Inledning

Enligt plan- och bygglagen ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan som antas av kommunfullmäktige och som speglar den politiska majoritetens vilja. Planen ska vara lätt att förstå och kunna användas av många olika aktörer, både av professionella användare och av privatpersoner. Även om översiktsplanen inte är juridiskt bindande måste eventuella avvikelser i samhällsbyggandet motiveras.

”Framtid Södertälje - Översiktsplan 2050” redovisar en potential för över 20 000 nya bostäder samt tillhörande kommunal och privat service. Planen beskriver också viktiga natur- och friluftsområden som behöver skyddas, områden för verksamhetsutveckling och nödvändiga infrastruktursatsningar. Parallellt har en hållbarhetsbedömning gjorts där planens ekologiska, sociala och ekonomiska konsekvenser beskrivs.

Översiktsplanen är vägledande för alla nämnder och bolag i Södertälje kommun och ligger till grund för beslut om vidare planering och bygglov. Den visar hur miljökvalitetsnormer följs och ger vägledning vid tillståndsbeslut enligt miljöbalken. Dessutom visar översiktsplanen hur områden av riksintresse och kommunens allmänna intressen, såsom bostäder, natur- och vattenmiljöer och tekniska försörjningssystem, tillgodoses och utvecklas. Översiktsplanen ligger också till grund för ”Mål och budget” som beskriver vilka investeringar och prioriteringar som kommunen och de kommunala bolagen ska göra under de kommande tre åren.

Översiktsplanen behöver uppfylla internationella, nationella och regionala mål. I arbetet med att formulera mål och delmål för översiktsplanen har vi utgått från:

·       Agenda 2030

·       Nationella mål inklusive miljökvalitetsmål

·       Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2050)

·       Mål och budget för Södertälje kommun

·       Kommunala styrdokument

·       Omvärldsbevakning

Agenda 2030

Målen i Agenda 2030 antogs av FN:s medlemsländer och visar vägen mot en hållbar utveckling globalt. Det är däremot på lokal nivå inom länder, regioner och kommuner som stora delar av arbetet med målen utförs i praktiken. De globala målen är integrerade i kommunens högst styrdokument ”Mål och budget”.

Samråd

Denna samrådshandling redovisar planförslagets innebörd, skälen för förslaget, förslagets konsekvenser och det planeringsunderlag som har betydelse för bedömningen av förslaget. Den ska samrådas med Länsstyrelsen i Stockholms län, Region Stockholm, Region Sörmland, samt berörda kommuner och myndigheter. Vi ska också ge invånare och intresseorganisationer möjlighet att delta i samrådet för att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Efter samrådstiden ska kommunen sammanställa de synpunkter som kommit i en samrådsredogörelse och redovisa vilka ändringar som gjorts.

Granskning

Efter samrådet ska översiktsplanen bearbetas till en granskningshandling som därefter ställs ut. Då ges möjlighet att lämna synpunkter igen. Efter granskningstiden ska kommunen sammanställa de synpunkter som kommit in i ett granskningsutlåtande och redovisa vilka ändringar som gjorts.

Antagande

Efter granskningen kan endast mindre justeringar göras till antagandehandlingen. Den behandlas politiskt och beslutas av kommunfullmäktige.

Antagandet går bara att överklaga om det begåtts fel i den formella processen med att ta fram översiktsplanen, eller om någon annan instans än kommunfullmäktige antagit planen. Tiden för att överklaga är tre veckor efter att beslutet anslås.

Vid antagande föreslås ”Framtid Södertälje - Översiktsplan 2050” ersätta den nu gällande översiktsplanen (2013) samt de fördjupade översiktsplanerna för Järna (2014) och Ytterenhörna (2009)

Genomförande av översiktsplanen

För att genomföra översiktsplanen behövs efterföljande planering och bygglov. Behoven varierar mellan olika områden beroende på vilken utveckling som ska utredas.

Södertälje kommun använder följande planinstrument: fördjupad översiktsplan, program till detaljplan, detaljplan samt bygglov. Det finns även en rad kommunala och regionala styrdokument som ska tas hänsyn till i planeringen.

Fördjupad översiktsplan

I ett större nybyggnads- eller omvandlingsområde där kommunen vill vägleda utvecklingen mer i detalj kan en fördjupad översiktsplan tas fram. Det kan gälla ett avgränsat område i staden, en hel tätort eller ett större område på landsbygden. Den fördjupade översiktsplanen tas fram genom en demokratisk process och används för att utreda samband, åtgärder och konsekvenser inom ett mer avgränsat geografiskt område och med högre detaljeringsgrad än den kommuntäckande översiktsplanen. En fördjupad översiktsplan ska skickas ut på samråd och granskning innan den antas av kommunfullmäktige.

Program till detaljplan

För att underlätta detaljplanearbetet kan kommunen välja att upprätta ett särskilt program för ett område med en eller flera detaljplaner. I programmet ska gemensamma utgångspunkter och mål framgå. Ett program kan tas fram inför komplicerade planer som berör många intressenter och som innehåller starka motstående intressen. Det ger möjlighet att i ett tidigt skede lyfta frågor om olika alternativa lösningar. Ett program ska skickas ut på samråd.

