Social sammanhållning och trygghet

Planeringsinriktning - så här gör vi för att uppnå målen

• Ställningstaganden till socialt värdeskapande och ökad trygghet ska göras i alla samhällsbyggnadsprojekt. Behoven hos barn, äldre och personer med funktionsnedsättning ska alltid beaktas liksom frågor om jämställdhet. Barn och ungas livsvillkor ska stärkas i hela kommunen. Insatser för barn i områden med trångboddhet ska prioriteras.
• Samhällsbyggandet ska bidra till en mer likvärdig tillgång till viktiga kvaliteter som utbildning, arbetsplatser, vardaglig service, vård, kollektivtrafik, kultur, idrott och rekreation.
• Offentliga rum, mötesplatser och verksamheter ska utvecklas för att vara trygga och attraktiva och skapa möten mellan olika grupper.
• Skolor och förskolor bör lokaliseras i lägen som främjar vardagliga möten mellan personer från olika bostadsområden. Skolbyggnader med tillhörande utomhusmiljöer utformas med god kvalitet för att främja lärande, kreativitet och lek och för att fungera som mötesplatser även utanför skoltid.
• Förskole- och skolgårdar ska vara minst 40 kvadratmeter per barn och minst 3 000 kvadratmeter totalt.
• Helhetssyn och långsiktighet i planering och byggande av förskolor, skolor, vård- och omsorgsboenden och andra samhällsviktiga lokaler ska säkerställas.
• Aktiv markpolitik ska användas för att öka den sociala hållbarheten genom strategiska val av den mark kommunen väljer att utveckla för olika typer av verksamhet samt genom att kommunen i varje projekt konkretiserar ambitioner och krav tillsammans med byggaktörerna.
• Aktiv markpolitik ska användas för att minska oönskade barriärer och glapp i bebyggelsen mellan stadsdelar samt för att prioritera utvecklingen av områden som behöver bli mer trygga och attraktiva, till exempel lokala centrumområden.
• Samverkan inom kommunkoncernen och med forskare, näringsliv och invånare ska öka för att uppnå en socialt hållbar stads- och landsbygdsutveckling. Socialtjänsten, utbildning samt kultur och fritid ska involveras i tidigt skede i planeringen.
• Metoder för inkluderande medborgardialog ska användas för att uppmärksamma lokala behov och öka delaktigheten i samhällsbyggandet.

Södertälje kommun är rumsligt uppdelat. Olika områden i staden, tätorterna och på landsbygderna har olika förutsättningar och tillgång till viktiga samhällsresurser, det gäller särskilt verksamheter som är viktiga för barn och unga såsom idrott, kultur och fritid.

Att skapa jämlika livsvillkor är en förutsättning för att kunna motverka och minska segregationen genom planering- och samhällsbyggandet. I områden med högre arbetslöshet och lägre utbildningsnivå än genomsnittet är det särskilt viktigt att erbjuda goda lokala livsvillkor. Tillgänglighet till utbildning, arbetsplatser, vardaglig service, vård, god mobilitet för gående, cyklister och framförallt kollektivtrafiken är särskilt viktigt. Tillgängligheten till dessa resurser påverkas av hur gatustrukturen utformas och vilken markanvändning som tillåts.

Kvalitativa offentliga rum och grönytor är särskilt viktigt för barn och unga som behöver utrymmen utanför hemmet för aktivitet, studiero, umgänge med mera. Det är särskilt viktigt att prioritera bra lekytor och andra platser för barn och unga i områden med trångboddhet.

Kommunens prioriterade områden för värdeskapande utveckling är Lina, Ronna, Geneta, Hovsjö, Saltskog och Fornhöjden. I dessa områden ska åtgärder som bidrar till jämlika livsvillkor, ökad trygghet och attraktivitet prioriteras. Insatser för barn och unga, såsom fritidsgårdar, platser för kultur och sportanläggningar är särskilt viktiga. Väl utformade lekplatser behövs för barnfamiljernas vardagliga liv och platser för äldre bör också utvecklas.

Bostadsbyggande och utveckling i det befintliga beståndet ska bidra till att öka blandningen av bostadsstorlekar och upplåtelseformer, och bostäder ska blandas med andra funktioner och aktiviteter. Det ska finnas ett brett utbud av bostäder i kommunens olika delar som möjliggör att bo kvar och kan attrahera bredare grupper.

Samhällsbyggandet ska bidra till att överbrygga barriärer genom att utveckla stråk och mötesplatser som skapar rörelse och flöden mellan kommunens olika områden, så att människor från olika bostadsområden möts och använder gemensamma funktioner.

Trygga miljöer är grundläggande för att kunna leva ett bra liv och röra sig fritt i vardagen. Våra offentliga miljöer ska upplevas som trygga och tillgängliga för alla. Olika grupper har olika behov och det är viktigt att beakta barns, ungas och äldres perspektiv. Det också är viktigt att undersöka variationer i hur personer upplever platser, exempelvis utifrån kön, ålder, funktionsnedsättning etcetera.

