Natur och vatten

Planeringsinriktning –  så här gör vi för att uppnå målen

• Planering och förvaltning av mark och vatten ska främja och stärka en sammanhängande grön och blå infrastruktur både lokalt och regionalt. Kommunens natur- och grönområden sköts med målsättningen att stärka biologisk mångfald, natur- och upplevelsevärden samt ökad kolinlagring för att minska mängden koldioxid i atmosfären.
• Särskild hänsyn ska tas till stora samlade rekreations-, natur- och kulturvärden samt värdekärnor, svaga samband och spridningskorridorer i de regionala kilarna . Värdefulla tall- och ekmiljöer som utgör regionala ansvarsmiljöer ska värnas.
• För att bevara, stärka eller skapa ekosystemtjänster ska naturbaserade lösningar användas. Vid behov ska områden med särskilt höga natur- och friluftslivsvärden, eller med särskilt viktiga ekologiska samband på land och i vatten, skyddas formellt med nya områdesskydd.
• Vid förtätning i staden och tätorterna bör viktiga grönområden bevaras och återhämtningsförmågan beaktas. Om grönområden tas i anspråk ska skadelindringshierarkin tillämpas. Ny grönstruktur bör skapas och utvecklas i samband med att staden och kommundelarnas tätorter växer.
• Tillgång till grönska och parker för kommunens invånare ska vara så rättvist som möjligt. För att täcka behovet av grönska i staden och kommundelarnas tätorter, och skapa hälsosamma stadsmiljöer, ska 3-30-300-regeln tillämpas som en miniminivå.
• Jordbruksmarken i kommunen ska värnas för framtida matförsörjning. Exploatering av jordbruksmark ska minimeras och genomföras på ett sätt som innebär en så begränsad inverkan som möjligt för jordbruket. Förlusten av brukningsbar jordbruksmark ska kompenseras.
• Utveckling av befintliga och nya kommunala badplatser ska utvecklas i takt med behoven. Utveckling av Eklundsnäsbadet ska prioriteras.
• Bebyggelse bör lokaliseras till platser som inte kräver markavvattning för att bevara våtmarker och naturvatten.
• Exploatering av grunda havsvikar bör undvikas och hänsyn ska tas till ekologiska värden. Erosionskänsliga områden längs med kustlinjen bör stärkas för att minska förlust av mark.

Södertälje kommun har en rik och varierande natur med stora skogsområden, artrika betade ängs- och hagmarker, många sjöar, åar och bäckar, och en inner- och mellanskärgård med unika naturmiljöer. Av kommunens totala areal utgörs 25 procent av vatten. Naturen och vattnet erbjuder stora möjligheter till rekreation och friluftsliv, vilket främjar människors hälsa, välbefinnande och inlärningsförmåga. Dessutom kan naturen och vattnet innehålla en stor biologisk mångfald som ger oss goda möjligheter till ekosystemtjänster.

Biologisk mångfald är värdefull eftersom den ger oss ekosystemtjänster i form av mat, dricksvatten, ren luft, skydd och medicin, mildrar naturkatastrofer, motverkar skadegörare och sjukdomar samt bidrar till att reglera klimatet. Förlusterna av biologisk mångfald är tillsammans med klimatförändringarna det allvarligaste miljöhotet idag – och de hör till stora delar ihop. En väl fungerande grön- och blå infrastruktur är en förutsättning för att bevara en rik biologisk mångfald och motståndskraftiga ekosystem.

För att den gröna och blå infrastrukturen ska fungera behöver den vara sammanhängande, tillräckligt stor och bestå av olika naturtyper. Då skapas förutsättningar för en mångfald av livsmiljöer som passar många olika arter.

Stadens och tätorternas grön- och blåstruktur är också viktiga för att minska effekterna av klimatförändringarna, det som brukar kallas återhämtningsförmåga. Den hjälper till att sänka temperaturen lokalt vid värmeböljor, minskar kylbehovet av byggnader och är viktig för att minska risken för översvämningar genom att fördröja och infiltrera vattnet. Den är också viktig som rekreationsområden för boende och besökare.

I Södertälje kommun är tillgången till grönområden god. Det är en kvalitet som bör värnas och bevaras när staden och kommundelarnas tätorter byggs ut och förtätas. De regionala kilarna bildar tillsammans med naturreservat en grön ring runt staden som är mycket viktig ur natur- och rekreationssynpunkt. Den gröna ringen ska värnas och stärkas, och tillgängligheten till naturområdet ska förbättras.

Formellt skydd av natur och vatten

Södertälje har flera naturområden som är så pass viktiga att värna att de
är skyddade. Vissa natur- och vattenmiljöer är särskilt viktiga för att den
biologiska mångfalden ska bevaras och för att kunna ha ett rikt friluftsliv.

Strandskydd

Hav, kust, sjöar och vattendrag ger förutsättningar för ett rikt djur- och fågelliv samt goda möjligheter till bad, fiske och andra friluftsaktiviteter. Genom strandskyddet bevaras dessa kvaliteter. Strandskydd gäller längs sjöar, hav och vattendrag, 100 meter upp på land och ut i vatten. I Södertälje kommun finns även utvidgat strandskydd med 300 meter på land längs stora delar av Östersjö- och Mälarkusten, Måsnaren, Malmsjön, Yngern, Vällingen och Sjundasjöarna samt Tullan, Glasbergasjön och Uttran.

