- och riktvärden för radon ska kunna överskridas i en byggnad, om konstruktionen är otät. Fastighetsägaren är ansvarig för att optimera strålskyddet.

I Boverkets byggregler anges högsta tillåtna radonhalt i nybyggda hus. För befintliga äldre byggnader anger Socialstyrelsen riktvärden för vad som kan betraktas som olägenhet för människors hälsa. Livsmedelsverket har regler för radon i dricksvatten. Södertälje kommun har gjort en kartering av markradon som anger hög, normal (medelhög) eller låg risk.

Elektromagnetisk strålning finns överallt där det finns elektrisk ström. Det är ohälsosamt att utsättas för alltför kraftig strålning. Vid planering av bebyggelse invid befintliga stamnätsledningar ska högsta magnetfältsnivå vid bostäder eller där människor vistas varaktigt inte vara högre än 0,4 mikrotesla. För att uppfylla detta mål ska ny bebyggelse där människor vistas varaktigt placeras minst 130 meter från enskild 400 kV-ledning. Vid parallellgående ledningar blir magnetfältet ett annat och beräkningar bör då göras för att fastställa lämpligt avstånd från ledningarna.

I länsstyrelsens databas (EBH-stödet) över misstänkt förorenade områden finns för Södertälje kommun 559 identifierade objekt. Databasen är även ett viktigt planeringsunderlag och årligen skickar länsstyrelsens ett utdrag ur den som översänds till respektive miljökontor.

Kommunen har en handlingsplan för förorenade områden. Målsättningen i den är att föroreningssituationen och åtgärdsutredningar i områden som planläggs utreds innan samråd. Eventuella åtgärder sker i samband med exploatering. Kommunen har genom sin nuvarande eller tidigare verksamhet ansvaret för utredning och åtgärder för ett 50-tal förorenade områden. Utöver dessa finns även 16 nedlagda kommunala deponier.

För att nå det nationella målet om att samtliga områden till år 2050 ska ha åtgärdats krävs en ökad tillsynstakt och samverkan inom kommunkoncernen.

Södertälje är en strategisk knutpunkt i Stockholmsregionen där motorvägar, järnvägen och sjöfarten möts. Södertälje har hamnverksamhet med oljehantering, Sevesoklassade verksamheter och ett ambitiöst bostadsmål. Konsekvenserna av en olycka med farligt gods kan ge omfattande konsekvenser både för människor och miljö, till exempel utsläpp till vattentäkter.

I Södertälje finns ett antal stora och små industrier och verksamheter (se karta xx). Vissa av dessa har omfattande hantering av farliga ämnen. Kommunens utveckling ska ske med hänsyn både till goda boendemiljöer och till att garantera industrins utvecklingsmöjligheter.

För att undvika att risker uppkommer för personer som uppehåller sig i riskområden och för att samtidigt värna om kommunens verksamheter och industrier bör det i efterföljande detaljplanering säkerställas att erforderliga skyddsavstånd hålls till riskkällor.

Vid anläggande av bostäder eller verksamheter intill transportleder för farligt gods bör skyddsavstånd hållas.

En riskanalys bör upprättas vid avsteg från rekommenderade skyddsavstånd. Tabellen nedan visar rekommenderade riskavstånd baserat på en övergripande riskanalys av hantering av farligt gods på och kring Södertälje kanal som WSP genomförde 2007.

Rekommendationer för riskavstånd som beaktas vid fortsätt planering:

Vägar med transporter av farlig gods:

• 25 meter byggnadsfritt bör lämnas närmast transportleden
• Tät kontorsbebyggelse närmare än 40 meter från vägkant bör undvikas
• Sammanhållen bostadsbebyggelse eller personintensiva verksamheter närmare än 75 meter från vägkant bör undvikas

Järnvägar med transporter av farlig gods:

• 25 meter närmast järnvägen bör lämnas byggnadsfritt
• Tät kontorsbebyggelse närmare än 25 meter från vägkant bör undvikas
• Sammanhållen bostadsbebyggelse eller personintensiva verksamheter närmare än 50 meter från spårkant bör undvikas

Bensinstationer

• 25 meter byggnadsfritt bör lämnas närmast bensinstationen
• Tät kontorsbebyggelse närmare än 25 meter från vägkant bör undvikas
• Sammanhållen bostadsbebyggelse eller personintensiva verksamheter närmare än 50 meter från vägkant bör undvikas

I kommunen finns ett antal anläggningar som hanterar så pass stora mängder kemikalier att de klassas som Sevesoanläggningar. Syftet med Sevesolagstiftningen är att förebygga allvarliga kemikalieolyckor samt att begränsa följderna av sådana olyckor för människors hälsa och miljön.

