Trafik och mobilitet

Planeringsinriktning -  så här gör vi för att uppnå målen

• Hållbara, yteffektiva och kapacitetsstarka transportslag för person- och godstransporter ska prioriteras och utvecklas för att minska biltrafiken.
• Nya bostäder- och arbetsplatser bör lokaliseras inom gångavstånd från kollektivtrafik med hög turtäthet.
• Kommunen ska verka för att utveckla alternativa kollektivtrafiklösningar på landsbygden såsom anropsstyrd, flexibel eller annan form av efterfrågestyrd kollektivtrafik.
• Större vägar i centrala lägen omvandlas för att få en mer stadsmässig, trygg och grön karaktär och i vissa fall även fungera som sociala mötesplatser. Gaturummet utformas för att skapa goda förutsättningar för gång-, cykel-, kollektiv- och nyttotrafik.
• Viktiga målpunkter ska kopplas samman med goda gång- cykel- och kollektivtrafikförbindelser för att öka tillgängligheten till arbetsplatser, skolor och daglig service. De ska vara attraktiva val som är trygga, säkra och tillgängliga för alla. Barnperspektivet ska särskilt beaktas.
• Pendlarparkering för cykel och bil ska finnas i strategiska lägen som gynnar ett hållbart resande. Omstigning mellan olika färdsätt ska underlättas. *
• Kommunen ska verka för en ökad redundans och robusthet i trafiksystemet genom att stärka passager vid barriärer samt skapa fler alternativa vägar för olika färdmedel i staden och kommundelarna.
• Södertälje hamn ska ha goda förutsättningar att utvecklas för att främja hållbar godslogistik.
• Parkeringslösningar för cykel och bil utvecklas för att gynna hållbart resande
• Samverkan ska ske med näringsliv och forskning för att påskynda klimatomställningen av godslogistik för att skapa effektiva lösningar.

Resbehovet kommer öka i ett framtida Södertälje om vi ska lyckas med att minska arbetslösheten och få fler i sysselsättning, förbättra folkhälsan genom ökad rörlighet och få växande företag som anställer. För att klara detta ökade resebehov krävs en omställning till mer hållbara, yteffektiva och kapacitetsstarka transporter. Det är därför nödvändigt att möjliggöra en utveckling av staden och tätorterna som gynnar de hållbara transportslagen. För personresor är det främst gång, cykel och kollektivtrafik, och för godstransporter är det främst sjöfart och järnväg som ska öka till förmån för att minska biltrafiken.

Genom att planera för blandade områden där den vardagliga servicen finns i närheten av bostaden minskar behovet av resor samtidigt som det skapas goda förutsättningar att ta sig fram till fots och med cykel. Det skapar även förutsättningar för barn, äldre och personer utan bil att ta del av utbudet. Med täta och blandade miljöer i staden och tätorterna och en samlad bebyggelse på landsbygderna, kan Södertäljeborna få tillgång till fler funktioner de behöver i vardagen inom gång- eller cykelavstånd.

Ny bostadsbebyggelse och arbetsplatser ska prioriteras i kollektivtrafikstarka lägen, där det finns både närhet till hållplats och en hög turtäthet.

Attraktiva offentliga rum som inbjuder till gång- och cykeltrafik är viktiga för att minska det upplevda avståndet. Ett finmaskigt nät med gena vägar för gång- och cykel är också viktigt för att skapa en god tillgänglighet. På flera platser behöver det befintliga gatunätet kompletteras med flera kopplingar i gång- och cykelnätet för att knyta samman stadsdelar och öka tillgängligheten. Det är särskilt viktigt att koppla ihop de stadsdelar som är rumsligt segregerade.

Vägar, järnvägar och naturliga förutsättningar som topografi och vatten skapar barriärer. Det är särskilt prioriterat att stärka och tillföra kopplingar över Södertälje kanal och till perifera stadsdelar.