Att offentliga miljöer används är betydelsefullt för att de ska upplevas som trygga. Därför bör det finnas platser och stråk där många olika grupper känner sig välkomna.

Otrygghet kan delvis förklaras med bristande tillit och rädsla för okända människor och platser. Hur man rör sig till fots i det offentliga rummet har betydelse för tryggheten och påverkas av stadsrummens egenskaper. Sammankopplade stadsdelar och områden kan därför bidra till att stärka den sociala sammanhållningen.

Tryggheten påverkas också lokalt av hur byggnader utformas och placeras samt hur förhållandet ser ut mellan gata och byggnad. Att låta entréer bli en del av det offentliga rummet är positivt. Överblickbara stadsrum har också en positiv effekt. Otrygghet kan även höra samman med att en plats inte tas om hand. Löpande åtgärder och upprustningar är viktiga. På platser där otryggheten är stor kan stadsbyggnadsåtgärder behöva kombineras med insatser mot kriminalitet och social utsatthet. Dialog med boende och verksamma lokalt i områdena är avgörande för att hitta lämpliga lösningar.

Arbetsmarknaden är en nyckelfråga när det kommer till integration i samhället. God tillgång till arbetsplatser i kommunen ökar chanserna till ett jobb för de som bor i kommunen. Det påverkar även stadslivet lokalt med effekter på sociala nätverk. Tillgången till arbete är också betydelsefull för att skapa goda och jämlika uppväxtvillkor för barn och unga. Det ger de vuxna i hushållet bättre möjligheter, vilket även påverkar barnens chanser till ett framtida bra vuxenliv. En arbetande befolkning gynnar den lokala platsen, bland annat ökar möjligheten till att utveckla verksamheter och service.

För att öka tillgängligheten till arbetsmarknaden behövs snabba kopplingar från bostadsområden till knutpunkter i kollektivtrafiken där byte sker för regionala resor. Lina hage, Ronna, Geneta, Hovsjö, Fornhöjden och Brunnsäng är prioriterade för att ha starka kollektivtrafik- och cykelkopplingar för att öka tillgängligheten och bidra till integrering av områden.

För att skapa goda och jämlika uppväxtvillkor för barn i Södertälje kommun behöver tillgängligheten till sport, rekreation och kultur öka i de stadsdelar och områden där det finns behov. Områden som har en befolkning med lägre socioekonomiska förutsättningar och där det finns många barn bör prioriteras.

Lekplatser i hela kommunen är viktiga mötesplatser för barn och familjer. Unika lekplatser som riktar sig till många olika målgrupper kan utvecklas i strategiska lägen där människor från olika bostadsområden kan mötas. Mindre och mer privata lekytor kan också fylla en viktig funktion, exempelvis för att skapa en utvidgad hemmiljö i trångbodda områden och stärka livsvillkoren, men de kan inte förväntas skapa möten på samma sätt som de större prioriterade lekytorna kan göra.

Fritidsgårdar är en målpunkt och en resurs för många ungdomar för att träffa andra i samma ålder och vuxna förebilder. Det ska finnas en bra spridning av fritidsgårdar i kommundelarna och stadsdelarna och miljön bör vara omsorgsfullt utformad.

Skolor och förskolor är av stor betydelse för barns utveckling och inlärning och har samtidigt en roll i att bidra till möten, integration och jämlika livsvillkor. Utifrån skolornas elevsammansättning och lokalisering i kommunen idag riskerar skolsegregationen ytterligare förstärka effekten av boendesegregationen. Förbättringar av både verksamheten och den fysiska miljön i skolor och förskolor i socioekonomiskt svagare områden bör prioriteras. Skolmiljöerna ska utformas med god arkitektur för att främja lärande, kreativitet och lek.

Skolor bör lokaliseras så att upptagningsområdet omfattar flera bostadsområden. Låg- och mellanstadieskolor som ligger nära hemmet skapar trygghet och tillgänglighet för både elever och föräldrar. Däremot bör högstadie- och gymnasieskolor vara med centraliserade för att skapa en större blandning av elever från olika områden.

Skolor bör vara synliga i det offentliga rummet och vara väl gestaltade för att signalera dess betydelse. Skolmiljöerna bör kunna fungera som mötesplatser kvällstid och helger för att bli sammanhållande och inkluderande platser på flera sätt, där till exempel lärande och kulturaktiviteter kan mötas. Möjlighet till samlokalisering skapar också förutsättningar för att attrahera en mångfald elever och verksamheter.

Skol- och förskolegårdars storlek och utformning har stor betydelse för vilka aktiviteter som kan utföras och hur bekvämt det är att vara utomhus. Boverkets riktlinje för skol- och förskolegårdar är att de ska vara minst 3000 kvm stora för att få plats med angöring, anlagda lekmiljöer och naturupplevelser. Därutöver är rekommendationerna för skolornas utemiljöer 30 kvadratmeter per elev för grundskolor och 40 kvadratmeter per barn för förskolor.