Tekniska försörjningssystem

I takt med att Södertälje kommun och befolkningen växer behöver de tekniska försörjningssystemen anpassas för att klara de ökade behoven samtidigt som de ska vara långsiktigt hållbara och robusta.

Det behövs en effektiv samhällsbyggnadsprocess där utvecklingen av bebyggelsen och de tekniska försörjningssystemen går hand i hand. Systemen behöver också vara samhällsekonomiskt försvarbara, energieffektiva och om möjligt ta vara på lokala resurser, både i kretslopp och cirkulära lösningar samt bygga på förnybar energi.

Planeringsinriktning expand_less expand_more

Planeringsinriktning - så här gör vi för att uppnå målen

  • Kommunen ska i lämpliga områden verka för att det finns tekniska försörjningssystem och andra innovativa lösningar som underlättar hushållning med mark, energi och dricksvatten samt minskar transportbehov och att bebyggelsen förbereds för sådana system.
  • De allmänna tekniska försörjningssystemen förser, med vissa undantag, bostäder, verksamheter och företag med dricksvatten och avlopp, el, värme och kyla samt avfalls- och dagvattenhantering. Dessa tjänster är en självklar del av människors vardag och svåra att klara sig utan. För att de tekniska systemen ska fungera långsiktigt behöver även dessa underhållas regelbundet.
  • De kommunala bolagen, Telge Nät och Telge Återvinning, ansvarar för drift och utbyggnad av de allmänna tekniska försörjningssystemen i kommunen. Det finns också två mellankommunala sammanslutningar där Södertälje kommun ingår, dessa är SYVAB (Sydvästra stockholmsregionens va-verksaktiebolag) och Söderenergi.
  • Tillgång till rent vatten och sanitet är grundläggande för människors hälsa och utveckling. Undermåliga avloppsanläggningar utgör ett hot mot vattenförekomsternas kvalitet och en god avloppsvattenhantering är därför viktigt för att minska risken att vattenkvaliteten försämras. För att långsiktigt minska samhällets resursförbrukning är det viktigt att lyfta in både förebyggande åtgärder och avfallshantering tidigt i all samhällsplanering. Korta avstånd mellan bostäder, arbetsplatser, handel och infrastrukturen för återvinning och återanvändning är avgörande för att miljövinsterna med återvinning inte ska ätas upp av långa transporter. Mark och lokaler behöver avsättas för hantering av avfall, återvinning och återbruk. Tillgången och tillgängligheten till infrastruktur för återanvändning och återvinning måste utvecklas och prioriteras.
  • Resurshushållningen i de tekniska försörjningssystemen behöver öka och den lokala förmågan att producera el och dricksvatten säkerställas. Växtnäring som kan användas till odling i kommunen behöver också tas tillvara. Exempelvis kan fosfor bli en bristvara framöver. Klimatfrågan är en av vår tids stora utmaningar och är starkt kopplad till samhällets resursförbrukning. En ökad konsumtion av resurser, både lokalt och globalt är ohållbar och många ekosystem är under mycket hög belastning. Resurshushållning är en väg till klimatomställningen och samhällsplaneringen har en viktig roll i det arbetet.

 

Kartor

Tekniska försörjningssystem
Grundvattentillgång

 

