Järna kommundel

Utvecklingsmöjligheter

Störst utvecklingspotential i kommundelen finns inom och i anslutning till Järna tätort och Kallfors. Utvecklingen ska bidra till att koppla samman områdena med varandra och förbättra förutsättningarna för service och kollektivtrafik.

Enligt den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2050) utgör Järna tätort ett så kallat primärt bebyggelseläge. Det innebär att det finns potential att utveckla täta, sammanhängande miljöer med vissa urbana kvaliteter som innehåller både bostäder, verksamheter, lokal grönstruktur och service med god regional tillgänglighet.

Längs väg 525 pågår planering för utveckling av nya bostäder vid Solberga gård samt vid Mikaelsgården.

Det pågår också planering för ett stort verksamhetsområde med hållbarhetsprofil i Södertuna vid Järna tätort.

Efter 2050 kommer Järna-Vårdinge pastorat ha behov av ytterligare begravningsmark. Pastoratet äger mark vid Risbro som idag arrenderas ut för jordbruksändamål som kan tas i anspråk för en eventuell kyrkogård i kris eller krig.

Spill- och dagvattenkapaciteten behöver öka inom Järna tätort. Vatten- och spillvattenledningsnätet har byggts ut för att ansluta Farstanäs och Nästäppan, vilket även kan försörja angränsande bebyggelse. För områden norr om Farstanäs saknas utbyggt VA-ledningsnät. Mark behöver reserveras för en ny vattenreservoar inom Järna tätort och för dagvattenanläggningar för rening av dagvatten. Det behöver även utredas när den allmänna VA-kapaciteten behöver förstärkas. Utbyggnad av VA bör samordnas med utbyggnad av gång- och cykelvägar.

Ene-Vackå består av två fritidshusområden med enskilda avloppslösningar. Då allt fler bosätter sig permanent här behöver kommunen utreda hur VA-situationen ska lösas. På grund av det perifera läget med bristande tillgänglighet till kollektivtrafik, service och allmänna VA-anläggningar är det inte lämpligt med ny bebyggelse

Det är önskvärt att det byggs en cykelväg längs väg 515 och väg 525 mellan Järna tätort och Södertälje stad för att möjliggöra trafiksäker cykelpendling. Det skulle också gynna besöksnäringen i området.

Kopplingarna mellan Ytterjärna och Järna tätort behöver stärkas och barriärerna över E4:an och kommande Ostlänken överbryggas.

Söder om Järna tärort löper Bornsjökilen  som förbinds med kustlandskapet norrut mot Södertälje stad. Detta gröna samband behöver stärkas.

Utredningsområden för natur och friluftsliv är Logsjön, Tunaskogen, Farstanäs och Yttereneby.

Järna tätort

Järna tätort är ett stationssamhälle som började utvecklas vid anläggandet av västra stambanan 1861. Tätorten ligger högt på en ås med den flacka Järnaslätten nedanför i öster och Järnafjärden som skymtar längre bort. Tätortens syns från långt håll med kyrkan och vattentornet som riktmärken. Orten är uppdelad i två delar kring järnvägens sträckning med en bro som förbindelse. Järna tätort har goda kommunikationer i form av spårbunden trafik, och ett strategiskt läge längs med E4:an.

Orten speglar stationssamhällenas utveckling med en blandad bebyggelse. Många byggnader har kulturhistoriska värden . De äldre torpen i tätorten och småindustrierna vid stationsområdet är karaktärsskapande och viktiga för samhällets identitet.

Järna utmärker sig med många odlingsverksamheter och lokala matproducenter. Tätorten har mycket goda förutsättningar att fortsatt utveckla sin småstadskaraktär med fokus på odling och mat.

 Det finns stor utvecklingspotential för ny bebyggelse inom den befintliga strukturen, särskilt längs centrala stråk och inom gång- och cykelavstånd från Järna station. Principen att bygga Järna inifrån och ut ska fortsatt gälla.

Järna tätort bör kopplas samman bättre med Kallfors, och det är viktigt att det finns gena och trygga gång- och cykelvägar mellan områdena. Utmed Tvetavägen bör ny bebyggelse bidra till att skapa ett tryggt och levande gaturum och minska det upplevda avståndet mellan Järna tätort och Kallfors.

Järna centrum erbjuder en variation av butiker, restauranger, caféer och verksamheter längs Storgatan. Centrumet ska stärkas med fler bostäder och verksamheter i anslutning till Storgatan och anslutande gator. Befintliga byggnader kan med fördel utvecklas för att öppnas upp mot Kyrkvägen och öka tryggheten i området. Parkeringen vid Klockaretorget är en lågpunkt som riskerar översvämmas vid skyfall vilket bör hanteras i den fortsatta planeringen. Ytan bör utvecklas för att rama in torget bättre och det centrala läget bör nyttjas för fler verksamheter och bostäder.   Utvecklingen i området ska bidra till att bättre koppla samman Järna centrum med pendeltågstationen. I Futurum uppförs ett nytt kulturnav med bibliotek och andra kulturverksamheter. Stationsområdets södra del bör utvecklas med bebyggelse, grönska och nya mötesplatser.

