De sydvästra stadsdelarna

De sydvästra stadsdelarna innefattar Blombacka, Västergård, Mariekälla, Hovsjö, Saltskog, Södertälje Södra, Scaniaområdet, Gläntan, Södertälje Syd, Södertälje hamn och Pershagen.

De sydvästra stadsdelarna består huvudsakligen av bostadsbebyggelse, främst från stadens starka tillväxtperiod mellan 1940- och 1970-talet. Här finns även äldre och nyare småhusbebyggelse. I Saltskog och Hovsjö finns stadsdelscentrum. Här finns dessutom viktiga verksamhetsområden som Scania och Södertälje hamn, samt starka kommunikationer i form av Europavägar, vattenvägar och järnvägar för pendel- och regionaltåg.

 

Riksintressen

Kommunikationer

  • Södertälje Hamn
  • Befintlig farled: Mälarleden, Södertälje Igelsta - Västerås
  • Befintlig farled: Landsorts bredgrund - Södertälje (Igelsta)
  • Planerad eller framtida farled: Landsortsfarleden
  • Centrumbanan (Södertälje hamn – Södertälje centrum)
  • Västra stambanan
  • Svealandsbanan
  • Station Södertälje syd övre
  • Station Södertälje syd undre
  • Station Södertälje hamn
  • Godssterminal: Terminal Södertälje Hamn/Södra
  • Väg E4
  • Väg E20
  • Verkstadsvägen/Svalängsvägen/Hertig Carls väg (Södertälje hamn–Tpl Saltskog)

Byggnadsminnen

  • Södertälje hamn stationshus
  • Södertälje hamn vattentorn

Karta

Webbkarta för utvecklingen av de sydvästra stadsdelarna

 

Utvecklingsmöjligheter expand_less expand_more

Området har stor potential att utvecklas med bostadsbebyggelse och verksamheter. Uthamnen i Södertälje Södra har särskilt stor potential att utvecklas till en blandstad. Inom området finns värdefulla kulturmiljöer, både industri- och bostadsbebyggelse som är viktig att värna och som bör ligga till grund för områdets identitet vid en omvandling.

Pershagen har stor potential att utvecklas med nya bostäder och service. Kopplingarna mot tågstationen Södertälje Syd och stadskärnan ska stärkas.

Hovsjö, Pershagen och Södertälje Södra har svag fysisk integration med resten av staden, vilket är ett resultat av deras geografiska lokalisering och Europavägarnas, järnvägens och Scanias barriäreffekter. Utvecklingen ska bidra till att förbättra stadsdelarnas koppling till den omgivande staden.

Buller från Europavägen innebär att många invånare i området saknar tillgång till större allmänna grönområden med god ljudmiljö. Det är därför viktigt att öka tillgången till sådana, framförallt i Saltskog och södra Västergård.   

Lekplatser bör utvecklas i Blombacka, Västergård, Mariekälla och Saltskog.

Inom de sydvästra stadsdelarna behöver ett helhetsgrepp tas för hantering av spillvatten och dagvatten då det finns begränsad kapacitet i spill- och dagvattenledningsnätet både inom stadsdelarna och nedströms dessa. Mark behöver reserveras för att fördröja dagvatten.

Mark behöver reserveras för en ny vattenreservoar inom Blombacka eller närområdet.

Det finns också skyfallsproblematik och tillskottsvatten i spillvattenledningsnätet på flera platser som behöver utredas och åtgärdas.

Blombacka expand_less expand_more

Blombacka

Blombacka består dels av ett område med flerbostadshus från 1960-talet omgivet av stora grönytor och markparkeringar, dels av ett område med smala gaturum och egnahemsvillor från förra sekelskiftet med stora tomter. Egnahemsområdet har karaktär av trädgårdsstad i bebyggelse, tomter och grönska och har höga kulturhistoriska värden. Inom området finns även grundskolan Blombackaskolan.

Det finns stor utvecklingspotential för bostäder i västra Blombacka genom förtätningar på befintliga markparkeringar . Där finns även behov att utveckla bra gång- och cykelvägar. Ytterligare lekplatser behöver utvecklas i stadsdelen.

Västergård expand_less expand_more

Västergård

Västergård kännetecknas av en blandning av småhus- och flerbostadshus från andra hälften av 1900-talet och framåt. Centralt i stadsdelen ligger Västergårdsskogen. Väster om skogen finns renodlade bostadsområden, medan den östra delen har tillgång till viss service och verksamheter.

Vattentornet är ett landmärke som är synligt från stora delar av staden. I området fanns även handelsträdgårdar fram till den stora exploateringen av grupphusbebyggelse under 1950- och 60-talen.  Då uppfördes även vattentorn och gymnasieskola.

