Anpassa

e-tjänster

sök

Natur och vatten

Södertälje kommuns rika och varierande natur- och vattenområden är värdefulla för både människor och djur. För att uppnå långsiktigt hållbara ekosystem behöver den biologiska mångfalden öka och vattenkvaliteten förbättras.

En sammanhängande grön och blå infrastruktur är grunden för en rik biologisk mångfald med fungerande ekosystemtjänster. Mer grönska i staden och tätorterna skapar hälsosammare livsmiljöer och ökar välbefinnandet hos människor samtidigt som den kan mildra konsekvenserna av klimatförändringar.

Planeringsinriktning expand_less expand_more

Planeringsinriktning –  så här gör vi för att uppnå målen

  • Planering och förvaltning av mark och vatten ska främja och stärka en sammanhängande grön och blå infrastruktur både lokalt och regionalt. Kommunens natur- och grönområden sköts med målsättningen att stärka biologisk mångfald, natur- och upplevelsevärden samt ökad kolinlagring för att minska mängden koldioxid i atmosfären.
  • Särskild hänsyn ska tas till stora samlade rekreations-, natur- och kulturvärden samt värdekärnor, svaga samband och spridningskorridorer i de regionala kilarna . Värdefulla tall- och ekmiljöer som utgör regionala ansvarsmiljöer ska värnas.
  • För att bevara, stärka eller skapa ekosystemtjänster ska naturbaserade lösningar användas. Vid behov ska områden med särskilt höga natur- och friluftslivsvärden, eller med särskilt viktiga ekologiska samband på land och i vatten, skyddas formellt med nya områdesskydd.
  • Vid förtätning i staden och tätorterna bör viktiga grönområden bevaras och återhämtningsförmågan beaktas. Om grönområden tas i anspråk ska skadelindringshierarkin tillämpas. Ny grönstruktur bör skapas och utvecklas i samband med att staden och kommundelarnas tätorter växer.
  • Tillgång till grönska och parker för kommunens invånare ska vara så rättvist som möjligt. För att täcka behovet av grönska i staden och kommundelarnas tätorter, och skapa hälsosamma stadsmiljöer, ska 3-30-300-regeln tillämpas som en miniminivå.
  • Jordbruksmarken i kommunen ska värnas för framtida matförsörjning. Exploatering av jordbruksmark ska minimeras och genomföras på ett sätt som innebär en så begränsad inverkan som möjligt för jordbruket. Förlusten av brukningsbar jordbruksmark ska kompenseras.
  • Utveckling av befintliga och nya kommunala badplatser ska utvecklas i takt med behoven. Utveckling av Eklundsnäsbadet ska prioriteras.
  • Bebyggelse bör lokaliseras till platser som inte kräver markavvattning för att bevara våtmarker och naturvatten.
  • Exploatering av grunda havsvikar bör undvikas och hänsyn ska tas till ekologiska värden. Erosionskänsliga områden längs med kustlinjen bör stärkas för att minska förlust av mark.
Fakta expand_less expand_more
Grön- och blåstruktur expand_less expand_more

Omfattar alla natur- och vattenområden. Här ingår parker och naturområden, kolonilotter, fritidsområden, kyrkogårdar, grönytor längs vägar, privata trädgårdar och bostadsgårdar, gatuträd, stränder, sjöar, vattendrag, våtmarker med mera. Grön- och blåstrukturen bidrar med både ekologiska, sociala och kulturella värden såsom livsmiljö för djur och växter, rekreation och kulturmiljöer.

Grön och blå infrastruktur expand_less expand_more

Sammanhängande nätverk av natur och vatten som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur samt för människors välbefinnande. Grön och blå infrastruktur är nödvändig för biologisk mångfald och för de nyttor som naturen ger oss, i form av ekosystemtjänster, och som samhället är beroende av. Grön infrastruktur täcker in hela landskapet, inte bara de tätortsnära grönområdena.

