De nordvästra stadsdelarna

Utvecklingsmöjligheter

Det finns stor potential för fler bostäder inom området, särskilt i de prioriterade utvecklingsområdena Ronna och Geneta. Genetafältet och Bårstafältet bör utvecklas för att bli ännu starkare besöksmål för hela kommunen. Längs delar av Holmfastvägen finns utvecklingspotential för bostäder som samtidigt kan bidra till att skapa mer levande gaturum.

Området har idag en låg tillgång på kulturverksamheter och idrottsanläggningar utomhus. Vid en utveckling av området är det viktigt att skapa fler möjligheter för möten, kulturaktiviteter och rekreation . Det finns flera lämpliga platser för fritids- och yrkesmässig odling i området, exempelvis på Genetafältet och norr om Lina hage. Även tillgången till arbetsplatser inom området behöver  stärkas.

Fortsatta satsningar på kollektivtrafiken och cykelinfrastrukturen är viktiga för att förbättra tillgängligheten inom staden men även för att stärka kopplingarna till den regionala arbetsmarknaden. Kopplingarna mellan stadsdelarna och till omkringliggande stadsdelar och Södertälje stadskärna behöver utvecklas för att bli tryggare, genare  och med bättre orienterbarhet.

För att främja rörelse och flöden mellan stadsdelarna bör nya attraktiva målpunkter utvecklas i strategiska lägen.

Vid förtätning inom de nordvästra delarna behöver ett helhetsgrepp tas för spillvatten- och dagvattenhantering. Spillvatten- och dagvattenledningsnätet har begränsad kapacitet och behöver förstärkas både inom och nedströms området. Inom vissa delar behöver kapaciteten i ledningsnätet utredas närmare.

Inom Bårstafältet och på andra platser som har identifierats i åtgärdsplanen för dagvatten behöver mark reserveras för fördröjning samt rening av dagvatten och skyfall.

Lina hage

Lina hage har en låg och tät bebyggelse från 1970-talet och framåt, bestående främst av villor och radhus. I närheten av Lina centrum finns några flerbostadshus. Området har en relativt stor blandning av olika boendeformer.

Lina hage är ett prioriterat område för värdeskapande utveckling.

I stadsdelen finns stora möjligheter till utveckling genom nybyggnation av bostäder, verksamheter och samhällsservice med störst potential i Lina centrum och utmed Enhörnaleden.   Fler mötesplatser inomhus och väl gestaltade utemiljöer som torg och parker bör utvecklas i stadsdelen.

Enhörnaleden bör utvecklas för att få en mer stadsmässig karaktär med bebyggelse längs gatan. Utvecklingen ska bidra till att koppla samman Lina hage och Ronna, samtidigt som kopplingen till stadskärnan stärks. Utvecklingen ska ske med hänsyn till stadstallskogens naturvärden och spridningssamband mellan Ronnaskogen och Snäckviksskogen. Det är också viktigt att öka tryggheten längs gång- och cykelvägen genom Ronnaskogen för att stärka kopplingen till Ronna. 

Det bör utredas möjligheten att utveckla vattennära bostäder på den före detta tegelbrukstomten vid Linasundet. Viktiga förutsättningar för utvecklingen är att trafikfrågan löses,  eventuella markföroreningar saneras samt att tillgängligheteten till kollektivtrafiken förbättras. I närheten finns arbetarbostäder som tillhörde tegelbruket vars kulturhistoriska värden ska tas tillvara vid en utveckling.  Tillgängligheten från bostadsområdena till Södertälje kanal bör stärkas och strandremsan tillgängliggöras som en strandpromenad med plats för gående och cyklister. Det finns potential för att utveckla en park på östra sidan om Linavägen.

Det bör utredas möjligheten att utveckla ny småhusbebyggelse väster om Enhörnaleden för att skapa en ökad variation av hustyper i området. Det är också viktigt att utredningsområdet sammankopplas med den befintliga bebyggelsen i Lina hage för att skapa flöden av människor mellan områdena. Det kan ske med genomarbetade stråk mellan områdena men även genom att exempelvis en större destinationslekplats eller förskola placeras i utredningsområdet. Området omfattas av Malmsjöåsens vattenskyddsområde som har högsta prioritet i regionala vattenförsörjningsplanen och är av betydelse för regionens vattenförsörjning. Utvecklingen i utredningsområdet måste ske med hänsyn till vattenskyddsområdet och eventuella utökningar av infiltrationsområden för att omfatta intilliggande grundvattentillgångar.

En stor tillgång för området är närheten till grönområden och kulturlandskapet i norr mot Lina gård och Kiholm. Deras ekologiska och sociala funktion är viktig att värna och stärka. Tillgängligheten till grönområdena bör förbättras, i synnerhet till Lina naturreservat.

Läs mer i Strukturplan för Lina för mer detaljerade analyser.

Karlhov

Karlhov har en blandad bebyggelse med både småhus och flerbostadshus. Bebyggelsen är främst från 1950- och 60-talen men det finns även villor från sekelskiftet 1900. I stadsdelen finns viss utvecklingspotential genom komplettering i enstaka lägen. Stadsdelen saknar en direkt koppling till Södertälje kanal, vilket föreslås åtgärdas med anläggning av en gångväg genom Snäckviksskogen samt trappor ned till Snäckvikshamnen.

