Hölö-Mörkö kommundel

I Hölö-Mörkö kommundel finns den största utvecklingspotentialen framför allt inom och i direkt anslutning till Hölö tätort. Utvecklingen ska bidra till att stärka Hölö tätort, öka tillgängligheten till service, handel och kollektivtrafik samt skapa en större variation av boendeformer. Hölö får utökad

avloppskapacitet genom anslutning till Himmerfjärdsverket, vilket är en förutsättning för ny bebyggelse i tätorten.

På Mörkö finns begränsade möjligheter till utveckling på grund av svag tillgång till kollektivtrafik, service, och grundvatten. Det finns också höga natur- och kulturmiljövärden samt riksintressen. Enstaka kompletteringar i anslutning till samlad bebyggelse kan vara möjliga. På sikt kan det

finnas möjlighet att koppla delar av Mörkö till allmänt vatten och avlopp i Botkyrka kommun (Sandviken och Skanssundet).

Hölö-Mörkö församling har täckt upp behovet för en lång tid framöver vad beträffar askgravplatser. Däremot har de behov av mark för ytterligare ett kvarter för muslimska begravningsplatser. De har mark som idag arrenderas ut till lantbruk, men som kan användas för en kyrkogård vid behov i kris eller krig.

Kollektivtrafiken inom kommundelen behöver stärkas. Enligt Region Stockholms kollektivtrafikplan 2050 finns behov av en station för pendel- och regiontåg i Hölö tätort. Detta håller på att utredas.

Kopplingarna mellan norra och södra delarna av Hölö tätort, Hölö kyrka och byarna däremellan bör stärkas genom trygga gång- och cykelvägar.Det råder landskapsbildsskydd i stora delar av kommundelen som ska värnas.

Lillsjön och Kyrksjön är kraftigt övergödda på grund av läckage från jordbruk och enskilda avlopp. Vattenkvaliteten måste förbättras genom lokala åtgärdsprogram, exempelvis genom anlagda våtmarker.

Hölö friluftsområde är utredningsområde för natur och friluftsliv.  

Hölö tätort

Hölö tätort är ett stationssamhälle som började utvecklas vid anläggandet av järnvägen 1913. Tätorten har en blandad bebyggelse med huvudsakligen småhus. De äldsta delarna består av trävillor från 1910- och 20-talen med stora trädgårdar. Under 1930-talet byggdes flerbostadshus kring tågstationen. Längre upp i backarna finns småhus uppförda kring 1900-talets mitt, väl inpassade på mindre naturtomter. Längs Centralvägen finns några flerbostadshus från 1950-talet med industri- och affärslokaler i bottenvåningarna. I norra delen av Hölö finns några mindre industritomter samt en återvinningsstation. Den äldre bebyggelsens karaktär bör bevaras och vårdas.

I tätorten finns inget tydligt centrum, men förskolor, grundskola (F-9), bibliotek, livsmedelsbutik, en restaurang samt ytterligare några butiker och service finns utspridda i samhället.

Hölö tätort är utpekad som serviceort i Landsbygds- och skärgårdsstrategi för Stockholmsregionen, vilket innebär att byggandet särskilt bör riktas hit för att skapa ett serviceunderlag och möjligheter till utveckling på landsbygden. Kollektivtrafiken ska utvecklas och prioriteras i serviceorterna. I Regional utvecklingsplan för Stockholm (RUFS 2050) är Hölö också utpekat som sekundärt bebyggelseområde, vilket innebär att bebyggelse och verksamheter ska kompletteras inom eller i direkt anslutning till befintlig bebyggelse.

En mindre centrumbildning med torg, handel och service bör utvecklas, förslagsvis vid den nya tågstationen. I anslutning finns också möjlighet att komplettera med bostäder.

Planering pågår för bostadsutveckling i Wij, i norra delen av tätorten. Området är ett utredningsområde för bostäder, för att stärka Hölö tätort och erbjuda boende i ett tätortsnära läge. Utvecklingen medför dock att tätortsnära jordbruksmark tas i anspråk.

Kompletterande bebyggelse bör också tillkomma i passande lägen utmed Centralvägen, Kyrkvägen och Eriksbergsvägen med hänsyn till befintlig grönska och idrottsfunktioner.

En allmän park bör utvecklas i Hölö för att skapa ett rekreationsområde och mötesplats för invånarna. Hölö friluftsområde är utredningsområde för natur och friluftsliv. Det ligger i Österbyskogen som är ett populärt rekreationsområde och används för undervisning och lek av Hölöskolan och närliggande förskolor.