Vatten- och avloppsförsörjning expand_less expand_more

Vatten- och avloppsförsörjning

Planeringsinriktning - så här gör vi för att uppnå målen

  • Bebyggelseutvecklingen ska samordnas med planering, utbyggnad och kapacitetshöjning av den allmänna VA-anläggningen och annan teknisk försörjning samt trafikinfrastruktur för att uppnå en effektiv och samhällsekonomiskt hållbar samhällsbyggnadsprocess.
  • Vid utbyggnad och kapacitetshöjning av de tekniska försörjningssystemen behöver markåtkomst säkerställas i ett tidigt skede för exempelvis ledningsnät, reservoarer, öppna dagvattenlösningar, återvinningscentraler, nätstationer och vattenskyddsområden.
  • Särskild hänsyn ska tas till utbyggnadsbehov av dricksvattenproduktionen i Djupdals vattenverk med tillhörande anläggningar.
  • Yt- och grundvattenresurser som är viktiga för den lokala och regionala dricksvattenförsörjningen i ett flergenerationsperspektiv, ska värnas i förvaltning, exploateringsförstudier och den fysiska planeringen. Grundvattentäkternas funktion ska säkerställas långsiktigt.
  • I anslutning till grundvattenförekomster och deras tillrinningsområden ska åtgärder undvikas som riskerar att försämra områdets naturliga förmåga att fördröja, rena och infiltrera vatten.
  •  En hållbar vattenanvändning ska eftersträvas genom att hushålla med dricksvatten, använda vatten med anpassad kvalitet för ändamålet och återanvända vatten där det är möjligt.
  • Naturliga lågpunkter dit vatten rinner för att fördröja och rena dagvatten från befintlig bebyggelse i öppna dagvattenanläggningar ska användas.
  • Vid utveckling av nya bebyggelsemiljöer ska dagvatten renas och fördröjas lokalt på kvartersmark och på allmän plats.
  • För att fördröja och rena dagvatten från befintlig bebyggelse behöver platser för öppna dagvattenlösningar säkerställas.
  • Ansvar för skötsel av befintliga dagvattenanläggningar ska förtydligas, för att säkerställa funktionen långsiktigt.
  • Avfall och avlopp som innehåller hälso- och/eller miljöfarliga ämnen ska hanteras så att dessa i så hög grad som möjligt lämnar kretsloppet.

Telge Nät producerar och distribuerar dricksvatten samt hanterar avlopp i form av spill- och dagvatten inom verksamhetsområdet för vatten och avlopp, se karta. Drygt 90 procent av kommunens omkring 100 000 invånare tar del av dessa allmänna vattentjänster. En del fastigheter som ligger utanför verksamhetsområdena har genom avtal med Telge Nät kunnat ansluta sig till allmänt VA. Övriga har enskilda VA-anläggningar och vissa av dessa är gemensamma för en grupp bostadshus. I kommunen finns en våtkompost för enskilda avloppsfraktioner. Telge Nät distribuerar även dricksvatten till Nykvarns kommun och spillvattnet därifrån leds till Himmerfjärdsverket i Botkyrka via Södertälje.

 

Vattentjänstplanen är kommunens VA-utbyggnadsplan

Södertälje kommuns ambition är att befolkningen ska öka. Bostadsutveckling och behov av allmänna vattentjänster behöver därför gå hand i hand. Kommunens tätorter är utspridda och kapacitet i vatten- och avloppsanläggningar inklusive överföringsledningar behöver säkerställas samt finansiering för utbyggnad. Kommunens vattentjänstplan visar var allmänna vattentjänster ska ordnas, både till befintlig och ny bebyggelse, utanför verksamhetsområdet för vatten och avlopp.

Kommunen arbetar strategiskt med VA-planering. Det innebär att arbeta långsiktigt och systematiskt med vatten och avlopp, samordnat med frågor om hälsa, god vattenstatus, hållbar samhälls- och bebyggelseutveckling samt ekonomiska resurser.

Vattentjänstplanen är inte juridiskt bindande men i och med att den antas så bekräftar kommunen sitt ansvar för att ordna allmänna vattentjänster i de befintliga bebyggelseområden som ingår i planen, om behoven kvarstår. Kommunen är skyldig att ordna med allmänna vattentjänster i områden där det bedöms att enskilda anläggningar inte kan fungera på ett långsiktigt hållbart sätt och bostadshusen är i ett större sammanhang. Ny bebyggelse som planläggs är under prövning och behoven av allmänt VA bekräftas först när detaljplanen har vunnit laga kraft.

Det är både tidskrävande och kostsamt att bygga ut vatten och avlopp, och kostnaden ökar ju längre ifrån bebyggelsen ligger i förhållande till VA-verksamhetsområdet. Inför att allmänna vattentjänster ska ordnas i befintliga VA-utbyggnadsområden behöver samordningsvinster därför ses över för att öka det ekonomiska underlaget. Det kan vara nya bebyggelseprojekt, befintlig bebyggelse som ligger längs med överföringsledningar samt väginfrastruktur och gång- och cykelvägar.