Detaljplan

En detaljplan talar om hur mark- och vattenområden får användas och hur bebyggelsen ska se ut inom ett visst område. Kommunen avgör om, när och var en detaljplan ska tas fram. I vissa fall finns krav i plan- och bygglagen på detaljplaneläggning, det så kallade detaljplanekravet eller plankravet. Den bedömning som görs i en detaljplan ger ramarna för prövningen av framtida bygglovsärenden. Detaljplaner är juridiskt bindande.

Bygglov

Bygglov söks av den som vill bygga nytt, bygga till eller bygga om. Översiktsplanen, program till detaljplan och detaljplan fungerar som underlag till kommunen vid beslut om bygglov. Under bygglovsprocessen beslutas den faktiska utformningen av en byggnad.

Illustrationen visar de olika planerarnas förhållande till varandra. 

Delaktighet, dialog och samverkan

Den kunskap och lokalkännedom som invånare, föreningar och lokala företag har är viktig för en hållbar stads- och landsbygdsutveckling. Genom att erbjuda goda möjligheter till dialog och samverkan får kommunen viktiga underlag för planeringsarbetet, samtidigt som förankringen och kännedomen om kommunens planer ökar.

Södertälje kommun arbetar aktivt för att öka invånarnas delaktighet. Genom olika former av medborgardialoger och digitala verktyg ökar möjligheterna att nå fler, inklusive underrepresenterade grupper i samhällsbyggnadsprocessen, såsom barn och unga, utlandsfödda och personer med funktionsnedsättning. Det är också avgörande att bygga starka och kontinuerliga samarbetsformer i tidiga skeden för att stärka delaktighet och samskapande i samhällsplaneringen.

För att nyttja kommunens resurser effektivt är långsiktig och kontinuerlig samverkan mellan kommunkoncernens bolag och förvaltningens olika kontor viktig. Detta inkluderar planering av VA-utbyggnad, risk- och säkerhetsfrågor, samnyttjande av lokaler samt säkerställande av tillgång till skolor, förskolor, särskilda boenden, idrott och kultur.

Kontinuerlig samverkan med statliga företrädare som länsstyrelsen, regioner, grannkommuner, myndigheter och olika marknadsaktörer är nödvändig för att genomföra översiktsplanens intentioner. Kommunens samarbete med akademin måste ständigt utvecklas för att möta hållbarhetsutmaningar med evidensbaserad kunskap och hög innovationskraft.

Södertälje kommun är en del av Region Stockholm, gränsar till och har ett nära samarbete med Region Sörmland samt deltar i ÖMS-samarbetet (Östra Mellansverige). Det regionala samarbetet är centralt för planeringsfrågor som rör exempelvis kollektivtrafik, infrastruktur, tekniska försörjningssystem och grönstruktur.

Proaktiv planering och en aktiv markpolitik

Södertälje kommun ska vara en aktiv och konkurrenskraftig aktör i samhällsbyggandet och ska driva en hållbar utveckling med höga ambitioner. Förutom det kommunala planansvaret är kommunen en betydande markägare samt ägare av kommunala bolag som förvaltar många fastigheter.

Privata byggaktörer och andra intressenter är viktiga för genomförandet av översiktsplanen. En kontinuerlig dialog och kunskapsutbyte med marknadens aktörer och akademin är nödvändigt för ett hållbart samhällsbyggande.

Genom förädling, försäljning och vidareutveckling av det kommunala markinnehavet kan kommunen bli mer proaktiv i den strategiska planeringen. Framtida behov av bostadsförsörjning och verksamhetsutveckling, skydd av mark för livsmedels- och vattenförsörjning, klimatomställning och klimatanpassning är ytterligare skäl att säkerställa ett strategiskt markinnehav. I all utveckling av kommunal mark ska ekonomisk hållbarhet säkerställas. Kalkyler ska tas fram i ett tidigt skede och investeringsbehov balanseras väl över tid.

Kommunens markanvisnings- och försäljningspolicy för kommunal mark är ett verktyg för transparens och förutsägbarhet vid avyttring av kommunal mark. Vid markanvisningar av kommunal mark kan hållbarhetsambitioner och gestaltningsfrågor tydliggöras och överenskommas med byggaktörerna. Beroende på geografiskt område kan det handla om tillskapandet av bostäder i varierande prisklasser, energibesparande åtgärder eller särskild utformning av ny bebyggelse som skapar nya värden på platsen. Med översiktsplanen som grund kan kommunen bedriva en aktiv markpolitik som skapar värde för både dagens och framtidens invånare.

Uppföljning av översiktsplanen

Översiktsplanen följs upp i samband med att ny planeringsstrategi tas fram. Uppföljningen syftar till att visa om samhällsbyggandet följer översiktsplanens inriktning, samt att bedöma socioekonomisk och demografisk utveckling, tillgång till service och rekreation, mängden jordbruksmark och markanvändningen i kommunen.