På gränsen mot stadskärnan finns AstraZeneca och Biovation Park som utgör ett av kommunens näringslivskluster och ska ges goda förutsättningar till långsiktig utveckling, med möjlighet till förädling av befintliga markytor och anskaffning av nya vid behov.

Snäckviksskogen ingår i ett lokalt ekologiskt spridningssamband som är viktigt att bevara och stärka mot Lina hage och Ronna. Det finns ett svagt samband för pollinatörer som behöver förstärkas mellan Karlhov och Lina hage.

Ronna    

De norra delarna av Ronna består av flerbostadshus i upp till åtta våningar från 1960-talet, medan de södra delarna har en lägre skala med flerbostadshus, villor och radhus som tillkommit under 1960-talet och framåt. Centralt i området finns ett stadsdelscentrum med kringbyggt torg, handel, service och kyrka.  I Ronna är trafiken till stor del separerad och här finns grönska, samt gång- och cykelvägar mellan flerbostadshusen. Stadsdelen har god kollektivtrafik med många busslinjer både till centrala Södertälje och Stockholm.

Ronna är ett prioriterat område för värdeskapande utveckling. 

 Ronna har stor utvecklingspotential för fler bostäder och verksamheter genom komplettering främst på markparkeringar utmed Robert Anbergs väg, Enhörnaleden och vid befintliga flerbostadshus på gränsen mot Ronnaskogen. Stadsdelscentrumet bör utvecklas med fler verksamheter.

Tillkommande bebyggelse längs Robert Anbergs väg och Enhörnaleden  bör bidra till att skapa trygga och levande gaturum med inslag av verksamheter i bottenvåningarna, både kommersiella och icke-kommersiella. Det är viktigt att den nya bebyggelsen planeras med tillräckliga mellanrum för att möjliggöra visuell kontakt med den bakomliggande grönskan, och att nya vistelseytor skapas längs gatorna.   I Ronnaskogens östra del bör en ny park och lekplats  tillskapas som kan bli en mötesplats för invånarna i både Ronna och Lina . Tillgängligheten till lekplats behöver även förbättras i de västra delarna av stadsdelen.

För att hantera risker för översvämning är det även viktigt att tillskapa skyfallsytor längs Robert Anbergs väg och vid idrottsplatsen öster om Ronnaskolan samt en skyfallsled längs Enhörnaleden.

Korsningen mellan Robert Anbergs väg och Enhörnaleden är en strategiskt viktig plats som kan utvecklas med bostäder, verksamheter eller samhällsservice. Tillkommande bebyggelse bör anpassas så att vyerna mot de bakomliggande skivhusen och deras terrasserade placering i terrängen fortfarande är läsbar. 

Cykelvägar bör utvecklas i stadsdelens norra och västra delar och sammankopplas med den befintliga cykelvägen utmed Robert Anbergs  väg.  Tillgängligheten till lokala arbetsplatser inom 30 minuter från Ronna kan förbättras genom satsningar på att stärka cykelinfrastrukturens svaga eller obefintliga länkar och höja standarden på cykelvägarna. Detta görs genom åtgärder enligt de kommunala och regionala cykelplanerna.

Det är viktigt att utveckla fler mötesplatser i form av parker, lekplatser samt lokaler för kultur- och föreningslivet. Även kopplingarna till omkringliggande stadsdelar behöver förbättras, framförallt till Geneta, Lina hage och utredningsområdet nordväst om Ronna.

Stora delar av Ronnaskogen har höga naturvärden avseende äldre tallskog. Skogen ingår i ett viktigt ekologiskt spridningssamband mellan barrskogarna i nordväst och barrskogarna i de mer centrala delarna av Södertälje stad. Invånarnas tillgång och användning av Ronnaskogen begränsas av den upplevda tryggheten. Skogen bör tillgängliggöras och stärkas som mötesplats för naturvistelse. Det är viktigt att öka tryggheten längs gång- och cykelvägen genom Ronnaskogen för att stärka kopplingen till Lina hage. 

Läs mer i Strukturplan för Ronna för mer detaljerade analyser.

Bårsta

Bårsta har en blandad bebyggelse från 1960-talet med radhus och flerbostadshus på de skogbeklädda höjderna och småhusbebyggelse i de lägre delarna i väster.

Det finns viss potential för komplettering med fler bostäder på höjden i anslutning till befintlig bebyggelse längs Karlslundsgatan och Orrstigen. Det är viktigt att tillkommande bebyggelse utformas med respekt för grönskan och karaktären i området.

I de skogbeklädda höjderna ligger Högbergsparken som även ingår i ett ekologiskt spridningssamband i nord-sydlig riktning. Skogen bör hållas gallrad för att främja vistelse.

Strängnäsvägen och Brolundavägen bör utvecklas för att få mer stadsmässig karaktär.