Kommunen kan bli skyldig att tillhandahålla vatten och avlopp till andra områden utöver de som ingår i vattentjänstplanen om behov uppstår. Exempel på sådana händelser är sämre vattentillgång på grund av klimatförändringar eller en ökad andel permanentboende i fritidshus. Kommunen följer utvecklingen i områden med samlad bebyggelse av en viss storlek och har riktlinjer för hanteringen av dessa i tillsyn, förhandsbesked, bygglov och planbesked.

En mer ingående beskrivning av respektive VA-utbyggnadsområde finns i kapitlet Utvecklingsinriktning.

 

Dricksvattenförsörjning och vattenskyddsområden

Tillgång till rent dricksvatten är en förutsättning för en hållbar utveckling i Södertälje kommun. För att skydda dricksvattnet mot föroreningsrisker kan länsstyrelsen eller kommunen besluta om vattenskyddsområden med särskilda föreskrifter. Det finns åtta vattenskyddsområden i kommunen: Bommersvik, Bornsjön, Malmsjöåsen, Myrstugan, Södra Mälaren, Visbohammar, Vårdinge och Vällinge-Vackå. Fem av dessa är för allmän vattenförsörjning. För respektive vattenskyddsområde finns gällande skyddsföreskrifter. Malmsjöåsens vattenskyddsområde håller på att revideras. Det är miljönämnden eller länsstyrelsen som är ansvarig för tillståndsgivning och tillsyn enligt vattenskyddsföreskrifterna.

Den allmänna vattenförsörjningen i Södertälje baseras till största del på konstgjord infiltration i Malmsjöåsen genom att tillföra ytvatten från Mälaren. Naturlig rening i Malmsjöåsen är en viktig ekosystemtjänst och gör Södertälje mindre sårbart eftersom beroendet av kemikalier för rening av vattnet minskar. Södertäljes vattenverk med tillhörande anläggningar är av riksintresse för vattenförsörjningen.

Yt- och grundvattenförekomster som är av betydelse för dricksvattenförsörjningen ska skyddas ur ett flergenerationsperspektiv. För att möjliggöra utbyggnad av dricksvattenproduktion och distribution krävs tillgång till lämplig mark. För grundvattenförekomster och deras tillrinningsområden krävs särskild försiktighet för att inte öka föroreningsriskerna och för att bibehålla grundvattenbildningen.

Flera vattenresurser i kommunen har pekats ut i den regionala vattenförsörjningsplanen som viktiga för Stockholmsregionen.

Enligt den regionala vattenförsörjningsplanen, som Södertälje kommun har ställt sig bakom, ska vattenresurserna av högsta och hög regional prioritet skyddas. Det finns även behov att identifiera ytterligare yt- och grundvattenförekomster från ett lokalt perspektiv och skydda dessa för att säkerställa framtida ordinarie dricksvattenförsörjning eller för reserv- och nödvattenförsörjning.

Klimatförändringar påverkar dricksvattentäkterna på flera sätt; högre vattentemperatur leder till mer algblomningar och utsläpp av algtoxiner, mer nederbörd i form av skyfall och översvämningar riskerar att föra med sig mer partiklar och föroreningar från land. Även havsnivåhöjningen kan leda till att tillgången på vatten av god kvalitet påverkas. Sammantaget innebär det att det behöver finnas en redundans i vattenförsörjningen med olika vattenresurser att tillgå samt utökade krav på rening av dricksvatten.

För närvarande utreds möjligheterna att få tillgång till reservvattenförsörjning. I nuläget finns en mindre reservvattentäkt som kan användas lokalt i Enhörna kommundel. Om det uppstår avbrott i ledningsnätet behöver kommunen köra ut tankar med dricksvatten, nödvatten. Södertälje kommun tar just nu fram en nödvattenplan som beskriver hur nödvatten ska prioriteras och levereras.

Hushållning med rent dricksvatten och att använda vatten med anpassad kvalitet för ändamålet är ett viktigt komplement till att öka kapaciteten i dricksvattenproduktionen. Kommunens utemiljöenhet använder vatten från Mälaren till bevattning, kylning av broar, sandsopning med mera. Även tankar som samlar upp takdagvatten har anlagts. I de större parkerna har tidstyrda bevattningssystem installerats. Genom dessa åtgärder har cirka 90 procent av vattenförbrukningen från dricksvattennätet lyfts bort.