Biologisk mångfald expand_less expand_more

Biologisk mångfald är naturens rikedom. Det är alla de djur, växter, livsmiljöer och gener som finns i naturen. Den biologiska mångfalden samverkar med den fysiska miljön för att skapa de livsnödvändiga ekosystemen.

Ekosystemtjänster expand_less expand_more

Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger människan. De bidrar till människors välfärd och livskvalitet. I den byggda miljön kan det handla om ekosystemens förmåga att rena luft, sänka temperaturer, ta hand om dagvatten och erbjuda rekreativa och hälsosamma miljöer.

Vattenförekomst expand_less expand_more

En vattenförekomst kan vara en hel sjö eller en avsnörd vik, en sträcka i en å eller ett kustområde. Vattenområdet behöver vara likartat för att kunna beskriva vattnets status och för att kunna sätta krav på vattnets framtida kvalitet, det vill säga miljökvalitetsnorm. Vattenförekomster är indelade i fyra kategorier: grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten.

Karta

Webbkarta för naturmiljöer

Webbkarta för vattenmiljöer

 

Nyttorna med naturen expand_less expand_more

Södertälje kommun har en rik och varierande natur med stora skogsområden, artrika betade ängs- och hagmarker, många sjöar, åar och bäckar, och en inner- och mellanskärgård med unika naturmiljöer. Av kommunens totala areal utgörs 25 procent av vatten. Naturen och vattnet erbjuder stora möjligheter till rekreation och friluftsliv, vilket främjar människors hälsa, välbefinnande och inlärningsförmåga. Dessutom kan naturen och vattnet innehålla en stor biologisk mångfald som ger oss goda möjligheter till ekosystemtjänster.

Biologisk mångfald är värdefull eftersom den ger oss ekosystemtjänster i form av mat, dricksvatten, ren luft, skydd och medicin, mildrar naturkatastrofer, motverkar skadegörare och sjukdomar samt bidrar till att reglera klimatet. Förlusterna av biologisk mångfald är tillsammans med klimatförändringarna det allvarligaste miljöhotet idag – och de hör till stora delar ihop. En väl fungerande grön- och blå infrastruktur är en förutsättning för att bevara en rik biologisk mångfald och motståndskraftiga ekosystem.

För att den gröna och blå infrastrukturen ska fungera behöver den vara sammanhängande, tillräckligt stor och bestå av olika naturtyper. Då skapas förutsättningar för en mångfald av livsmiljöer som passar många olika arter.

Stadens och tätorternas grön- och blåstruktur är också viktiga för att minska effekterna av klimatförändringarna, det som brukar kallas återhämtningsförmåga. Den hjälper till att sänka temperaturen lokalt vid värmeböljor, minskar kylbehovet av byggnader och är viktig för att minska risken för översvämningar genom att fördröja och infiltrera vattnet. Den är också viktig som rekreationsområden för boende och besökare.

I Södertälje kommun är tillgången till grönområden god. Det är en kvalitet som bör värnas och bevaras när staden och kommundelarnas tätorter byggs ut och förtätas. De regionala kilarna bildar tillsammans med naturreservat en grön ring runt staden som är mycket viktig ur natur- och rekreationssynpunkt. Den gröna ringen ska värnas och stärkas, och tillgängligheten till naturområdet ska förbättras.

 

 

Den regionala grönstrukturen expand_less expand_more

Stockholmsregionens tio gröna kilar är stora sammanhängande natur- och vattenområden i anslutning till bebyggelse. Två av Stockholmsregionens gröna kilar stäcker sig in och igenom Södertälje; Bornsjökilen och Hanvedenkilen. De erbjuder möjlighet till friluftsliv och rekreation i närheten av bostadsmiljöer samt möjlighet till anpassning mot kommande klimatförändringar. Det är viktigt att de gröna kilarna inte påverkas negativt genom en minskad yta eller genom fragmentering. De gröna kilarnas kvalitet är kopplad till att de utgör en sammanhängande struktur som sträcker sig från omgivande landsbygd in mot tätorterna. De svaga sambanden behöver stärkas så att de viktiga funktionerna inte riskerar att försvinna. Större naturområden i kilarna, så kallade värdekärnor, är särskilt värdefulla för växt- och djurlivet.