Längs Erikshällsgatan finns livsmedelsbutik, restaurang, ett par mindre verksamheter och ett litet torg. Erikshällsgatan bör utvecklas till ett centrumstråk med fler verksamheter samt mötesplatser. Ny bebyggelse bör placeras på parkeringsytor och luckor i redan exploaterad miljö.

Genetaleden och E20 utgör barriärer, framför allt för Västergårds koppling till Hovsjö.

Gatorna i Västergård behöver stärkas för gång- och cykeltrafikanter.

Västergårdsskogen är en viktig resurs i området men utgör också en barriär mellan de östra och de västra delarna av Västergård. Genom utveckling av nya mötesplatser samt gestaltade stråk och siktlinjer genom skogen kan barriäreffekten minska och bidra till att de olika delarna kopplas samman. Andra större grönområden är Västergårdshagen och Bodaängen som bör omvandlas till ny stadsdelpark respektive aktivitetspark.  Söder om Orienteringsstigen bör en våtmarkspark anläggas för att omhänderta platsens dagvattenproblematik. Runt Torekällgymnasiet finns stadstallskog som är viktigt att värna.

Mariekälla  expand_less expand_more

Mariekälla 

Mariekälla består av varierande bostadsbebyggelse bestående av flerbostadshus, punkthus, villor och radhus, övervägande från 1950- och 60-talen. Det finns även inslag av äldre badortsvillor och torp. Stora delar av Mariekälla har höga kulturhistoriska värden. Stadsdelen är mycket kuperad och präglas av gröna höjder som avgränsar bebyggelsegrupperna. Här återfinns även det populära friluftsmuseet Torekällberget, som med över 100 000 besökare per år är kommunens andra största besöksmål. I området planeras ny hotellverksamhet. Området bör fortsätta utvecklas som besöksmål.

Verksamheter återfinns spridda i stadsdelen men bildar inget tydligt stadsdelscentrum. Längs med Erikshällsgatan finns en något större koncentration av verksamheter.

I Mariekälla finns viss utvecklingspotential av bostäder och verksamheter, främst längs Västergatan men även längs Erikshällsgatan.

Badparken, Liljevalchshagen och Rännillunden utgör stadsdelens större grönområden. Den förstnämnda är en skog med stora ekologiska och sociala värden. Liljevalchshagen bör utvecklas som närpark med tydligare entréer och fler vistelseytor.

Rännillunden är en bäck längs en djup och lång ravin, omgiven av lövskog. Ravinen har stora natur- och upplevelsevärden som är av särskild vikt för barn i närområdet. Ur ekologiskt perspektiv bidrar den till att samla vatten och koppla ihop grönstrukturen i öst-västlig riktning.  Kopplingen mellan Saltskogshöjden, Rännillunden och Mariekällaravinen   bör förbättras.

Många gator är dominerade av biltrafik, så gång- och cykelvägar bör skapas för att förbättra framkomligheten inom området och till angränsande stadsdelar.

Hovsjö expand_less expand_more

Hovsjö

Hovsjö är en naturnära stadsdel som består av flerbostadshus och radhus från mitten av 1970-talet. Större delen av bebyggelsen ligger på skogbeklädda höjder, byggda runt en större park med bland annat idrottsfunktioner. I Hovsjö centrum finns handel, restauranger och ett medborgarhus med bland annat bibliotek. Inom gångavstånd når man ett stort rekreations- och aktivitetsutbud samt sjön Måsnaren. Den regionala grönkilen Bornsjökilen går i nord-sydlig riktning i sydvästra Hovsjö. Ekologiskt spridningssamband passerar det södra bostadsområdet.

E20 separerar Hovsjö från intilliggande områden och bidrar till att det finns få entréer in till stadsdelen.

Hovsjö är ett prioriterat område för värdeskapande utveckling.

För att förbättra kopplingarna till resten av staden är det viktigt att skapa en attraktiv och tydlig entré från Tvetavägen, stärka utvalda stråk till målpunkter för rekreation, samt minska Europavägens barriäreffekt för gång- och cykeltrafiken genom skapandet av nya kopplingar till Geneta, Västergård och Saltskog.  Ny bebyggelse i anslutning till entrén bör utvecklas så att Tvetavägen på sikt kan utvecklas till stadsgata med en mer stadsmässig karaktär. Utformningen av entrén är mycket viktig för att öka attraktiviteten i Hovsjö. En ny trafikplats i mötet mellan Tvetavägen och E20 kan bidra till nya verksamhetsetableringar och förbättra den generella tillgängligheten till Hovsjö.