Kollektivtrafiken behöver stärkas för att skapa bättre förutsättningar för hållbart resande. En tågstation i Hölö tätort för pendel- eller regionaltåg skulle vara mycket positivt för tätortens utveckling. Om en tågstation blir aktuell motiverar det en utredning om bostäder och service kan utvecklas i det kollektivtrafiknära läget på natur- och jordbruksmarken väster om järnvägen. Utvecklingen bör prioriteras inom 700 meter fågelvägen från tågstationen i enlighet med Region Stockholms rekommendationer.

Kopplingarna till Järna tätort, Södertälje stad och Vagnhärad behöver stärkas med bättre kollektivtrafik samt gång- och cykelvägar för att öka tillgängligheten till service. När Ostlänken öppnar med nytt resecentrum i Vagnhärad (prel. 2035) är det särskilt viktigt att skapa god kollektivtrafikförsörjning för att stärka kopplingarna till Stockholm och Sörmland. När Hölö utvecklas behöver Sörmlandstrafiken ha en hållplats i området.

E4:an ligger öster om Hölö tätort och ger en god koppling till vägnätet, men utgör samtidigt en barriär mot havet som är viktig att överbrygga. Kopplingen mellan Hölö tätort och Åbynäsbadet vid Stavbofjärden behöver stärkas med trygga och säkra gång- och cykelvägar. Möjligheten att skapa fler kopplingar över järnvägen bör utredas, särskilt till natur- och rekreationsområdena väster om tätorten.

Trygga och säkra gång- och cykelvägar bör utvecklas för att koppla samman tätorten med byarna utmed Kyrksjön, Hölö kyrka och Åbynäsbadet. Gång- och cykelvägen på Lämbonäsvägen närmast järnvägen bör förlängas för att öka tillgängligheten ytterligare.

Hölö tätort är anslutet till det allmänna vattenledningsnätet. Avloppet ska kopplas till det allmänna avloppsnätet i Himmerfjärdsverket, vilket möjliggör nybyggnation i området, beroende på dricksvattenkapaciteten.

I Hölö tätort har den nya överföringsledningen för spillvatten kapacitet för ytterligare cirka 1 000 personer. Vattendistributionen i Hölö tätort klarar också mer kapacitet.  

Mörkö

Mörkö förbinds med fastlandet via bro i väst och färja i norr. Ön består till största del av värdefulla skogar och jordbrukslandskap. Mörkö är i sin helhet exceptionellt i sin välbevarade och ålderdomliga struktur och odlingslandskap med tydliga spår i landskapet från järnåldern. Merparten av miljöerna är kulturhistoriskt intressanta som enskilda miljöer men framförallt som en del av socknens samlade kulturhistoriska värde med en välbevarad sammanhållen godsstruktur med ett ålderdomligt odlingslandskap och äldre trähusbebyggelse. Vid hantering av plan- och bygglov på Mörkö ska en antikvarie medverka i varje enskilt fall.

På Mörkö finns begränsad utvecklingspotential för nya bostäder eller verksamheter på grund av låg grundvattentillgång samt riksintresse för kulturmiljö med mera. Enstaka kompletteringar i anslutning till samlad bebyggelse kan vara möjliga.

 

Oaxen är en ö vars berggrund till stora delar består av kalksten. Ön har präglats av kalkhanteringen, kring vilken ett brukssamhälle växte fram på dess södra del. Oaxen har idag cirka 100 invånare och begränsad service, bestående av en hembygdsgård och ett vandrarhem.

Oaxen omfattas av riksintresse för kulturmiljövård, och här finns också byggnadsminnet Ettans kalkugn. En betydande del av kulturmiljövärdena finns i de kvarvarande industribyggnaderna, lastningskajerna och kalkbrotten, som berättar om miljöns industrihistoria och brukssamhällets sociala villkor.

Vägarna och stigarna, som vuxit fram kring kalkhanteringen och brukssamhället, utgör en del av det samlade kulturhistoriska värdet.

Oaxen ska utvecklas till ett turistmål, i synnerhet för fritidsbåtar. Det finns ingen större utvecklingspotential för nya bostäder. Vid enstaka nybyggnation ska höga krav ställas på utformning och utförande, med hänsyn till befintlig bebyggelse, kalkbrotten, ytvattentäkten och den omgivande naturen.

Den ytvattentäkt som försörjer öns befolkning med dricksvatten behöver värnas.