Södertälje stad ligger mellan de gröna kilarna och skapar en barriäreffekt. De gröna svaga sambanden i stadskärnan blir därmed viktiga både för den översiktliga regionala grönstrukturen och för stadens grönstruktur.

Fysisk planering i samklang med gröna och blå värden expand_less expand_more

En till synes liten påverkan på naturmiljön kan få stora negativa konsekvenser på helheten. När staden och tätorterna växer på många håll samtidigt finns det en risk för kumulativa negativa effekter, det vill säga det kan vara svårt att överblicka de sammanlagda konsekvenserna för naturmiljön. För att mildra de negativa konsekvenserna använder Södertälje kommun dessa förhållningssätt: naturbaserade lösningar, 3-30-300-regeln och skadelindringshierarkin.

Naturbaserade lösningar

Naturbaserade lösningar är åtgärder som skapar, bevarar och stärker ekosystemtjänster. Rätt utformade har de potential att bidra till klimatanpassning av samhället, samtidigt som biologisk mångfald och människors välbefinnande främjas. Naturbaserade lösningar delas in i tre huvudkategorier, 1. Bevarande och restaurering av befintliga ekosystem, 2. Skötsel och hållbart nyttjande av ekosystem, 3. Återskapande av förlorade ekosystem eller skapande av nya.

Skadelindringshierarkin

Skadelindringshierarkin är uppdelad i fyra steg: Undvik, Minimera, Restaurera och Kompensera. Restaurerings- och kompensationsåtgärder består ofta av naturbaserade lösningar.]

3-30-300-regeln expand_less expand_more

3-30-300-regeln används för att täcka behovet av grönska i staden och hälsosammare stadsmiljöer. I Södertälje ska 3-30-300-regeln tillämpas som en miniminivå, regeln innebär att alla invånare ska kunna se minst tre träd från sin bostad, skola och arbetsplats, att varje kvarter ska ha en krontäckning på minst 30 procent (avser ytan som skuggas av trädens kronor och lövverk), och att alla ska ha högst 300 meter gångavstånd till ett grönområde från sin bostad.

Parker och rekreationsområden expand_less expand_more

Forskning visar att ju mer tid man vistas i grönområden, desto mindre stressad upplever man sig vara. Vistelsetiden är i sin tur starkt relaterad till avståndet. Den som har nära till ett grönområde tillbringar mer tid där än den som har längre väg . Även mindre grönytor kan ha stor betydelse för de som bor eller vistas i närområdet. Nya parker bör utvecklas i områden där det saknas parker. I områden med färre trädgårdar blir behovet av parker större. Ökat slitage eller buller kan utgöra hot mot befintliga park- och naturområden, vilket ska beaktas när nya stadsdelar och bostäder planeras.

Urban grönska för människors välbefinnande och biologisk mångfald expand_less expand_more

Villaträdgårdar, parker, urbana skogar, alléer och balkongodlingar spelar stor roll för människors välbefinnande och djurs, insekters och växters överlevnad. De bjuder på rekreationsmöjligheter och naturupplevelser samtidigt som de fyller en viktig funktion som livsmiljöer och sammanhängande stråk för många växter och djur.

Pollinerare i koloni- och villaområden expand_less expand_more

Koloni- och villaområden är viktiga livsmiljöer för pollinerare. Den stora mångfalden av växter som finns på dessa platser har en stor positiv påverkan på den gröna infrastrukturen. Det är oftast i äldre villaområden mångfalden finns, där tomterna inte har styckats av och trädgårdarna fortfarande är stora och lummiga. Södertälje kommun bör vara restriktiv med avstyckningar i dessa områden.