Riksintressen

Områden av riksintresse för samlade natur- och kulturvärden, för naturvård samt för friluftslivet har stora friluftsvärden på grund av natur- och kulturkvaliteter och tillgänglighet. De är eller kan bli attraktiva för en stor mängd besökare. Inom riksintressena får inte åtgärder vidtas som påtagligt kan skada dess naturvärden.

Följande riksintressen för samlade natur- och kulturvärden, för naturvård eller för friluftslivet finns i Södertälje kommun. Objektsbeskrivning av dessa områden finns i kapitlet om riksintressen.

Samlade natur-och kulturvärden:

• Högexploaterad kust: Kustområdena och skärgården i Stockholms län
• Rörligt friluftsliv: Kustområdena och skärgården i Stockholms län
• Rörligt friluftsliv: Mälaren med öar och strandområden i Stockholms län

Naturvård:

• Stockholms skärgård: Långö-Fifång-Södra Torö-Järflotta
• Tullgarn-Mörkö
• Yngernområdet
• Vattgruvsmossen
• Korpberget

Friluftslivet:

• Stockholms skärgård, yttre delen
• Tullgarn - Södra Mörkö
• Björkfjärden – Prästfjärdens övärld
• Bornsjön

Natura 2000

Även Natura 2000-områden utgör riksintressen, mer information om kommunens Natura 2000-områden finns i kapitlet om riksintressen.

Naturreservat

Naturreservat innebär ett långsiktigt bevarande av natur och kan bildas av såväl

kommunen som länsstyrelsen. Syftet med reservatsbildningarna har oftast varit en kombination av att skydda specifika livsmiljöer för olika djur- och växtarter samtidigt som människor ges möjlighet att nyttja områdena för rekreation i kombination med naturupplevelser.

I Södertälje kommun finns 25 naturreservat varav kommunen bildat tio. Kommunen har bland annat satsat på att göra naturreservat i nära anslutning till Södertälje stad. Det pågår naturreservatsbildning vid Vasaskogen.

• Bornsjön
• Brandalsund
• Bårsjön
• Eriksö
• Farstanäs
• Fifång
• Grottberget
• Hamnskär
• Kalkberget
• Korpberget
• Kålsö
• Lina
• Moråns dalgång
• Parkudden-Lövsta
• Skogstorp
• Slandön
• Slessberget
• Stora Alsjön
• Stora Envättern
• Talbyskogen
• Tullgarn, två stycken
• Yttereneby
• Vacksta
• Vattgruvmossen
• Öbacken-Bränninge

Det finns ett antal naturområden på kommunal mark som pekas ut som utredningsområden för natur och friluftsliv för att värna och stärka dessa områden. Dessa områden är av särskild betydelse för biologisk mångfald och/eller friluftsliv, på grund av höga naturvärden, strategiska lägen i ekologiska spridningskorridorer och rekreationsvärden.

Stora relativt opåverkade mark- och vattenområden

Bestämmelser om stora relativt opåverkade mark- och vattenområden återfinns i 3 kap 2 § miljöbalken. Syftet med bestämmelserna är att det finns ett värde i sig att större sammanhängande landsbygdsområden som ännu inte är påverkade av exploateringsföretag kan behålla sin opåverkade karaktär. Områdena är viktiga för människors möjligheter till rekreation och friluftsliv och för att bevara de naturliga ekosystemen.

I Södertälje finns fem större relativt opåverkade mark- och vattenområden; Ridöskärgården, Malmsjön Väst, Yngern Syd, Mölnbo och Långsjön Ost. Fyra av områdena är stora sammanhängande skogsområden som endast är obetydligt påverkade av exploateringar såsom bebyggelse och vägar. Det femte är ett område som ligger i Mälarens skärgård och som också är obetydligt påverkat av exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön. De relativt opåverkade skogsområdena hyser miljöer som är av betydelse för skogslevande djur, växter och svampar. För det rörliga friluftslivet utgör de nämnda skogsområdena omtyckta utflyktsmål för vandringar, bär- och svampplockning med mera. I stora relativt opåverkade mark- och vattenområden bör exploateringar prövas restriktivt.

Biotopskyddsområden

Biotopskyddsområden är en annan skyddsform som syftar till att skydda mindre områden som hyser eller förväntas hysa hotade djur- och växtarter. För vissa naturmiljöer gäller ett generellt biotopskydd enligt miljöbalken, exempelvis för alléer, stenmurar, märgelgravar och mindre åkerholmar. Om åtgärder som kommer att skada en sådan livsmiljö vidtas måste man söka tillstånd för detta hos länsstyrelsen. För vissa andra biotoper får länsstyrelsen eller kommunen bilda biotopskyddsområden på samma sätt som Skogsstyrelsen och kommunerna gör inom skogsmarken. Kommunen har bildat ett biotopskyddsområde i Enhörna, Bastmora.