Stora delar av Södertäljes bebyggelse och infrastruktur tillkom under 1960- och 70-talen då trafikseparering var ett starkt ideal. Gående och cyklister skulle få trygga bilfria miljöer inne i bostadsområdena och biltrafiken skulle få goda förutsättningar att ta sig fram på vägarna utanför bebyggelsegrupperna. Bilvägarnas utformning inbjuder till höga hastigheter och vid sidan av dessa finns ofta stora ytor som inte nyttjas till något särskilt, vilket medför att vägarna ofta blir barriärer. Gång- och cykelvägar löper genom tunnlar eller över broar för att inte behöva korsa biltrafiken. I vissa fall har gång- och cykeltrafikanter tack vare detta mycket gena vägar, men i vissa fall resulterar det i omvägar och stora höjdskillnader eller otrygga stråk.

Många vägar och områden runt vägarna har stor potential att utvecklas för att skapa en mer sammanhängande och grönare stad och en effektiv markanvändning. Att omvandla större vägar och trafikbarriärer till gator som upplevs trygga och trevliga är ett effektivt sätt att skapa ökade stadskvaliteter och samtidigt bidra till en hållbar utveckling. En minskad biltrafik leder till bättre miljö och folkhälsa och en jämlik stadsmiljö. Stadsgator skapar förutsättningar för möten mellan människor, befolkade gaturum och social kontroll vilket ökar förutsättningar för upplevd trygghet. Barn, äldre och personer utan tillgång till bil har bättre förutsättningar att ta del av det serviceutbud som erbjuds.

För att förändra dessa miljöer krävs ett nytt sätt att se på framkomlighet, hastighet och gestaltning av gator. Stadsgatorna måste utformas och anpassas till stadens villkor där gång-, cykel- och kollektivtrafik får en högre prioritering. Centrala gatustråk som idag har en typisk väggestaltning (infartsleder och huvudgator för biltrafiken) ska omvandlas för att få en tydligare gatugestaltning. Det kan innebära att hastigheten för bilar kan behöva sänkas och en omfördelning av utrymmet i dessa gator. Gator kan också omvandlas för att få en karaktär som främjar gång-, cykel- och kollektivtrafik genom fler passager över gatan för oskyddade trafikanter, trädplanteringar, och belysning som skapar stadsmässiga kvaliteter. Den nya gatan kan också utformas för att lösa lokala miljöproblem och bidra till klimatanpassning. Det behöver utredas från plats till plats vad som är möjligt och lämpligt.

I lägen där det finns förutsättningar att utveckla ny bebyggelse kan det bidra ytterligare till en tätare och mer stadsmässig miljö och med aktiva bottenvåningar som möter gatan. När stadens och tätorternas gränser flyttas utåt kommer flera vägar att utgöra viktiga entréer till de centrala delarna. De stråk som pekas ut i kartorna (i kapitlet lokala utvecklingsmöjligheter) bör utvecklas till gator med en mer stadsmässig utformning och komplettera med ny bebyggelse med viktiga målpunkter längs gatorna där det är möjligt.

Att ta sig fram till fots och med cykel i Södertälje ska vara ett attraktivt och självklart val i största möjliga mån. Södertälje ska stärkas som cykelkommun. Centrala Södertälje, tätorterna och bebyggelseområden i kommundelarna ska knytas samman med ett välutvecklat gång- och cykelnät. Att gå eller cykla ska vara tryggt, säkert, kännas lockande för alla och introduceras i tidig ålder. Barn ska kunna gå och cykla till skolan och fritidsaktiviteter. Det är viktigt att gång- och cykelnätet uppfyller krav på trygghet och tillgänglighet från alla Södertäljes invånare oavsett förmåga och förutsättning.

Prioriterade cykelvägar att förbättra för att stärka regionala kopplingar:

• Södertälje-Järna - Hölö - Vagnhärad (Utflyktsvägen utmed väg 525)
• Södertälje-Järna (Tvetavägen, väg 515)
• Järna-Mölnbo-Gnesta (väg 57)

Södertälje har en stor arbetspendling med över 26 000 som pendlar in till kommunen och cirka 19 000 personer som pendlar ut. För att stärka möjligheterna till en god kompetensförsörjning och minskad arbetslöshet är det viktigt att det finns snabba förbindelser till de viktiga målpunkterna och de stora arbetsplatsområdena i kommunen och storregionalt. Tåg- och busstrafiken behöver fortsätta utvecklas för att vara ett attraktivt val som svarar mot de behov och resmönster som finns. För att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft mot andra färdmedel behöver restiderna med kollektivtrafik bli mer konkurrenskraftiga jämfört med bilresande.