Planeringsstrategi för en aktuell översiktsplan

För att säkerställa översiktsplanens aktualitet och främja en kontinuerlig översiktsplanering ska en planeringsstrategi beslutas senast två år efter ett ordinarie val. Planeringsstrategin innebär ingen ändring av översiktsplanen, utan anger vad kommunen ska fokusera på i planeringen under mandatperioden. Den identifierar även delar av planen som inte längre är aktuella eller behöver ändras på grund av nya planeringsförutsättningar.

De lokala behoven behöver säkerställas i framtida planering. Arbetet med de lokala utvecklingsinriktningarna ska därför stärkas i den kontinuerliga översiktsplaneringen och bidra till prioriteringen av samhällsbyggnadsprojekten.

Genom att planeringsstrategin fungerar som underlag för arbetet med Mål och Budget stärks kopplingen mellan den långsiktiga inriktningen i översiktsplanen och de politiska prioriteringarna, vilket påverkar styrningen av kommunkoncernen.

Process för den kontinuerliga översiktsplanen. (Boverket, www.boverket.se)

Södertälje har ett strategiskt läge med goda kommunikationer genom Europavägar, järnväg och hamn. Vi har en stadskärna med lång historia och bebyggelse från 1700-talet samt en levande landsbygd med livsmedelsproduktion och goda rekreationsmöjligheter. Järna, Mölnbo, Hölö och Ekeby-Tuna-Sandviken är levande landsbygdsnoder.

Södertälje kommun har många olika typer av bostäder, och vi behöver kontinuerligt utveckla bostadsförsörjningen för framtida behov. När kommunen växer behöver vi tillgodose alla behov av service och mobilitet. Det finns även utmaningar i att värna och utveckla de fina natur- och kulturmiljöer som finns både i kommunen och regionen.

Södertälje kommun är en viktig motor i svensk ekonomi, med internationella storföretag och en av de högsta bruttoregionalprodukterna (BRP) i hela Sverige. Det sker en stor inpendling till arbetsplatser i Södertälje stad, samtidigt som andelen arbetslösa är bland de högsta i landet. Sysselsättningsgraden varierar stort mellan olika områden i Södertälje kommun samt mellan män och kvinnor.

Södertälje stad är en av Stockholms åtta regionala stadskärnor. Stadskärnorna ska vara attraktiva, klimat- och resurseffektiva områden som lockar näringsliv, boende och besökare samt ökar konkurrens- och attraktionskraften i hela Stockholmsregionen. Vi vill även bidra till Sörmlands attraktivitet.

Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2050) är vägledande för länets kommuner. Genom översiktsplanen tar vi hänsyn till de regionala intressena. Vi behöver även beakta de mellankommunala intressena. Södertälje gränsar till kommuner i både Stockholm och Sörmland: Strängnäs, Ekerö, Salem, Botkyrka, Nynäshamn, Trosa, Gnesta och Nykvarn. Kommun- och länsgränser är administrativa och relevanta i vissa sammanhang. Samtidigt känner natur, vatten och kultur inga gränser, vilket gör samarbeten inom flera områden nödvändiga.

Mellankommunala och regionala frågor

Mellankommunala och regionala frågor blir allt viktigare för samhällsplaneringen. Region- och kommungränser blir allt mindre betydelsefulla. Istället är det de funktionella regionerna som en kommun ingår i när det gäller till exempel bostads- och arbetsmarknad som får större betydelse för invånarna. Det måste kommunen beakta i sin översiktsplanering.

De viktigaste regionala och mellankommunala intressena för Södertälje kommun visas nedan i en tematisk gruppering.

Mellankommunala relationer

• Utbyggnad som påverkar omgivande kommuner
• De regionala stadskärnorna Flemingsberg, Kungens kurva-Skärholmen, Haninge centrum och Stockholms centrum
• Landsbygdens och skärgårdens struktur

Kommunikationer

• Regionala cykelstråk
• Kollektiva förbindelser dels till Mälarregionen, främst Sörmland, dels till övriga regionala stadskärnor
• Sjöfärjeförbindelser
• Farleder i Mälaren och Östersjön
• Södertälje sluss
• Europavägar
• Södertälje hamn
• Gods- och logistikstområden

Natur, kultur och fritid

• Den regionala grön- och blåstrukturen
• Landskapsbildsskydd
• Regionala vandrings-, cykel-, kanot-, och skridskoleder och dylikt
• Jord- och skogsbruk och fiskevatten

Teknisk försörjning

• Regionalt prioriterade vattenresurser
• Vattenskyddsområden
• Reservvatten
• Tekniska försörjningsanläggningar – kraftvärmeverk, värmeverk, vattenverk och återvinningscentraler
• Tekniska försörjningssystem: fjärrvärmenät och avlopps- och vattenledningar
• Masshantering

Miljökvalitetsnormer för luft och vatten

• Luftkvalitet och miljökvalitetsnormer
• Vattenförekomster och avrinningsområden, vattenstatus och miljökvalitetsnormer