 

Spillvatten

Spillvatten är förorenat vatten från hushåll och industrier som renas i avloppsreningsverk. Spillvattnet kommer från toaletter, bad, disk och tvätt. SYVAB driver Himmerfjärdsverket som renar spillvatten från ägarkommunerna Södertälje, Botkyrka, Nykvarn, Salem och Stockholm. Idag återvinns inte värmen från avloppsvattnet på grund av risk för avlagringar och för att reningsverket behöver vatten med ett visst värmeinnehåll för att reningsprocesserna ska fungera. Energiutvinning sker i form av biogas.

Himmerfjärdsverket har i nuläget god kapacitet och har tagit höjd för befolkningsökningen fram till 2050 i sin planering. Inom de närmaste åren kommer även spillvatten från Hölö och Mölnbo avloppsreningsverk att ledas dit. Nya överföringsledningar för spillvatten ska byggas mellan Hölö och Pilkrog samt Hölö och Mölnbo. Dessa möjliggör att något fler fastigheter kan anslutas till det allmänna spillvattennätet. Kapaciteten i dricksvattennätet behöver dock ses över.

Kapaciteten i spillvattenledningsnätet påverkas bland annat av mängden tillskottsvatten, som utgörs av vatten från nederbörd, grundvatten och utläckage från vattenledningar. Ny bebyggelse innebär behov av ökad kapacitet i spillvattennätet och pumpstationer. För att möta behovet behöver spillvattennätet förstärkas och åtgärder vidtas för att minska andelen tillskottsvatten. I vissa fall kan kombinerade spill- och dagvattenledningar som finns i vissa äldre bebyggelseområden i kommunen behöva separeras. Tillskottsvattnet som inte längre leds till reningsverket behöver då istället fördröjas och renas lokalt, och platser för nya fördröjnings- och reningsanläggningar behöver reserveras.

Eftersom Himmerfjärdsverket är REVAQ-certifierat ska VA-huvudmännen i de anslutna kommunerna arbeta för att förbättra avloppsslammets kvalitet som växtnäring genom ett aktivt uppströmsarbete. REVAQ är ett nationellt certifieringssystem för avloppsreningsverk och står för REVA = ren växtnäring från avlopp, Q= konsument, kvalitet, kretslopp. Uppströmsarbete innebär att VA-huvudmannen bevakar kvaliteten på inkommande spillvatten till den allmänna VA-anläggningen och kan ställa krav. För att kunna utveckla lokala källsorterande VA-lösningar inom allmänt VA behöver juridiska, tekniska, och ekonomiska frågor lösas. En sådan lösning skulle göra det lättare att få överblick över kvaliteten på toalettfraktionen.

 

Dagvatten

Dagvatten är regn och snö som avrinner från vägar, grönytor, tak med mera. Beroende på vilken typ av ytor som dagvattnet kommit i kontakt med kan det innehålla mer eller mindre mängder föroreningar som sedan rinner vidare till sjöar, hav och vattendrag. Trafikerade vägar innehåller ofta mer föroreningar än dagvatten från bebyggelseområden. Dagvatten behöver ofta renas för att inte äventyra miljökvalitetsnormer för vatten och försämra statusen i vattenförekomsterna i kommunen.

Bebyggelse, vägar och andra hårdgjorda ytor innebär att dagvatten avrinner i snabbare takt vilket leder till att dagvattenledningsnät och diken belastas med stora flöden. Om ledningsnät och diken inte kan ta hand om och avleda detta dagvatten, avrinner det i stället på markytan och kan orsaka översvämning.

Vid utveckling av nya bebyggelsemiljöer ska dagvatten renas och fördröjas lokalt på kvartersmark och på allmän plats för att minska dagvattenflöden och spridning av föroreningar. Det kräver att det finns tillgängliga ytor i den fysiska planeringen för dagvattenhantering.

För att fördröja och rena dagvatten från befintlig bebyggelse behöver platser för öppna dagvattenlösningar säkerställas.

