De nordöstra stadsdelarna

Utvecklingsmöjligheter

Området har stor potential att utvecklas med nya bostäder och verksamheter.  Weda och Moraberg utgör tyngdpunkter i området med regionala kopplingar genom närhet till Europavägarna.  I mötet mellan Oxelgrenshagen och Moraberg finns förutsättningar att utveckla blandstad med kontor, handel, kultur och mötesplatser.

Morabergs handels- och verksamhetsområde har möjlighet att förtätas  med nya byggnader och påbyggnader i högre skala än idag. En utveckling förutsätter gemensamma parkeringslösningar, förbättrad kollektivtrafik för ett mer attraktivt arbetsplatsområde, samt en utvecklad grönstruktur och dagvattenhantering. 

I Brunnsäng och Weda skapas en mer stadsmässig bebyggelse med fokus på nya bostäder. Birkavägen och Brunnsängsvägen är viktiga stråk som utvecklas till stadsgator med mer plats för gång-, cykel- och kollektivtrafik samt grönska. Även kopplingen mellan dessa vägar bör stärkas.

I Grusåsen och Weda är det prioriterat att utveckla nya parker.    

I området råder bland annat brist på skolor och förskolor. Vissa delar har ingen eller bristfällig kollektivtrafik.

Oxelgrenshagen och Moraberg har mycket hårdgjorda ytor med brist på grönska som bör minska.

Inom de nordöstra stadsdelarna behöver ett helhetsgrepp tas för hantering av spillvatten och dagvatten då det finns begränsad kapacitet i spill- och dagvattenledningsnätet både inom stadsdelarna och nedströms dessa. I samband med exploatering krävs att mark avsätts för rening och fördröjning av dagvatten. Det finns också skyfalls- och översvämningsproblematik på vissa platser som behöver utredas och åtgärdas. Tubo-Ljung och Listhonill är utbyggnadsområde för allmänt VA.

Ragnhildsborgsskogen är utredningsområde för natur och friluftsliv.

Ragnhildsborg

I Ragnhildsborg finns äldre småhusbebyggelse omgärdad av natur- och kulturlandskap. Vid Talbystrand och utmed Viksbergsvägen finns bebyggelse som kommit till senare. Utöver det består stadsdelen av större sammanhängande grönområden med höga natur- och rekreationsvärden   och som ingår i Bornsjökilen.

Området har en mångfacetterad kulturmiljö såsom ruinerna av den medeltida borgen Täljehus, Ragnhildsborgs gård, varvet och rester av tegelbruket. I området finns också välbesökta promenadstråk och rekreationsområden med bland annat Mälarbadet och Ragnhildsborgsbacken som är viktiga att värna och stärka. Mälarbadet är välbesökt och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter behöver förbättras genom bättre gång- och cykelvägar.

Ekgården kan utvecklas genom varsam komplettering av befintlig småhusbebyggelse med hänsyn till områdets landskapsbild, topografi och naturvärden. I övrigt har området liten potential för ny bebyggelse och bör i första hand utvecklas till ett sammanhängande friluftsområde där de höga natur-, kultur- och rekreationsvärdena värnas och stärks. Spontanidrott bör utvecklas i samklang med bevarande av naturvärden. Talbyskogens naturreservat föreslås få en utvidgning söderut. 

Ritorp

Ritorp består av villor och radhus med relativt små tomter från millennieskiftet. I områdets södra delar finns inslag av äldre småhusbebyggelse från 1920- till 50-talet. Området har utvecklats i snabb takt med ny bebyggelse under de senaste decennierna.

I området finns viss offentlig service, men tillgång till livsmedelsbutik och kommersiell handel saknas. En utveckling i Ritorp bör fokusera på att komplettera den befintliga småhusbebyggelsen med enstaka service och handel, samt eventuellt flerbostadshus. Det finns också behov av ytterligare förskoleplatser i området. Dessutom behöver ytterligare lekplatser utvecklas, framförallt i den norra delen av Ritorp. Kopplingarna för gång-, cykel- och kollektivtrafiken till Brunnsängs centrum och Oxelgrenshagen bör stärkas.

Cirkulationsplatsen i mötet mellan Birkavägen och Boklidsvägen behöver åtgärder för att hantera översvämning vid skyfall.

Brunnsäng

Brunnsäng bestod tidigare av villor och egnahemsbebyggelse, men utvecklades  med en högre skala efter andra världskriget genom bygget av Brunnsängs centrum och omkringliggande punkt- och lamellhus. Utöver det finns områden med enhetlig småhusbebyggelse från 1960-talet, samt radhus från tidigt 1980-tal.  