Gatuträd och planteringar expand_less expand_more

Gatuträd och gatuplanteringar är ett viktigt redskap i arbetet med klimatanpassning. De ger skugga, träden tar upp vatten från skyfall, luften kyls ner när vattnet i träden dunstar och de binder partiklar från bilkörning samt fungerar som spridningskorridorer för olika arter. De bidrar också till att göra det mer attraktivt att röra sig till cykel och fots. I både Södertälje stad och kommundelarna finns behov att öka antalet gatuträd, antingen som alléer eller som enstaka träd. Vid omvandling av stora vägar till stadsgator finns goda möjligheter att plantera nya träd.

Gröna och blå värden i Södertälje expand_less expand_more

I Södertälje kommun finns värdefulla naturmiljöer och viktiga ekologiska samband ofta i den äldre skogen som är försiktigt brukad eller i områden kopplade till äldre kulturmiljöer som till exempel äldre ädellövsmiljöer eller i ängs- och betesmarker med pågående betesdrift.

En kartläggning har gjorts som visar var viktiga ekologiska samband behöver bevaras och säkerställas, men också var det finns svaga ekologiska samband som behöver stärkas. Se bilaga 4 till Grönstrateg för Södertälje kommun “Spridningssamband i Södertälje kommun, Ekologigruppen 2020.”

Den livsviktiga skogen expand_less expand_more

I Södertälje kommun finns flera områden med produktiv skogsmark. Södertäljes skogar är viktiga för den gröna infrastrukturen och skapar förutsättningar för ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Skogen bidrar bland annat med att rena vatten, reglera klimatet och är en buffert mot både torka och extremhöga vattenflöden genom att hålla kvar vatten i landskapet samt fungerar som en kolsänka. Skogsbryn är en viktig livsmiljö för pollinerande insekter och skogen förser oss med bär, viltkött och träråvaror. I skogen finns vissa djur- och växtarter som är begränsade till ett fåtal platser och som finns med på den nationella rödlistan. Dessa arter riskerar på sikt att försvinna om inga åtgärder vidtas.

Södertälje kommun äger och förvaltar cirka 3000 hektar skog. Förvaltningen ska utvecklas för att stärka skogens gröna infrastruktur och naturvärden och för att binda koldioxid. Detta ska ske genom ett hyggesfritt skogsbruk med naturvårdsinriktade brukningsmetoder och med klimathänsyn till biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster och utan krav på avkastning.

Barrskogar expand_less expand_more

Södertäljes barrskogar utgör en viktig del av den gröna infrastrukturen på både regional och nationell skala. Stora sammanhängande skogsområden är viktiga för många arters överlevnad och möjlighet till spridning i landskapet. Den boreala tallskogen är unik internationellt och bör skyddas extra noga. Stadstallskogarna har bland annat pekats ut i FN:s konvention om biologisk mångfald. De är viktiga kulturmiljöbärare och ger möjlighet till rekreation mitt i staden.

Ädellövskogar och eklandskap expand_less expand_more

Ädellövskog och eklandskap finns ofta i anslutning till det äldre jordbrukslandskapet, men också centralt i Södertälje. Eklandskap är boplats för många arter av däggdjur, insekter och fåglar och är utpekade inom länsstyrelsens inventeringar. Särskild hänsyn behöver tas till ädellövskogen för att bevara viktiga livsmiljöer för andra arter och för att de är viktiga för rekreation och friluftsliv.

Jordbruksmark expand_less expand_more

Ängs- och betesmarker med blommande miljöer som slåttras eller betas kontinuerligt och inte gödslats, hyser oftast en mycket hög biologisk mångfald och är en viktig resurs för att behålla livsnödvändiga ekosystemtjänster såsom pollinering. Brukandet av jordbruksmarken leder till bevarande av kulturmiljöer och ett landskap för rekreation och friluftsliv. En förutsättning för att långsiktigt bevara det öppna landskapet är ett fortsatt jordbruk med betande djur.