Ansvar för skötsel av befintliga dagvattenanläggningar för rening, fördröjning och bortledande av dagvatten ska förtydligas för att säkerställa funktionen långsiktigt. Södertälje kommun arbetar med att ta fram en dagvattenplan för att ta ett helhetsgrepp kring åtgärder i kommunens dagvattenhantering. I planen ingår även hantering av skyfall.

 

Enskild VA-försörjning expand_less expand_more

Enskild VA-försörjning

Planeringsinriktning - så här gör vi för att uppnå målen

  • Samordnad prövning av bygglov och enskild VA-lösning ska göras för att underlätta för fastighetsägare att få en bra helhetslösning så att en god ekonomi och en god miljö främjas.
  • Kommunen ska tillhandahålla lokala system för insamling av växtnäring från källsorterat toalettavfall samt behandling och återföring av växtnäringen till odling.

 

Enskild vattenförsörjning

De flesta fastigheter med enskild vattenförsörjning i kommunen är småhusfastigheter. Det förekommer även kommersiell och offentlig verksamhet som har enskild vattenförsörjning. Lantbruk med djurhållning, mjölkproduktion och grönsaksodling är särskilt känsliga för väderförhållanden som torka. Enskild vattenförsörjning sker oftast genom grundvattenuttag från en borrad eller grävd brunn på den egna fastigheten eller från en gemensam brunn för flera fastigheter. Det förekommer också anläggningar för ytvattenuttag från sjöar och andra vattendrag. Vattenförsörjning tillsammans med effekterna av ett förändrat klimat blir en allt viktigare faktor för att bedöma lämpligheten av en bebyggelseutveckling utanför verksamhetsområdet för VA.

Den enskilda dricksvattenförsörjningen för hushåll sker till stor del av uttag från grundvatten i små magasin. Små magasin reagerar snabbare än stora magasin på förändringar i nederbörd, vattenuttag och torka eftersom deras förmåga att lagra grundvatten är sämre. Ett ökat tryck på grundvattenresurserna kan påverka både tillgång och kvalitet på grundvatten. I kustnära områden finns exempelvis risk för saltvatteninträngning. Sveriges geologiska undersökning (SGU) har undersökt grundvattentillgång i små magasin. Med grundvattentillgång menas den mängd grundvatten som kan tas ut per dygn, även under torrperioder eller år med minimal grundvattenbildning (torrår). Enligt SGU är det relativt vanligt att grundvattentillgången är begränsad men det är framförallt tydligt i vissa områden i Sverige, bland annat i Sörmland där Södertälje ligger. I Södertälje varierar grundvattentillgången från <250 l/dygn/ha till 1500 l/dygn/ha, se karta i figur 1. Det finns begränsade områden i intervallet 1000-1500 l/dygn/ha (ljusgult) där grundvattentillgången beräknats som störst i kommunen.

Grundvattentillgång i små magasin visar tydligt på mindre tillgång av grundvatten längs med kusten och dess öar. Vid Mälarens stränder ser förutsättningarna bättre ut. I större delar av kommunen visar kartan dock ett mer varierat mönster med omväxlande kategorier. Det beror på att geologin i Södertälje domineras av ett sprickdalslandskap med ömsom höjdryggar med berg och tunna jordlager varvat med dalgångar med mäktigare jordlager och åsar med större magasin. Södertälje har flera åsar med större grundvattentillgångar som är viktiga eftersom de tar emot och infiltrerar regnvatten och är potentiella dricksvattentillgångar. Även om inte grundvattnet används till dricksvatten idag behöver det oavsett skyddas från ytterligare föroreningar. Vattnet som tillförs kommunens sjöar och vattendrag utgörs till stor del av utströmmande grundvatten.

Avsaltning av havsvatten sker i vissa områden för att klara dricksvattenförsörjningen och kan vara aktuellt i flera befintliga områden om vattnet inte räcker till. Avsaltat havsvatten kan dock innebära hälsorisker och är energikrävande. Vid nybyggnation räknas därför inte en avsaltningsanläggning som en långsiktigt hållbar lösning och för att marken ska anses lämplig att bebygga ska vattensituationen kunna lösas med yt- eller grundvatten.