Mellan bebyggelsegrupperna finns sparade höjder som också utgör områdets grönstruktur, såsom Hanstabruksskogen och Mälareparken och utgör en del av stadens siluett av grön naturkaraktär mot vattenrummet Mälaren. Brunnsängsparken    vid Brunnsängs centrum är en av Södertäljes största stadsdelparker. I närheten av parken finns grundskolor, förskolor samt ett idrottsområde och idrottshall.

Brunnsängs centrum har stor potential att utvecklas med bostäder, handel, samhällsservice och attraktiva mötesplatser. Förtätningen bör ske på markparkeringar och på dåligt utnyttjade ytor i anslutning till befintlig bebyggelse och gator för ökad trygghet och orienteringsbarhet. Birkavägen och Brunnängsvägen bör utvecklas till mer stadsmässiga gaturum som länkar samman Brunnsäng med omgivande stadsdelar.

Utvecklingen i Brunnsäng förutsätter bättre och samlade parkeringslösningar, fler elevplatser i både grundskolan och förskolan, samt förbättrad framkomlighet och tillgänglighet med kollektivtrafik. Idag finns god tillgång till kollektivtrafik längs Birkavägen medan Brunsängsvägen saknar egen bussförbindelse. Framkomligheten för busstrafiken behöver generellt förbättras. Detta kan göras genom separata busskörfält på lämpliga sträckor längs Birkavägen där kapacitet och utrymme tillåter. Genom att möjliggöra för busstrafik på Brunnsängsvägen ökar tillgången till kollektivtrafik i områdets östra del och ny bebyggelse.

För att hantera risker för översvämning är det även viktigt att tillskapa skyfallsytor och skyfallsleder på flera platser i området.

Brunnsäng är ett svagt samband/flaskhals för pollinatörer mellan Ragnhildsborg och Grusåsen. Grusåsen är en strategisk livsmiljö vilket innebär att den är placerad mellan ett svagt samband och ett större spridningsstråk. Stråket går från Kvarnberget på västra sidan över Kanalen och sjukhuset och vidare över Rosenlund.

Ytterligare lekplatser behöver utvecklas i framförallt norra Brunnsäng.

Grusåsen

Grusåsen representerar tillsammans med Rosenlund och Hagalund stadens expansion kring förra sekelskiftet. Hit förlades fattigvård, epidemisjukhus och industrier. Bebyggelsen är i stora drag planerad utifrån en rutnätsstruktur med egnahemsvillor och stadsmässiga stenhus. I söder mot Stockholmsvägen finns välbevarad bebyggelse och strukturer samt ett stadsdelscentrum från 1950-talet.

Grusåsens välbehållna bebyggelse från olika epoker har arkitektoniska kvaliteter och kulturhistoriska värden som är viktiga att ta tillvara på vid en utveckling. Det är viktigt att värna befintliga verksamhetslokaler i bottenvåningarna men också att nya tillkommer.

Birkakorset är Södertäljes mest trafikerade korsning och har problem med buller och dålig luftkvalitet, särskilt miljökvalitetsnormen för PM10. Med en ny passage under kanalen kan delar av trafiken ledas om från Birkakorset. Minskade trafikflöden ger förutsättningar för mer grönska samt utvecklad gång-, cykel- och kollektivtrafik på Stockholmsvägen och Birkavägen. Korsningen ska utvecklas med nya bostadshus med lokaler i bottenvåningarna. Den ska bli en välkomnande entré till stadskärnan och inbjuda till folkliv. Den ska dessutom hjälpa till att stärka det strategiska sambandet från den västra sidan av kanalen och mot Weda.

De finns endast några få större, allmänna grönområden inom stadsdelen. När stadsdelen utvecklas är det därför viktigt att befintliga parker värnas och att en ny större park tillskapas i områdets östra del vid Stockholmsberget.

Weda

Weda handelsområde som är ett gammalt metallgjuteri från 1930-talet. Weda ska omvandlas till en levande stadsmiljö med en blandning av cirka 1000 nya bostäder, kontor, verksamheter, handel och kultur. Befintliga verksamheter som fungerar tillsammans med bostäder ska vara kvar och utvecklas. Områdets välbevarade industribyggnader är identitetsskapande och utgångspunkten för områdets struktur och skala. Den nya bebyggelsen ska vara karaktärsfull och nya kvalitativa offentliga mötesplatser ska skapas. Omvandlingen ska ha en tydlig hållbarhetsprofil, och fokus på mat och livsmedel vara bärande teman i utvecklingen.

Området ska få förbättrade kopplingar till stadskärnan, och det strategiska läget vid Stockholmsvägen och som entré till Södertälje stad ska tas tillvara genom att bebyggelsen ges en attraktiv och stadsmässig utformning.