Naturminnen

Skyddsformen naturminne liknar naturreservat men omfattar normalt endast vissa naturföremål eller mycket små områden, högst ett halvt hektar.

I Södertälje kommun finns åtta naturminnen:

• 5 ekar, 2 bokar och en tall (Hall 1:1, 2:1 och 3:1)
• 1 tall och en gran (Hall 4:1 och 4:3, Halls ägor)
• 3 tallar (Visbohammar 1:5, Visbohammars egendom)
• 6 lindar (Hovsjö 1:1, Eklundsnäsbadet)
• 1 ek (Almnäs 1:4)
• 1 tall ”Trolltallen” (Gillberga 1:5)
• 1 tall (Högtorp 1:1)
• 1 ek (Nöttersta och Sörgården 3:1)

Fredningsområden för fisk

I Södertälje kommun finns fyra fredningsområden för fisk. I dessa områden råder det fiskeförbud under delar av året och förbud mot vissa fiskemetoder för att öka skyddet för fiskar vid lek och lekvandring, som sker på dessa platser.

Miljökvalitetsnormer för vatten

Södertälje kommun ska verka för en god vattenstatus i kommunens vattenförekomster i enlighet med vattendirektivet. Södertälje kommun har 66 vattenförekomster som helt eller delvis är belägna inom kommunen. Dessa kan i sin tur delas in i ytvatten och grundvatten samt vattenkategori. För de vattenförekomster som inte uppnår god status finns ett årtal för när miljökvalitetsnormerna för vatten senast ska uppnås i förekomsten. Se tabellen nedan för att få en överblick.

Status i vattenförekomsterna visar om miljökvalitetsnormerna för vatten följs eller inte och vad som annars behöver förbättras. Det finns biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer för ytvatten. Dessa vägs samman till ekologisk status. Se ekologisk status för ytvattenförekomsterna i figuren x nedan. Alla grundvattenförekomster i kommunen har god kvantitativ status.

Ekologisk status för ytvattenförekomster i Södertälje kommun (VISS).

Övergödning är ett stort problem och endast 10 vattenförekomster når god status avseende den kvalitetsfaktorn. I och med den betydande övergödningen i Östersjön når inget kustvatten god ekologisk status på denna kvalitetsfaktor. Betydande påverkan på vattenförekomsterna härstammar bland annat från atmosfärisk deposition (41 st), jordbruk (32 st), enskilda avlopp (30 st), transporter och infrastruktur (18 st), urban markanvändning (20 st), förorenade områden (10 st) samt reningsverk (8 st). När det gäller vattenförekomsternas hydromorfologi är det främst jordbrukets påverkan genom rätning av vattendrag samt bristande konnektivitet i form av dammar och andra vandringshinder som är har störst negativ påverkan.

När det gäller kemisk status för ytvatten finns det vissa ämnen som kallas ”överallt överskidande ämnen”. Dessa ämnen är bromerad difenetyler, kvicksilver och kvicksilverföreningar. Alla ytvatten klarar inte kemisk status på grund av dessa och de är därför undantagna i statusklassningen. Vissa ytvattenförkomster saknar fortfarande mätning av kemisk status, se figur x nedan.

Kemisk status för vattenförekomster i Södertälje kommun (VISS).

Två vattendrag, Åbyån och Sigtunaån – nedre delen och sjöarna, Måsnaren och Uttran, uppnår ej god kemisk status eftersom gränsvärden för PFOS överskrids. I Mälaren-Prästfjärden och Mälaren-Gripsholmsviken överskrids gränsvärdena för tributyltenn (TBT) och likaså i Svärdsfjärden och Asköfjärden som inte når god kemisk status eftersom gränsvärdena för av tributyltenn (TBT) och Cyburtryn/Irgarol överskrids. Dessa ämnen förekommer i båtbottenfärger. En grundvattenförekomst, Vårdingeåsen – Vårdinge, har otillfredsställande kemisk status på grund av förhöjda halter av klorid, som troligen beror på saltning av väg över grundvattenförekomsten.

Verktyg i arbetet för att förbättra vattenkvaliteten är Södertälje kommuns vattenplan och de lokala åtgärdsprogrammen för vatten (LÅP) där åtgärder eller förbättringsbehov har identifierats. För att förbättra statusen krävs ett samarbete inom kommunkoncernen och med andra kommuner, som Södertälje kommun endera delar vattenförekomster med eller påverkas av flöden från. De största hoten för ytvatten är övergödning, störande ämnen och vandringshinder för bland annat fisk. Exempel på viktiga insatser för att nå god vattenstatus är bland annat att minska näringsbelastning och förorenande ämnen till vattenförekomsterna, återskapa naturliga förhållanden längs vattendrag, restaurera kustnära grundområden och åtgärda fiskars vandringshinder. Ytterligare åtgärder är att återskapa eller anlägga nya våtmarker, dagvattendammar eller utjämningsmagasin.

När kommunen växer och befintliga miljöer utvecklas behövs en helhetssyn och ökad samverkan kring frågor om dagvatten, allmän VA-utbyggnad, vattenskyddsområden med mera. Läs mer i kapitlet Tekniska försörjningssystem.