I Södertälje kommun finns flera områden med produktiv jordbruksmark. Specialisering, där en enda gröda odlas på stora områden, påverkar den biologiska mångfalden negativt.

I kommunen finns cirka 10 000 hektar jordbruksmark varav kommunen äger cirka 1000 hektar. Målsättningen för all jordbruksmark i kommunen är att den ska värnas för att höja självförsörjningsgraden av livsmedel och även öka sysselsättningen inom de gröna näringarna. Produktionen av lokala insatsvaror, som är nödvändiga för att bedriva odling, ska stärkas. Brukandet av jorden ska ske med långsiktigt hållbara produktionsmetoder för att säkerställa jordens bördighet, gynna den biologiska mångfalden och nå hållbara kretslopp av näringsämnen och vatten. Kommunen ska främst äga jordbruksmark i säkerhets- och beredskapssyfte för att höja självförsörjningsgraden, möjliggöra nya odlingsinitiativ och kunna ställa krav på ekologiska produktionsmetoder.

Hur den byggda miljön planeras kan exempelvis försvåra åtkomst till jordbruksmarken med stora maskiner samt i vissa fall att de boende är missnöjda med lukt, utseende eller annat som är en del av jordbrukets verksamhet. Jordbruksmarken kan ta hand om vissa biprodukter och avfall från samhället. Genom att återföra till exempel matrester, trädgårdsavfall eller godkända avloppsfraktioner blir åkermarken en del av ett kretslopp. Energi kan produceras genom produktion av energigrödor, biogas eller förbränning av restprodukter från jordbruket.

Skadelindringshierarkin är uppdelad i fyra steg: Undvik, Minimera, Restaurera och Kompensera. Restaurerings- och kompensationsåtgärder består ofta av naturbaserade lösningar.

Kust, skärgård och Mälaren expand_less expand_more

Södertälje kommun har ett omfattande kustområde genom läget vid Mälaren och Östersjön. Kusten norr om Södertälje tätort kantas av rasbranter och skogar med höga natur- och upplevelsevärden. Både Mälarskärgården och Östersjöskärgården trafikeras av såväl nyttotrafik som fritidsbåtar. Vissa öar i skärgården och i Mälaren utgör klubbholmar för olika båtklubbar och utmed kusten och i Södertälje stad finns flera stora hemmahamnar för fritidsbåtar.

Grunda havsvikar är viktiga lekmiljöer för fisk och ses som ekologiskt särskilt känsliga områden (som ska värnas). Dessa vikar kan också vara intressanta lägen för småbåtshamnar. Befintliga småbåtshamnar för båtplatser ska om möjligt istället utnyttjas mer effektivt. I avvägningar mellan småbåtshamnar och bevarandet av grunda havsvikar med lekmiljöer för fisk ska intresset för att bevara lekmiljöer väga tyngre. Södertälje kommun har tagit fram beskrivningar av 34 grunda kust- och mynningsvikar för att ge förslag på åtgärder som skyddar och förbättrar dessa bräckvattenmiljöer med angränsande landområden. Dessa är ett viktigt planeringsunderlag vid fortsatt planering för kustområdet.

Redan idag finns erosionsproblem som riskerar att påverka strandmiljöerna och de grunda havsvikarna och problemen riskerar att öka då landsortsfarleden in mot Södertälje och i Mälaren byggts ut för att kunna ta emot större fartyg. Farleden breddas och fördjupas för att öka möjligheten för större fartyg att ersätta vägtransporter.

Våtmarker, småvatten och sumpskogar expand_less expand_more

Våtmarker, småvatten och sumpskogar är viktiga för den biologiska mångfalden. Våtmarkerna renar vatten, fungerar som kolsänkor och minskar översvämningsrisken genom att de håller grundvattennivåer, sjöar och vattendrag stabila.