Turingevägen bör utvecklas med fler bostäder och verksamheter och kopplas samman med Järna centrum bättre. Utvecklingen ska bidra till ett levande gaturum med aktiva bottenvåningar och bli en förlängning av Storgatans centrumstråk.

Utmed norra delen av Rönnvägen   kan ny bebyggelse utvecklas med aktiva bottenvåningar som skapar ett levande gaturum. Tydliga entréer till naturområdena i norr och nya mötesplatser bör tillskapas. Tavestaskolan och Järna IP bör stärkas som mötesplatser. Utvecklingen i området ska också skapa förbättrade kopplingar till Järna station, Kallfors, Norrtuna och arbetsplatsområdet vid Tuna.

Längs Nykvarnsvägen finns ett utredningsområde för bostäder, handel och service.

Verksamhetsområdet söder om Snickarvägen ligger i ett kollektivtrafikstarkt läge. Det är önskvärt att på sikt komplettera området med en blandad bebyggelse i samexistens med befintliga verksamheter för att få en effektivare markanvändning.

Tätorten saknar en stor sammanhållen stadspark. En sådan kan utvecklas på Enefältet i tätortens södra delar och bör erbjuda varierade aktiviteter för alla åldrar. En större park behövs också i tätortens nordvästra delar. Det behöver också utvecklas fler kommunala lekplatser. De befintliga ligger inbäddade i bostadsområden och kan upplevas som privata.

Idrottsutbudet i Järna är koncentrerat till Järna IP med två ishallar samt idrottsplaner utomhus. En allmän idrottshall och allaktivitetshall bör utvecklas för att erbjuda även andra idrotter och aktiviteter. För att öka tillgängligheten till badhus i de södra kommundelarna skulle en ny simhall med fördel kunna lokaliseras i Järna tätort .

På Överjärna Kyrkogård finns lediga kistgravplatser samt plats för urngravar, minneslund, askgravplatser samt askgravlund. Här finns även en ny kyrkogårdsdel som ännu ej är ianspråktagen och är främst avsedd för kistgravplatser. Det är osäkert hur länge kapaciteten på Överjärna kyrkogård räcker för kistgravar.

Barriärer som järnvägen och större trafikleder såsom E4:an, väg 57 och Tvetavägen bör överbryggas med trygga och säkra kopplingar för gång- och cykeltrafiken och barns rörelse.

Kollektivtrafiken är idag relativt enkelriktad eftersom buss- och tågtrafiken främst går mot Södertälje stad. Genom ett regiontågstopp i Järna tätort skulle tillgängligheten till bland annat Gnesta och Stockholm och den regionala arbetsmarknaden och utbildningar förbättras. Anropsstyrd kollektivtrafik kan öka både tillgängligheten till andra målpunkter, främst skola och arbetsplatser, och flexibiliteten kring resande för invånare i Järna.

Moraån

Moraån är ett välbesökt tätortsnära naturområde. Områdets naturvärden ska skyddas och potentialen som sammanhängande friluftsområde tas tillvara.  Moraån har måttlig ekologisk status och hanteringen av dagvatten från befintlig och ny bebyggelse måste lösas innan vattnet når dit. Åtgärder pågår inom lokala åtgärdsprogram för att förbättra statusen.

Logsjön

Logsjön är ett välbesökt och tätortsnära friluftsområde med delvis höga naturvärden samt många upplevelsevärden. Området består bitvis av sankmark och bör användas för fördröjning och rening av vatten från Järna tätort innan det når Moraån. Logsjön är utredningsområde för natur och friluftsliv. 

Järna omges av stora ytor med jordbruksmark samt värdefulla kulturmiljöer och kulturlandskap som ska värnas. Järnaslätten är utpekad som ett särskilt värdefullt och känsligt kulturlandskap.

I den norra delen av tätorten finns ett vattenskyddsområde som behöver tas hänsyn till i den fortsatta planeringen.

Kallfors

Kallfors har utvecklats med ny bostadsbebyggelse sedan 1990-talet. Kallfors gård med kvarn och tillhörande strukturer från sent 1700-tal och tidigt 1800-tal är ännu läsbara och utgör en kulturmiljö.

Kallfors ska utvecklas med nya bostäder och  en ny väg som ska binda ihop befintliga bostadsområden med varandra. För att förbättra tillgången och förutsättningarna till service och kollektivtrafik bör bebyggelse planeras längs stråk som kopplar samman Kallfors med Järna tätort, exempelvis utmed Tvetavägen. Den nya bebyggelsen ska bidra till att skapa trygga och levande gaturum och minska det upplevda avståndet mellan områdena. Det är viktigt att skapa gång- och cykelvägar särskilt mellan Kallfors, Tvetaskolan och Järna station, både genom skogen och längs Tvetavägen.

Mellan   Järna och Kallfors finns sankmark med möjlighet att anlägga en våtmark. Området bör kopplas samman med Logsjön och Järna IP. Det ska utredas hur våtmarken och gång- och cykelvägar ska samordnas. 