Bergaholmsvägen och Brunnsängsvägen utvecklas till stadsgator med utrymme för gång-, cykel- och kollektivtrafik för att minska barriärerna. Platser för nya förskolor och äldreboenden behöver utredas i samband med utvecklingen.

För att stödja det hållbara resandet kan en kollektivtrafiknod för byten mellan region- och lokalbussar anläggas i gränsen mellan Weda och Moraberg. Kollektivtrafiknoden bör inkludera flera typer av mobilitetslösningar. Gemensamma parkeringslösningar med parkeringshus ger förutsättning att förtäta området med stadsmässig bebyggelse.

Kollektivtrafiken utmed Brunnsängsvägen behöver utvecklas för att förbättra kopplingen mellan Weda och skolorna och idrottsplatserna i Brunnsäng och Ritorp.

Oxelgrenshagen

Stadsdelen omfattar Oxelgrenshagens industriområde som etablerades under 1950- och 60-talen. Större delen av området omfattas av äldre stadsplaner som reglerar industribebyggelse som i vissa fall är begränsande för företagens utvecklingsmöjligheter. Området bör fortsätta utvecklas för befintliga och nya mindre verksamheter som ett komplement till de mer storskaliga verksamheterna i Moraberg.

Moraberg  

Morabergs handels- och verksamhetsområde etablerades under 1960- och 70-talen och består av en stor mängd verksamheter och företag samt gymnasieskola. En del äldre småhus i områdets utkant ska anslutas till allmänt VA. Områdets östra del byggs nu ut för mer industri och handel.

Stadsdelen har en låg exploateringsgrad med byggnader i en till två våningar som omges av stora hårdgjorda ytor för huvudsakligen parkering. Området har potential att utvecklas med fler verksamheter. Marken kan användas mer effektivt genom en tätare bebyggelse i något högre skala, i synnerhet utmed E20, Stockholmsvägen och mot Bergaholmsvägen. Utvecklingen ska bidra till att skapa en tydligare entré till Södertälje stad med väl gestaltade byggnader för handel, kontor och icke-störande verksamheter. Mer verksamhetsmark bör utvecklas inom området och i dess norra del.  Verksamheter utvecklas och regleras med hänsyn till bostadsbebyggelsen i Listonhill nordväst om Moraberg. Ett naturområde bör sparas som buffertzon mellan bostäderna och verksamheterna.  

Stadsdelen har stora trafikmängder med stor andel tung trafik. För ett mer attraktivt handels- och verksamhetsområde behöver kollektrafiken och gemensamma parkeringslösningar i parkeringshus utvecklas i området. För att stödja det hållbara resandet kan en kollektivtrafiknod för byten mellan region- och lokalbussar anläggas i gränsen mellan Weda och Moraberg. Kollektivtrafiknoden bör inkludera flera typer av mobilitetslösningar. Gemensamma parkeringslösningar med parkeringshus ger förutsättning att föräta området med stadsmässig bebyggelse.

Det är viktigt att det tillkommer bra cykelvägar inom området och till viktiga målpunkter i staden.

Stadsdelens många hårdgjorda ytor och instängda områden skapar risker för översvämning. Vid utveckling av området bör därför öppna dagvattenlösningar och ekosystemtjänster skapas i lågpunkter och i gatustråken. En förbättrad grönstruktur kan därtill skapa förutsättningar för ekologiska spridningssamband och klimathantering, samt bidra till ett mer trivsamt handels- och verksamhetsområde. Områdets stadstallskogar ska värnas.  

Tubo-Ljung och Listonhill   

Tubo-Ljung och Listonhill är utbyggnadsområde för allmänt VA. I Tubo-Ljung och Listonhill finns bostadsbebyggelse som främst består av villor. Bebyggelsen ligger intill verksamhetsområdet för allmänt vatten och avlopp. Idag  har de flesta fastigheter i området enskilda lösningar, och några är avtalsanslutna till allmänt vatten. Det finns risk att dricksvattenbrunnar i området påverkas av närliggande industri . Många avloppsanläggningar har inte den standard som krävs för permanentboende och det är svårt att anlägga godkända enskilda avlopp i området på grund av tunna jordlager. Delar av området är i behov av åtgärder för en långsiktigt hållbar VA-försörjning och området bedöms vara i behov av allmänna vattentjänster.

Tubo-Ljung och Listonhill behöver planläggas för att klarlägga om och hur området kan utvecklas. Planläggning behöver göras innan VA-utbyggnad för att kunna dimensioneras rätt. Befintlig bebyggelse vid Listonhill har kulturhistoriska värden som ska värnas och tas hänsyn till vid nybyggnation. Ett naturområde bevaras som buffertzon mellan bostäder och verksamhetsområdet i Moraberg.