I Södertälje är det särskilt viktigt att prioritera tillgängligheten med kollektivtrafik och minska restidskvoten från Lina hage, Ronna, Geneta, Hovsjö, Fornhöjden samt Brunnsäng

Kollektivtrafiknoder behöver tillskapas i strategiska lägen för att underlätta byten mellan linjer. Tyngdpunkterna i kollektivtrafiksystemet kan omfördelas genom att noder utvecklas för busslinjer, så att dessa inte enbart finns i anslutning till pendeltåg. I Weda föreslås en särskilt tydlig nod, en kollektivtrafikhubb, med goda förbindelser till Stockholm och stark koppling till stort utbud av lokala busslinjer.

Kollektivtrafiknoderna bör utvecklas med kapacitetsstarka busslinjer. Där resandeunderlag finns ska fler BRT-busslinjer (Bus Rapid Transit) skapas där busstrafiken får en framträdande roll i gaturummet och stadsmiljön genom egna körfält, dedikerade körbanor, strategiskt placerade hållplatser och prioritet vid signalreglerade korsningar. På det sättet kan bussens hastighet och trafiksystemets kapacitet ökas samtidigt som restiden för resenärerna förkortas.

För att underlätta för resande med kollektivtrafiken och öka dess tillgänglighet ska planeringen utgå från ett hela-resan-perspektiv där olika trafikslag på ett smidigt sätt ska kunna kombineras. Detta ska ske bland annat genom utveckling av omstigningsplatser, infartsparkeringar och starka kollektivtrafiknoder. Dessa lösningar är särskilt betydande för att stödja kollektivtrafik på landsbygd eller där kollektivtrafikutbud saknas. Även gång- och cykelförbindelser bör finnas till kollektivtrafikens hållplatser.

På landsbygderna och i kommundelarna stärks kollektivt resande med bland annat anropsstyrd trafik. Vid ny bebyggelse ska kollektivtrafikens framkomlighet säkerställas och prioriteras.

Det krävs balans mellan robusthet och flexibilitet för att möta framtidens osäkra utmaningar kopplade till resvanor och möjlighet att använda gaturummet. Detta uppnås genom väl utbyggd sammantagen transportinfrastruktur där samtliga trafikslag kombinerar och stärker varandra, samt att utformningen av stråk möjliggör hanteringen av förändrade behov av transport och stadsliv. Sårbarheten minskar om ytorna i gaturummet är tillräckligt stora för att omvandlas och täcka upp för olika alternativa lösningar vad gäller prioritering mellan olika trafikslag, gröna och sociala värden. Planering och byggnation av ett robust samhälle ska utgå från sårbarhetsanalys utifrån beredskapsperspektiv, stadsutveckling och stadsomvandling.

För att säkra framkomligheten och minska sårbarheten i trafiksystemet behövs planering för ökad redundans mellan olika trafikslag och resmöjligheter. Särskilt viktig är det att skapa redundans för både väg- och tågtrafiken som passerar Södertälje kanal då den är extra sårbar med dagens brolösningar.

Vägar, järnvägar och Södertälje kanal tillsammans med Södertäljes topografi ger upphov till barriäreffekter som försvagar rörligheten för människor och djurliv som vill korsa dessa samtidigt som de kan försvaga gröna samband. Södertälje måste aktivt verka för att minska de barriäreffekter som trafiksystemet ger upphov till.

Södertälje kommun arbetar utifrån fyrstegsprincipen för att hantera framtida utmaningar där effektivare användning av infrastrukturen alltid ska sökas innan byggnation av ny infrastruktur övervägs. Vissa infrastruktursatsningar är nödvändiga för att skapa en hållbar utveckling.

Följande infrastruktursatsningar behöver komma till i kommunen för att öka redundansen, minska sårbarheten, förbättra förutsättningarna för hållbart resande och säkerställa kompetensförsörjningen storregionalt:

Statliga infrastrukturinvesteringar:
Ny passage under Södertälje kanal
Ny regionaljärnväg Järna-Flemingsberg, Södertörnsbanan
Kommunala investeringar:
Sagoleden
Tvetalänken
Kollektivtrafikkörfält, se karta
Följande trafikförändrings behöver komma till:
Regionaltågsstopp i Järna
Pendeltågsstopp i Hölö

I en växande region där varuflöden ständigt ökar, måste kapacitetsstarka transportslag användas. Södertäljes näringsliv verkar på en global marknad och är beroende av fungerande kommunikationer regionalt, nationellt och internationellt.