Södertälje kommun arbetar aktivt med våtmarker och småvatten, bland annat har vi gjort en kartering för att hitta lämpliga ytor för våtmarker. Utgångspunkten är att våtmarkerna ses som en resurs och att i första hand bevara de våtmarker som finns kvar men även utveckla befintliga våtmarker och återskapa de våtmarker som tidigare har dränerats. Våtmarker som kommunen skapat eller utvecklat finns i Wasa, Hovsjö-Tvetaberg, Lanaren och Glasberga. Myrstugans våtmarksrike är ett bland flera områden som är intressant att utveckla framöver.

Formellt skydd av natur och vatten expand_less expand_more

Formellt skydd av natur och vatten


Södertälje har flera naturområden som är så pass viktiga att värna att de
är skyddade. Vissa natur- och vattenmiljöer är särskilt viktiga för att den
biologiska mångfalden ska bevaras och för att kunna ha ett rikt friluftsliv.

Strandskydd

Hav, kust, sjöar och vattendrag ger förutsättningar för ett rikt djur- och fågelliv samt goda möjligheter till bad, fiske och andra friluftsaktiviteter. Genom strandskyddet bevaras dessa kvaliteter. Strandskydd gäller längs sjöar, hav och vattendrag, 100 meter upp på land och ut i vatten. I Södertälje kommun finns även utvidgat strandskydd med 300 meter på land längs stora delar av Östersjö- och Mälarkusten, Måsnaren, Malmsjön, Yngern, Vällingen och Sjundasjöarna samt Tullan, Glasbergasjön och Uttran.

 

Riksintressen

Områden av riksintresse för samlade natur- och kulturvärden, för naturvård samt för friluftslivet har stora friluftsvärden på grund av natur- och kulturkvaliteter och tillgänglighet. De är eller kan bli attraktiva för en stor mängd besökare. Inom riksintressena får inte åtgärder vidtas som påtagligt kan skada dess naturvärden.

Följande riksintressen för samlade natur- och kulturvärden, för naturvård eller för friluftslivet finns i Södertälje kommun. Objektsbeskrivning av dessa områden finns i kapitlet om riksintressen.

Samlade natur-och kulturvärden:

  • Högexploaterad kust: Kustområdena och skärgården i Stockholms län
  • Rörligt friluftsliv: Kustområdena och skärgården i Stockholms län
  • Rörligt friluftsliv: Mälaren med öar och strandområden i Stockholms län

Naturvård:

  • Stockholms skärgård: Långö-Fifång-Södra Torö-Järflotta
  • Tullgarn-Mörkö
  • Yngernområdet
  • Vattgruvsmossen
  • Korpberget

Friluftslivet:

  • Stockholms skärgård, yttre delen
  • Tullgarn - Södra Mörkö
  • Björkfjärden – Prästfjärdens övärld
  • Bornsjön

 

Natura 2000

Även Natura 2000-områden utgör riksintressen, mer information om kommunens Natura 2000-områden finns i kapitlet om riksintressen.

 

Naturreservat

Naturreservat innebär ett långsiktigt bevarande av natur och kan bildas av såväl

kommunen som länsstyrelsen. Syftet med reservatsbildningarna har oftast varit en kombination av att skydda specifika livsmiljöer för olika djur- och växtarter samtidigt som människor ges möjlighet att nyttja områdena för rekreation i kombination med naturupplevelser.

I Södertälje kommun finns 25 naturreservat varav kommunen bildat tio. Kommunen har bland annat satsat på att göra naturreservat i nära anslutning till Södertälje stad. Det pågår naturreservatsbildning vid Vasaskogen.

  • Bornsjön
  • Brandalsund
  • Bårsjön
  • Eriksö
  • Farstanäs
  • Fifång
  • Grottberget
  • Hamnskär
  • Kalkberget
  • Korpberget
  • Kålsö
  • Lina
  • Moråns dalgång
  • Parkudden-Lövsta
  • Skogstorp
  • Slandön
  • Slessberget
  • Stora Alsjön
  • Stora Envättern
  • Talbyskogen
  • Tullgarn, två stycken
  • Yttereneby
  • Vacksta
  • Vattgruvmossen
  • Öbacken-Bränninge

 

Det finns ett antal naturområden på kommunal mark som pekas ut som utredningsområden för natur och friluftsliv för att värna och stärka dessa områden. Dessa områden är av särskild betydelse för biologisk mångfald och/eller friluftsliv, på grund av höga naturvärden, strategiska lägen i ekologiska spridningskorridorer och rekreationsvärden.