 

Enskilda avlopp

I kommunen finns omkring 6 000 enskilda avloppsanläggningar för toalett-, bad-, disk- och tvättvatten. Dessa innefattar både slutna tankar och slamavskiljare som kräver slamtömning. De fraktioner som hämtas med slamsugbil från enskilda avlopp räknas som avfall. Dessa tippas endera direkt på spillvattenledning till Himmerfjärdsverket eller transporteras till Hölö våtkompost.

Slammet från en mindre andel enskilda tankar med snålspolande toalettsystem behandlas idag genom våtkompostering. Behandlat slam sprids sedan som gödsel på enskild odlingsmark. Miljönämnden ställer krav på att enskilda avlopp “ansluts” till återföringssystemet om det är skäligt.

Energiförsörjning expand_less expand_more

Energiförsörjning

Planeringsinriktning - så här gör vi för att uppnå målen

  • Platser som är viktiga för att öka den lokala energiproduktioner, främst för kraftvärme och solkraft, bör pekas ut. Solkraftsproduktion kan ske på lågproduktiv betesmark där bete kan ske parallellt. Planberedskap för att utreda platser för att lagra energi från havsvindkraftparker ska finnas.
  • Fjärrvärme och fjärrkyla ska vara de huvudsakliga uppvärmnings- och kylningsmetoderna om möjligheten finns för befintliga och tillkommande bebyggelseområden, så att användandet av el för uppvärmning och kyla kan minska samt lokala resurser kan tas tillvara.

Energianvändningen i Södertälje kommun utgörs av el, fjärrvärme och fjärrkyla, samt en del gas och flytande drivmedel från såväl fossilt som förnybart ursprung. Energianvändningen per invånare har ökat sedan 2009. Framförallt är det energianvändningen i flerbostadshus och transporter som har ökat, medan användningen i småhus och jordbruk, skogsbruk och fiske har minskat. Energiförbrukningen i industrin har länge ökat men trenden har vänt sedan 2021.

I kommunen finns goda förutsättningar att ta vara på lokala resurser och etablerad infrastruktur för att öka leveranssäkerhet och resurseffektivitet. Detta görs idag exempelvis genom att överskottsvärme från lokala industrier används i kommunens fjärrvärmenät, Mälaren utnyttjas för att producera fjärrkyla och metangas utvinns ur hushållsavfall från deponin i Tveta för att sedan användas för fjärrvärmeproduktion. Samarbete med företag som har överskottsvärme- eller kyla från till exempel sin industri, matbutik, kylrum eller datorhallar bör utvecklas I framtiden.

Genom att ha mer lokal elproduktion minskar behovet av elimport från Nordeuropa som har en högre klimatbelastning. I Söderenergis kraftvärmeanläggning produceras såväl el som fjärrvärme inom kommungränsen och bidrar därmed bland annat till att reducera elbehovet för uppvärmning genom att leverera fjärrvärme, samtidigt som lokal, planerbar eleffekt tillförs.

Södertälje kommuns lokala energisystem är också tätt sammankopplad med närliggande kommuners system för att tillsammans skapa resurseffektiv produktion, distribution och användning av energi i regionen. I Södertälje finns tre energidistributionsnät; elnät, fjärrvärmenät samt ett mindre fjärrkylanät.

 

El

El produceras i Söderenergis kraftvärmeverk som är en del av Igelstaverket i Södertälje. Vid elproduktionen används bio- och returbränslen. Den överskottsvärme som bildas distribueras ut i fjärrvärmenätet. Elen levereras till kunderna via elnätet, där Telge Nät är lokalnätägare i kommunen. Vattenfall äger regionnätet, och har även direktleveranser till en elintensiv industri inom kommungränsen. Därutöver går även Trafikverkets järnvägsnät genom kommunen som får sina elleveranser från järnvägens elnät.

El- och eleffektbehovet väntas öka mycket i Sverige och i Södertälje under de kommande år. För att säkerställa att det lokala elsystemet är robust och minska risken för lokal effekt- och kapacitetsbrist behövs mer lokal produktion av eleffekt och eldistributionskapacitet. Lagring av energi kan också bidra till att avlasta elsystemet och öka användningen av lokal elproduktion. I Södertälje finns särskilt goda förutsättningar för mer produktion i Igelsta kraftvärmeverk och med solkraft, och det finns även möjligheter för andra energislag. Kring Igelstaverket finns även potential att utveckla ett energikluster för att säkerställa energiförsörjningen till kommunen. Området bör utredas vidare och även ytbehoven.