Bårstafältet är en lågpunkt med risk för översvämning vid skyfall. Fältet är ett utredningsområde för en skyfalls- och aktivitetspark. Områdets strategiska läge motiverar även en utredning för lokalisering av grundskola, samhällsservice och eventuellt bostäder, som också omfattar fastigheterna norr om Ängsgatan. En utveckling på platsen skulle bidra till att sammanlänka Ronna och Geneta med stadskärnan.

Läs mer i Strukturplan för Bårsta och Blombacka för mer detaljerade analyser.

Geneta

Geneta byggdes i slutet av 1960-talet runt Genetafältet   som är ett stort och öppet grönområde med idrott och lekplats. Geneta har flerbostadshus i norr, och småhusbebyggelse i söder och öster samt ett stadsdelscentrum med torg i öster. Handeln i stadsdelscentrumet har minskat och tyngdpunkten i området förskjutits mot verksamhetsområdena vid Klockarvägen och i Vasa. Här finns dagligvaru- och sällanköpshandel, vårdcentral och mötesplatser i form av kyrkor och festlokaler.

Geneta är ett prioriterat område för värdeskapande utveckling. 

I Geneta finns stor utvecklingspotential för nya bostäder, verksamheter och rekreation. Ny bostadsbebyggelse ska bidra till att skapa en ökad blandning av byggnadstyper och bostadsformer samt knyta samman flerbostadshusen med småhusbebyggelsen och Vasa.

Längs Prästgårdsvägen finns potential att göra tillägg av radhus och lägre flerbostadshus.

Genom ny bebyggelse som aktiverar gaturummet och en förbättrad framkomlighet för gång-, cykel- och kollektivtrafiken kan Klockarvägen ges en mer stadsmässig karaktär som stärker kopplingarna inom området och till Vasa handelsplats. Det finns stor potential för ny bostadsbebyggelse på befintliga markparkeringar söder om Klockarvägen. Området mellan Klockarvägen och Strängnäsvägen föreslås utvecklas med ny bebyggelse för att tillskapa en kvartersstruktur och ett torg i områdets västra del. Klockarvägen kommer behöva anpassas för högre trafikflöden som den nya bebyggelsen medför och trafiksäkerheten samt framkomligheten för gång- och cykeltrafiken tillgodoses. Med bebyggelse på Klockarvägens båda sidor behöver också säkra och lättillgängliga kopplingar över gatan tillkomma. Utvecklingen behöver beakta risker kopplade till skyfall.

Det finns även potential för nya bostäder, kommunala verksamheter i form av bland annat vård- och omsorgsboende, och eventuellt ett nytt badhus och bollplan i den västra  delen av Genetafältet    . Den nya bebyggelsen ska också bidra till att Genetafältet blir bättre avgränsat och tystare.  Genetafältet  ska utvecklas till ett attraktivt idrotts- och rekreationsområde för såväl föreningar som spontanbesökare, och vara en målpunkt för hela Södertälje. Fältet bör ges en intensivare användning med fler mötesplatser, idrottsaktiviteter, odling och öppen dagvattenhantering. I den östra delen finns ett gravfält från bronsåldern som bör värnas. 

Kopplingar mellan Genetafältet och omgivande stadsdelar, i synnerhet Ronna och Hovsjö, behöver stärkas och trafikledernas barriäreffekt överbryggas. I anslutning till gångtunneln mellan Geneta och Ronna kan det vara lämpligt med ny småhusbebyggelse.

Läs mer i Strukturplan för Geneta för mer detaljerade analyser.

Vasa

Vasa är  ett större handels- och verksamhetsområde. Här finns också idrottsarenor som är populära besöksmål. I området finns en del fornlämningar, särskilt mellan Genetaleden och E20 samt kring golfbanan. 

Vasa har potential  att utvecklas med fler verksamheter, butiker och kontor i samråd med fastighetsägare och företagare i området. Utvecklingen ska bidra till att skapa levande gaturum och bättre förutsättningar för gång- och cykeltrafiken.  På sikt kan handelsområdet kompletteras med bostäder. Vasa utgör en viktig entré till staden och både Holmfastvägen och Genetalenden bör utvecklas för att öka orienterbarheten. Det är viktigt att ta hänsyn till vattenskyddsområdet.

För att minska risken för översvämning i området behöver vattnet styras bort och skyfallsytor skapas norr om Genetaleden.

Förutsättningarna för gång- och cykeltrafiken behöver förbättras i området genom att kopplingarna mellan områdets olika funktioner stärks. Genetafältet, idrottsarenorna samt Vasaskogen och Måsnarens friluftsområde bör kopplas samman med tydliga stråk och entréer för att skapa ett lättillgängligt, sammanhängande rekreations- och idrottsområde för många olika målgrupper. Genetaleden bör utvecklas till att få karaktären av stadsgata, där verksamheterna i större utsträckning aktiverar gatumiljön. Alternativt kan verksamheterna få nya entréer mot Fritidsvägen för att göra denna mer trivsam.

Den befintliga sträckningen av körfält för snabbussar (Bus Rapid Transit) föreslås förlängas söderut för att få en ny slutstation i Vasa.

Läs mer i Strukturplan för Vasa för mer detaljerade analyser.