 

Stora relativt opåverkade mark- och vattenområden

Bestämmelser om stora relativt opåverkade mark- och vattenområden återfinns i 3 kap 2 § miljöbalken. Syftet med bestämmelserna är att det finns ett värde i sig att större sammanhängande landsbygdsområden som ännu inte är påverkade av exploateringsföretag kan behålla sin opåverkade karaktär. Områdena är viktiga för människors möjligheter till rekreation och friluftsliv och för att bevara de naturliga ekosystemen.

I Södertälje finns fem större relativt opåverkade mark- och vattenområden; Ridöskärgården, Malmsjön Väst, Yngern Syd, Mölnbo och Långsjön Ost. Fyra av områdena är stora sammanhängande skogsområden som endast är obetydligt påverkade av exploateringar såsom bebyggelse och vägar. Det femte är ett område som ligger i Mälarens skärgård och som också är obetydligt påverkat av exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön. De relativt opåverkade skogsområdena hyser miljöer som är av betydelse för skogslevande djur, växter och svampar. För det rörliga friluftslivet utgör de nämnda skogsområdena omtyckta utflyktsmål för vandringar, bär- och svampplockning med mera. I stora relativt opåverkade mark- och vattenområden bör exploateringar prövas restriktivt.

 

Biotopskyddsområden

Biotopskyddsområden är en annan skyddsform som syftar till att skydda mindre områden som hyser eller förväntas hysa hotade djur- och växtarter. För vissa naturmiljöer gäller ett generellt biotopskydd enligt miljöbalken, exempelvis för alléer, stenmurar, märgelgravar och mindre åkerholmar. Om åtgärder som kommer att skada en sådan livsmiljö vidtas måste man söka tillstånd för detta hos länsstyrelsen. För vissa andra biotoper får länsstyrelsen eller kommunen bilda biotopskyddsområden på samma sätt som Skogsstyrelsen och kommunerna gör inom skogsmarken. Kommunen har bildat ett biotopskyddsområde i Enhörna, Bastmora.

 

Naturminnen

Skyddsformen naturminne liknar naturreservat men omfattar normalt endast vissa naturföremål eller mycket små områden, högst ett halvt hektar.

I Södertälje kommun finns åtta naturminnen:

  • 5 ekar, 2 bokar och en tall (Hall 1:1, 2:1 och 3:1)
  • 1 tall och en gran (Hall 4:1 och 4:3, Halls ägor)
  • 3 tallar (Visbohammar 1:5, Visbohammars egendom)
  • 6 lindar (Hovsjö 1:1, Eklundsnäsbadet)
  • 1 ek (Almnäs 1:4)
  • 1 tall ”Trolltallen” (Gillberga 1:5)
  • 1 tall (Högtorp 1:1)
  • 1 ek (Nöttersta och Sörgården 3:1)

 

Fredningsområden för fisk

I Södertälje kommun finns fyra fredningsområden för fisk. I dessa områden råder det fiskeförbud under delar av året och förbud mot vissa fiskemetoder för att öka skyddet för fiskar vid lek och lekvandring, som sker på dessa platser.

 

 

Miljökvalitetsnormer för vatten

Södertälje kommun ska verka för en god vattenstatus i kommunens vattenförekomster i enlighet med vattendirektivet. Södertälje kommun har 66 vattenförekomster som helt eller delvis är belägna inom kommunen. Dessa kan i sin tur delas in i ytvatten och grundvatten samt vattenkategori. För de vattenförekomster som inte uppnår god status finns ett årtal för när miljökvalitetsnormerna för vatten senast ska uppnås i förekomsten. Se tabellen nedan för att få en överblick.