Kommunen har en utpekad yta för solkraftsproduktion och fler behöver utredas. Det gäller även för vindkraft. Kommunen har tagit ställning till att lågproduktiv betesmark som samtidigt kan betas är lämplig för solkraftsparker.

I havsplan för Östersjön föreslås energiområden för vindkraftsparker. För att ta hand om energin från parkerna krävs ytor på land dels för att kunna bygga ut energisystemet dels för att lagra energin. Vissa platser i Södertälje kommun kan vara lämpliga för utbyggnad av sådana anläggningar. Där anläggningar hamnar kommer att krävas stora markytor vilket inte enbart är i kommunens intresse utan av regional betydelse. Den lagrade energin behöver även transporteras vidare på exempelvis järnväg eller med sjöfart. För att kunna ansluta föreslagna energiområden behöver transmissionsnätet byggas ut. Nätet behöver gå genom någon av de närliggande kustkommunerna i Stockholms län för att kunna nå Södertälje.

 

Värme och kyla

Vid elproduktionen i Igelsta kraftvärmeverk bildas samtidigt fjärrvärme. Fjärrvärmen som produceras på Söderenergis anläggningar i Södertälje produceras med förnybara och återvunna avfallsbränslen från verksamhetsavfall. som distribueras i fjärrvärmenätet. Fjärrvärmeproduktionen i Järna sker framför allt med havreskal från en närliggande verksamhet. Leveranssäkerheten i fjärrvärmenätet är idag mycket hög. Det är i dagsläget inte ekonomiskt gångbart att garantera leveranssäkerheten i alla lägen.

Stora delar av den el och fjärrvärme som produceras i Södertälje kommun levereras till användare utanför kommunen. Fjärrvärmeanvändarna i kommunen är främst flerbostadshus, men en stor del av leveranserna går även till industri inom kommunen. I småhus förekommer främst olika typer av värmepumpar men även direktverkande el kan förekomma.

För att minska elförbrukningen och ta vara på de lokala resurser vi har är det viktigt att i samhällsbyggandet säkerställa att nya bostads- och verksamhetsområden får tillgång till fjärrvärme. Även vid renoveringar kan befintlig bebyggelse kompletteras med fjärrvärme.

I Södertälje produceras fjärrkyla idag av Telge Nät, främst med frikyla från Mälaren. När den inte räcker till används även kylvärmepumpar. Efterfrågan av kyla till arbetsplatser och bostäder ökar. Fjärrkylanätet är litet, men det finns möjlighet att bygga ut produktion och distribution i kommunen. På så sätt minskar förbrukningen av elenergi för kylning.

Avfallshantering expand_less expand_more

Avfallshantering

Planeringsinriktning -  så här gör vi för att uppnå målen

  • Tillgängligheten till infrastruktur för återanvändning och återvinning av hushållsavfall och byggavfall ska prioriteras och utvecklas.
  • Avfall och avlopp som innehåller hälso- och/eller miljöfarliga ämnen ska hanteras så att dessa i så hög grad som möjligt lämnar kretsloppet.

Telge Återvinning samlar in och tar hand om hushållsavfall från Södertälje kommun och närliggande kommuner. Företaget hanterar avfall på återvinningscentralerna Tveta och Returen samt ett antal återvinningsstationer. Tveta återvinningscentral ska utvecklas och växa i storlek för att motsvara behoven i kommunen. I kombination med återvinningscentralerna erbjuds fastighetsnära insamling och kvartersnära insamling prövas i liten skala. Det finns även rullande återvinning för grovavfall och fastighetsägare till flerfamiljshus ska forsla bort grovavfall minst ett par gånger om året. För att förebygga uppkomsten av avfall finns flera platser i kommunen där invånarna kan lämna produkter som kan användas igen, så kallat återbruk.

Avfall ska i första hand minimeras, i andra hand återanvändas, i tredje hand återvinnas, i fjärde hand energiutvinnas och i som alternativ deponeras.