Sevesolagstiftningen innebär att kommunen har skyldighet i sin planering att ta hänsyn till dessa verksamheter och inte begränsa den framtida utvecklingen av dem. Det är därför viktigt att ta höjd för eventuella framtida förändringar vid exploatering i anslutning till en Sevesoanläggning.

Inom Södertälje kommun finns tio verksamheter som är klassade enligt Sevesolagstiftningen

Högre kravnivån

• AstraZeneca (Snäckviken)
• St1 Energy AB (Södertälje Hamn)

Lägre kravnivån

• ODEC Tankstorage Södertälje AB (Södertälje Hamn)
• Inter Terminals Sweden AB (Södertälje Hamn)
• Scania CV AB
• Bergtäkt i (Jumsta)
• Bergtäkt (Moraberg)
• Bergtäkt (Järna)
• Sand & Grus AB Jehander, bergtäkt (Enhörna)
• Bergtäkt (Orrsätra)

Många godstransporter passerar genom kommunen. Primära transportleder för farligt gods är vägarna E4, E20 och väg 57 samt vägarna till och från Sydhamnen och bränslehamnen. Hela det statliga järnvägsnätet som passerar genom kommunen kan också vara aktuellt för transport av farligt gods. Utöver dessa finns ett antal sekundära transportleder för farligt gods. (Se karta xx)

Sannolikheten för transportolycka med vägfordon är relativt hög och beror bland annat på den totala trafikmängden, vägens utformning och hastighet. Vid högre hastigheter ökar sannolikheten för att en kollision leder till skada på fordonet som möjliggör för lasten att läcka ut.

Inom kommunen finns flera olika järnvägssträckor, både delar av västra och södra stambanan, Svealandsbanan samt flertalet industrispår. Sannolikheten för olycka med järnvägsfordon är generellt lägre än för vägfordon. Om rekommenderade skyddsavstånd följs kan bebyggelse uppföras utan krav på åtgärder förutsatt att det inte finns faktorer, exempelvis topografi, som innebär att en olycka kan förväntas få större skadeområden.

Vid exploatering i anslutning till industrispår kan hänsyn100m behöva tas till dessa beroende på vilka verksamheter som nyttjar spåret. Vid planläggning i anslutning till industrispår bör det därför undersökas om transporter med farligt gods förekommer. I sådant fall kan en särskild utredning vara nödvändig.

De delar av farlederna som går inom kommungränsen passerar inte tätbebyggda områden annat än delarna som omfattar Södertälje kanal. Det transporteras relativt stora mängder farligt gods på fartygen som passerar genom kanalen. Det kommer därmed alltid att finnas olycksscenarier som skulle kunna ske vid ogynnsamma förhållanden.

Genom breddningen och muddringen av Södertälje kanal minskar risken för grundstötning, vilket också öppnar upp för att större fartyg kan passera genom kanalen. Sannolikheten för olycka på kanalen är mycket låg då mötande trafik inte får förekomma. Även på andra delar av farleder inom kommunen är sannolikheten för olycka låg. Vid byggnation i anslutning till kanalen behöver riskbilden utredas i tidigt skede och åtgärder vidtas för att säkerställa miljö, säkerhet och hälsa.

Södertälje kommun är medlem i Södertörns brandförsvarsförbund. Förbundets främsta uppgift är att förhindra att bränder och olyckor inträffar. Brandförsvaret i Södertälje är i behov av mer ändamålsenliga lokaler. En utredning pågår för att undersöka det samlade behovet samt möjligheten att samlokalisera brandförsvaret med samhällsbyggnadskontorets drift- och underhållsverksamhet.

Vid både förtätning och byggnation i områdena kring Sevesoanläggningarna som finns i Södertälje kommun behöver hänsyn tas till framkomlighet för räddningstjänstens fordon. Separat anordnade räddningsvägar bör undvikas då risken är stor att de inte går att använda vid ett nödläge. Hänsyn måste också tas till möjligheten för räddningstjänsten att erhålla brandvatten för brandsläckning vid en eventuell brand. Stegutrymning med räddningstjänstens stegutrustning ska i möjligaste mån undvikas. Möjlighet bör anordnas så att fastighetens trapphus alltid kan användas för utrymning av de boende utan att extern hjälpresurs finns på plats. Vattenledningssystemets vattenkapacitet måste beaktas vid möjlighet eller krav på sprinklerinstallationer.