 

Vattenkategori

Antal

MKN för vatten

Kust

9

2039

Sjö

17

2027-2033

Vattendrag

14

2027-2033

Grundvatten

26

2027

 

Status i vattenförekomsterna visar om miljökvalitetsnormerna för vatten följs eller inte och vad som annars behöver förbättras. Det finns biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer för ytvatten. Dessa vägs samman till ekologisk status. Se ekologisk status för ytvattenförekomsterna i figuren x nedan. Alla grundvattenförekomster i kommunen har god kvantitativ status.

 

Ekologisk status för ytvattenförekomster i Södertälje kommun (VISS).

 

Övergödning är ett stort problem och endast 10 vattenförekomster når god status avseende den kvalitetsfaktorn. I och med den betydande övergödningen i Östersjön når inget kustvatten god ekologisk status på denna kvalitetsfaktor. Betydande påverkan på vattenförekomsterna härstammar bland annat från atmosfärisk deposition (41 st), jordbruk (32 st), enskilda avlopp (30 st), transporter och infrastruktur (18 st), urban markanvändning (20 st), förorenade områden (10 st) samt reningsverk (8 st). När det gäller vattenförekomsternas hydromorfologi är det främst jordbrukets påverkan genom rätning av vattendrag samt bristande konnektivitet i form av dammar och andra vandringshinder som är har störst negativ påverkan.

När det gäller kemisk status för ytvatten finns det vissa ämnen som kallas ”överallt överskidande ämnen”. Dessa ämnen är bromerad difenetyler, kvicksilver och kvicksilverföreningar. Alla ytvatten klarar inte kemisk status på grund av dessa och de är därför undantagna i statusklassningen. Vissa ytvattenförkomster saknar fortfarande mätning av kemisk status, se figur x nedan.

 

Kemisk status för vattenförekomster i Södertälje kommun (VISS).

 

Två vattendrag, Åbyån och Sigtunaån – nedre delen och sjöarna, Måsnaren och Uttran, uppnår ej god kemisk status eftersom gränsvärden för PFOS överskrids. I Mälaren-Prästfjärden och Mälaren-Gripsholmsviken överskrids gränsvärdena för tributyltenn (TBT) och likaså i Svärdsfjärden och Asköfjärden som inte når god kemisk status eftersom gränsvärdena för av tributyltenn (TBT) och Cyburtryn/Irgarol överskrids. Dessa ämnen förekommer i båtbottenfärger. En grundvattenförekomst, Vårdingeåsen – Vårdinge, har otillfredsställande kemisk status på grund av förhöjda halter av klorid, som troligen beror på saltning av väg över grundvattenförekomsten.

Verktyg i arbetet för att förbättra vattenkvaliteten är Södertälje kommuns vattenplan och de lokala åtgärdsprogrammen för vatten (LÅP) där åtgärder eller förbättringsbehov har identifierats. För att förbättra statusen krävs ett samarbete inom kommunkoncernen och med andra kommuner, som Södertälje kommun endera delar vattenförekomster med eller påverkas av flöden från. De största hoten för ytvatten är övergödning, störande ämnen och vandringshinder för bland annat fisk. Exempel på viktiga insatser för att nå god vattenstatus är bland annat att minska näringsbelastning och förorenande ämnen till vattenförekomsterna, återskapa naturliga förhållanden längs vattendrag, restaurera kustnära grundområden och åtgärda fiskars vandringshinder. Ytterligare åtgärder är att återskapa eller anlägga nya våtmarker, dagvattendammar eller utjämningsmagasin.

När kommunen växer och befintliga miljöer utvecklas behövs en helhetssyn och ökad samverkan kring frågor om dagvatten, allmän VA-utbyggnad, vattenskyddsområden med mera. Läs mer i kapitlet Tekniska försörjningssystem.