 

För att följa avfallstrappans olika steg krävs omställning till en mer hållbar konsumtion och produktion för att minimera avfallet. Störst miljö- och klimatnytta kan nås genom att förebygga avfall genom minskad konsumtion eftersom miljöbelastningen ofta är störst vid produktion och utvinning av råvaror. En hög andel energiåtervinning i kombination med stigande avfallsmängder betyder att råvaruuttaget fortsatt är stort. Återanvändning skulle spara avsevärda resurser. Materialåtervinningen och den biologiska återvinningen ökar liksom biogasproduktionen, men fortfarande finns stort utrymme för förbättringar. I produktionen finns också ett stort beroende av ändliga råvaror samt utsläpp till mark, luft och vatten. Deponeringen av hushållsavfall har minskat kraftigt de senaste decennierna, framför allt genom en ökad energiåtervinning.

 

Digital infrastruktur expand_less expand_more

Digital infrastruktur

Planeringsinriktning -  så här gör vi för att uppnå målen

  • Digital infrastruktur ska vara robust utbyggt i hela kommunen, även i kris.

 

Digital infrastruktur, ofta benämnt i vardagstal som bredband, är ett samlingsnamn för tekniker att överföra data med hög hastighet. Det kan ske med fast eller trådlös infrastruktur. Tillgång till bredband blir en allt viktigare infrastruktur för att kunna ta del av grundläggande samhällsservice. Bredband ska vara en robust infrastruktur i Södertälje kommun och utbyggnaden ska bidra till att göra det enkelt att leva, bo och verka i Södertälje kommun. Det är viktigt att säkerställa robustheten i infrastrukturen så att de digitala tjänsterna också fungerar i kris.

Den digitala infrastrukturen är relativt bra utbyggd i kommunen. Det nationella målet om 95 procent anslutning av fiber med 100 MBit/s till boende och företag bedöms kunna nås under 2024. De hushåll och företag som saknar fiber idag ligger i ren landsbygd, vilket gör att det blir svårt att bygga ut fiber dit. Men där finns mobil täckning och de kommer på sikt få tillgång till ny teknik i stället för fiber. Ökat fokus bör läggas på marknadsaktörerna att öka graden av efteranslutning av bredband i redan utbyggda områden.

Digital infrastruktur byggs ut av privata aktörer men kommunen bedriver ett aktivt arbete för att säkerställa utbyggnaden av den samhällsviktiga digitala infrastrukturen. Kommunen följer upp att utvecklingen av mobila tjänster utvecklas i riktning mot kommunala och nationella mål.

 

Infrastruktur för laddning av elfordon expand_less expand_more

Infrastruktur för laddning av elfordon

Planeringsinriktning -  så här gör vi för att uppnå målen

  • Kommunen sa verka för att möjliggöra för privata aktörer att etablera publik laddinfrastruktur på strategiskt utvalda platser.

Behovet av infrastruktur för laddning av elfordon har ökat markant under de senaste åren. Infrastrukturen för laddning av elfordon i Södertälje kommun ska vara ändamålsenlig och byggas ut så att den möter efterfrågan i hela kommunen. Då teknikutvecklingen går fort behöver utbyggnaden ske med hänsyn till det framtida behovet med bättre fordon och batteriteknik som möjliggör längre körsträckor utan att behöva laddas. Det finns även en viss osäkerhet kring hur marknaden och efterfrågan på elfordon kommer att se ut i framtiden. Kommunen har identifierat några strategiska lägen för laddinfrastruktur där det bedöms finnas ett behov även på längre sikt, dessa är dels längs Europavägarna, dels i anslutning till Stockholm syd -Almnäs.

Laddinfrastruktur för elfordon byggs ut och förvaltas nästan helt och hållet av privata bolag och fastighetsägare. Även i framtiden bedöms majoriteten av laddinfrastrukturen vara privat. Kommunens roll är i första hand att vara kravställande samt vid behov ha en stödjande roll. Ett stort ansvar ligger på de kommunala bolagen Telge Bostäder, Telge Fastigheter, Telge Energi, Telge Nät samt Södertälje Hamn. En laddinfrastrukturstrategi har tagits fram med en tillhörande handlingsplan för att tydliggöra kommunen och de kommunala bolagens roller och ansvar.