Kustbevakningen har sedan länge varit lokaliserade vid Västra Mälarhamnen. Verksamheten är i behov av större och mer ändamålsenliga lokaler. Utredning pågår för en långsiktig lokalisering av Kustbevakningens verksamhet.

Det försämrade säkerhetsläget i Sverige och ökad osäkerhet i vår del av Europa har lett till att beredskapsfrågorna fått ökat fokus. Regeringen har ökat tempot i totalförsvarsplaneringen och återupprättandet av totalförsvaret som består av både det militära och det civila försvaret. Totalförsvarsplaneringen påverkar kommunernas planering, både när det gäller det civila och det militära försvaret. Det pågår statliga utredningar om kommunens ansvar i det civila försvaret.

Kommunerna spelar en viktig roll inom det civila försvaret och ansvarar för att samhällsviktiga verksamheter som exempelvis äldreomsorg, vattenförsörjning, skola och räddningstjänst ska fungera även vid kris. Södertälje kommun har också ett geografiskt områdesansvar vid extraordinära händelser och höjd beredskap.

Det civila försvaret bedöms få ytterligare fokus och ökad reglering inom de närmaste åren. Detta skulle kunna innebära stora investeringar för att skydda civilbefolkningen, säkerställa livsmedelsförsörjning, vatten och avlopp, kollektivtrafik, kommunal elförsörjning samt hälso- och sjukvård. Andra aspekter som behöver ses över är tillgången till materiel och anläggningar, det handlar om allt från säkrare sjukhus till lager med nödvändiga produkter.

I Södertälje kommun finns relativt mycket jordbruksmark av hög kvalitet. Den ska värnas och stärkas för att möjliggöra livsmedelsproduktion lokalt. Läs mer i kapitlet Näringsliv, handel och kompetensförsörjning samt Grön- och blåstruktur.

Kommunen behöver säkra en god livsmedelsförsörjning av säker, hälsosam och hållbart producerad mat för Södertälje kommuns växande befolkning. Det behöver säkras i tillräcklig mängd i normalläge, i händelse av en allvarlig samhällsstörning, vid höjd beredskap eller ytterst vid krig.

Även dricksvatten är ett livsmedel och om det uppstår avbrott i ledningsnätet behöver kommunen köra ut tankar med dricksvatten, så kallat nödvatten. Södertälje kommun tar just nu fram en nödvattenplan som beskriver hur nödvatten ska prioriteras och levereras.

Vid en livsmedelskris är det kommunens uppgift att säkerställa att både de som omfattas av kommunens ansvar inom vård, skola och omsorg samt andra personer som på grund av akuta händelser inte kan tillgodose sina grundläggande matbehov får en nödvändig försörjning. Offentliga kök, eventuellt i samarbete med privat sektor, spelar en avgörande roll i detta sammanhang.

Beredskap i det större perspektivet innebär att säkerställa att befolkningen över tid har tillgång till nödvändiga livsmedel både i normalläge och vid en allvarlig störning eller höjd beredskap och ytterst krig. Det är en grundläggande del av det civila försvaret som en del i totalförsvaret.

Även krissituationer i fredstid, såsom effekter av klimatförändringar, avbrott i elförsörjning eller vattenförsörjning och radioaktiva utsläpp kan allvarligt påverka livsmedelsförsörjningen. Här har kommunen ett ansvar i att skapa och upprätthålla redundans. Idag saknas lagerhållning av livsmedel för beredskapsändamål och det tar tid att bygga upp ett motståndskraftigt livsmedelssystem. Det behövs till exempel insatsmedel och fungerande el- och vattenförsörjning till livsmedelsproducenter samt robusta betalningssystem så att livsmedel kan nå konsument. Det är även viktigt att kommunen värnar om att skydda jordbruksmark. I kommunens livsmedelsförsörjningsstrategi finns förslag på insatser till berörda kontor och bolag för att stärka samhällets samlade livsmedelsförsörjningsförmåga.

Det är nödvändigt att peka ut befintliga eller nya strategiskt viktiga platser för livsmedelsförsörjning, inklusive transportlänkar, hamnar, lagerplatser för livsmedel och områden för större livsmedelsanläggningar. Dessutom bör lämpliga områden för grönsaksproduktion nära städer, utökad fritidsodling, komplementodling och nödfoderproduktion identifieras liksom verksamhetsmark för livsmedelsindustri, lokal energiproduktion och återvinning av avfall.

Samnyttjande av lokaler öppnar också upp möjligheten för att använda relevanta lokaler som exempelvis skolor, idrottsanläggningar och bibliotek som en del av en kris- och krigsorganisation.