Södertälje kommun ska vara ledande i klimatomställningen av godslogistik och aktivt verka för hållbara lösningar och underlätta cirkulära flöden och återbruk. Södertäljes strategiska läge i Stockholmsregionen med Europavägar, järnvägar och farleder innebär goda möjligheter till nya samarbetsformer och innovationer. För att minska klimatpåverkan ska gods i så stor utsträckning som möjligt flyttas över från vägtransporter till kapacitetsstarka transportslag som sjöfart och järnväg. För att stödja detta ska effektiva omlastningsnoder såsom kombiterminalen i Södertälje hamn utvecklas tillsammans med hållbara verksamhetsområden som Stockholm syd - Almnäs och Södertuna. Ett nära samarbete med forskning och näringsliv, både transportörer och mottagare, behövs för att skapa effektiva och ändamålsenliga lösningar.

Södertälje har särskilt goda förutsättningar för tågresor med sex järnvägsstationer i kommunen som trafikeras med pendeltåg, samt regional- och fjärrtåg på Södertälje syd. När Ostlänken färdigställs ska Södertälje syds roll som nod för lokalt, regionalt och nationellt resande stärkas. Södertälje ska verka för att underlätta för tågpendling genom att utveckla attraktiva stadsdelar med en blandning av bostäder och verksamheter kring järnvägsstationerna. Tillgängligheten till och mellan stationerna ska stärkas.

För att säkerställa internationella kommunikationer både för människor och varuleveranser är tillgängligheten till hamnar och flygplatser nödvändig. För internationella godstransporter bör järnväg och sjöfart via Södertälje hamn vara det primära valet.

För flygresor är Arlanda och Skavsta de främsta flygplatserna. Arlanda är det primära valet för internationella flygresor, men för en del personresor och varuleveranser kan Skavsta utgöra ett bättre alternativ.

För att Södertälje hamn ska kunna vara en konkurrenskraftig hamn behöver farlederna genom Södetälje kanal och Södertälje hamn-Landsort ha tillräcklig kapacitet för att kunna ta framtidens stora fartyg på ett säkert sätt.

Förutsättningar för båtpendling mellan viktiga målpunkter i kommunen och till andra delar i regionen kan utredas för att skapa en mer attraktiv kollektivtrafik och ett minskat bilresande. Hållplatserna skulle med fördel kunna utvecklas till nya mötesplatser som knyter staden närmare vattnet.

Planering av cykel- och bilparkering ska gynna ett hållbart resande med kollektivtrafik, gång och cykel. Det gäller vid byggnation av bostäder och verksamheter såväl som vid samlade parkeringsanläggningar. Pendlarparkeringar för bil och cykel samt platser som möjliggör för enkel omstigning mellan kollektivtrafik och andra färdmedel och ska utvecklas för att minska bilresandet. Parkeringstal för bilar och cyklar är beroende av platsens förutsättningar och beskrivs i kommunens parkeringsstrategi.

Uppföljning och omvärldsbevakning är viktigt för att främja innovativa lösningar inom trafikområdet som kan underlätta för mobilitet, trafiksäkerhet och hållbara transporter. Utifrån Södertäljes goda förutsättningar inom infrastruktur, trafik och transport bör kommunen vara en aktiv aktör i syfte att möjliggöra för nya metoder och arbetssätt inom området. Genom att i tidiga skeden planera för flexibilitet i gaturummet kan anpassning göras med hänsyn till trender och förändringar i resmönster för att möta nya behov. Innovation inom mikromobilitet, fordonsutveckling och leveransmetoder är viktig för att utveckla trafiksystemet vilket kommunen ska ta hänsyn till i planeringen.

Transport av personer och gods i luften, genom exempelvis drönare, är ett exempel på innovation som Södertälje behöver följa utvecklingen kring. Det finns flera användningsområden för denna typ av transport, bland annat inom sjukvården, för godslogistik och leveranser till och av privatpersoner. Södertälje har förutsättningar som gör att luftmobiliteten kan bidra till att effektivisera transporter till, från och mellan viktiga målpunkter i kommunen.