Södertuna 

I Södertuna utvecklas ett klimat- och miljösmart lager- och logistiknav samt lättare verkstadsindustri. Utvecklingen ska gynna den lokala ekonomin och innefatta både arbetsplatser och rekreationsmöjligheter.

I anslutning till verksamhetsområdet ligger Tunaskogen, en sumpskog rik på gammal asp, hällmarker, ett brukat kulturlandskap och bryn med värdefulla ekbestånd. Skogen har mycket höga natur- och friluftslivsvärden och har med sitt tätortsnära läge stor betydelse för invånarnas tillgång till natur. Tunaskogen är utredningsområde för natur och friluftsliv.

Farstanäs

Området runt Farstanäs har höga natur- och friluftslivsvärden, och området ska fortsätta utvecklas som ett besöksmål. Bad och friluftsliv ska utvecklas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljön bevaras. Reservatsbildning i kommunal regi pågår för Farstanäs naturreservat.  Farstanäs camping ska utvecklas med bättre service och plats för fler gäster, samt anslutas till allmänt VA.

Nästäppan

Nästäppan är ett utbyggnadsområde för allmänt VA. Nästäppan började bebyggas med fritidshus under 1930-talet varefter ny bebyggelse och permanentboende successivt tillkommit. I området finns cirka 30 bostäder med varierande form och storlek, och det är i sin helhet mycket välbevarat.

Allmänt VA kommer möjliggöra utökade byggrätter och en komplettering med cirka tio nya bostäder. Det kommer dessutom bidra till minskning av avloppsutsläpp till Näslandsfjärden som har otillfredsställande ekologisk status på grund av övergödning.

Brogärdet och Solberga by  

Mellan E4:an och väg 525 från Saltå by till Aglasjön finns viss potential att genom småskalig komplettering utveckla bostäder, vård, skol- och LSS-verksamhet. Hänsyn behöver tas till omgivande kulturmiljövärden och de regionala grönkilarna. Det är viktigt att tillskapa hållbara VA-lösningar i området.

Området kring Solberga by ska anslutas till allmänt VA.  

Orrlöts fritidsby ligger vid Aglasjön och har cirka 70 stugor från slutet av 1980-talet. Sommartid är det flera som bor i sina stugor. Naturområdet som ligger i anslutning till fritidsbyn ligger inom ny regional grönkil och ska värnas som friluftsområde.

Saltå 

Saltå är ett mindre verksamhetsområde invid Moraån med bland annat kvarn, mejeri, butik och olika typer av LSS-verksamheter.  Saltå kvarn tillsammans med kyrkorna utgör ett landmärke på Järnaslätten. Saltå är ett attraktivt besöksmål och ska fortsätta stärkas som ett sådant. Utvecklingen behöver göras balanserat och med hänsyn till de höga kulturmiljövärdena och till landskapsbilden.

Saltå har erosionsproblem och det är viktigt att flödena inte ökar från uppströms belägna områden vid nederbörd.

Ytterjärna

Landskapet i Ytterjärna består av öppna odlingsmarker, omväxlande med kuperad mark med skog och hagmarker. Sedan 1930-talet har antroposofin haft verksamheter i Järna. Små byar har bildats kring de antroposofiska verksamheterna, exempelvis vid Mikaelgården, Saltå, Skäve och Solberga. På 1960-talet anlades Rudolf Steinerseminariet i Ytterjärna som har blivit antroposofins nationella centrum  med kulturhus, verksamheter, park, handelsträdgård, sjukhus, biodynamisk odling och skolor.

Den antroposofiska helhetsmiljön med karaktäristiskt utformade byggnader och anlagda trädgårdar har mycket höga kulturmiljövärden. De biologiska dammarna och småskaliga odlingarna är också viktiga att värna. Området och särskilt kulturhuset är av stort intresse för besöksnäringen och lockar människor även från utanför kommundelen.

Området är mer eller mindre färdigbyggt och svårt att utveckla med ny bebyggelse utan att negativt påverka kulturmiljön.  Kopplingarna för gång- och cykeltrafiken mellan Järna tätort och Ytterjärna behöver stärkas.     

Ytterjärna kyrkogård saknar idag kistgravplatser men har fått kulturellt tillstånd av länsstyrelsen att bygga ut kyrkogården för cirka 140 nya kistgravplatser.

Verksamhetens tillstånd upphör 2024 varefter området behöver återställas. I vilken form detta ska ske behöver utredas vidare. Ett alternativ är en trädgårdsstad med cirka 400-500 bostäder i ett natur- och vattennära läge, och med cirka sju kilometer till Järna och Nykvarn tätorter.
Utvecklingen skulle kunna möjliggöra att kollektivtrafik tillkommer mellan tätorterna. En bostadsutveckling behöver ske med hänsyn till Bommersvik vattenskyddsområde, naturvärden och markföroreningar. Därtill behöver gång- och cykeltrafik till tätorterna säkerställas samt lämpliga vatten- och avloppslösningar ordnas.