I Hovsjö finns stor potential för ny bebyggelse som bör prioriteras på redan ianspråktagen mark för att värna den omkringliggande naturmarken med höga naturvärden. Hovsjö centrum har stor potential  till utveckling genom en större blandning av bostäder, service, handel och kontor som gör att fler människor rör sig i centrumet under större delar av dygnet. Norr om Gröndalsvägen finns utrymme för en ny grundskola som kan bli en viktig målpunkt och bidra till att stärka Hovsjös koppling till andra stadsdelar. Med hänsyn till den relativt höga andelen barn och unga i stadsdelen bör fler platser för dessa skapas i det offentliga rummet. Exempelvis bör en kommunal lekplats anläggas i stadsdelen.

Hovsjö har ont om parkyta för att kunna tillgodose det tillskott av invånare som en förtätning medför. Hovsjöparken bör utvecklas västerut mot Måsnaren för att förbättra kopplingen till vattnet samt göra parken attraktivare för fler målgrupper, med badmöjligheter och nya aktiviteter. Den äldre kulturmiljön vid gamla Hovsjö gård och Rättarbostaden kan utvecklas till en ny målpunkt för hela staden. Runt Måsnaren finns potential att utveckla ett större, sammanhängande friluftsområde med höga natur- och rekreationsvärden för hela Södertälje.

Hovsjö ingår i ett stort avrinningsområde med Måsnaren som recipient. På grund av Måsnarens kemiska och biologiska status är det särskilt viktigt att fördröja och rena vatten både inom det befintliga och kommande bostadsbeståndet för att inte påverka vattenkvaliteten negativt. Hovsjöparken utgör en lågpunkt i bostadsområdet och delar behöver utformas för att kunna översvämmas vid skyfall och rena och fördröja dagvatten.  

Saltskog expand_less expand_more

Saltskog

Saltskog består av flerbostadshus i större skala från 1960- och 70-talen och som genomgått omfattande renoveringar under 1980-talet. Därtill består stadsdelen av lägre radhusbebyggelse samt ett stadsdelscentrum.

Saltskog är ett prioriterat område för värdeskapande utveckling.

I området finns viss potential för ny bebyggelse längs Genetaleden mellan Saltskog och Mariekälla. Hänsyn behöver tas till stadstallskogarna i området. Gröna gårdar och sparad naturmark i mellanrummen och i branten mot Nyköpingsvägen utgör kvaliteter som ska värnas.

Saltskog centrum bör utvecklas för att öka tryggheten och stärkas med mer handel och fler kommunala verksamheter. Centrumet bör integreras bättre med omgivande gator och  få förbättrade kopplingar till allaktivitetshuset vid Tvetavägen och Saltskogs gård. Allaktivitetshuset är en mötesplats för både barn och vuxna som erbjuder lokaler för kultur- och fritidsaktiviteter och evenemang.

Saltskogs gård från 1800-talet är en mötesplats som tillsammans med omgivande grönområde har höga sociala, ekologiska och kulturhistoriska värden. Grönområdet sträcker sig upp till både Rännilslunden och Mariekällaravinen med avbrott för Genetaleden. Saltskogs gård bör utvecklas   med fler kulturverksamheter.

Genetaleden utgör en barriär   mellan Saltskog och Mariekälla, medan Stålhamravägen och E20 utgör barriärer mellan Saltskog och Hovsjö. Framkomligheten för gång- och cykeltrafik är trots barriärerna relativt god, då det finns gång- och cykelvägar på eller parallellt med dem.

Södertälje södra expand_less expand_more

Södertälje södra

Södertälje södra består av bostadsområden med villor och flerbostadshus från 1930 till 50-talen med sparad naturmark med tallar och berghällar. Området utgör en sammanhållen kulturmiljö med höga arkitektoniska värden. I området finns viss handel och service. Här finns även ett större verksamhetsområde och ett industriområde. Centralt i bostadsområdet ligger pendeltågsstationen Södertälje Hamn, en kulturhistoriskt värdefull stationsmiljö från 1910-talet. Stationsbyggnaden och det närliggande vattentornet är klassade som byggnadsminnen. 

Det finns flera byggnader, områden och helhetsmiljöer med höga kulturhistoriska värden som berättar om områdets industri- och stationshistoria och som är viktiga att bevara, exempelvis stationsbyggnaderna, utsädesmagasinet och panncentralen.

Järnvägen och Europavägarna skapar barriärer som avskärmar Södertälje södra från angränsande stadsdelar, och området bör därför få bättre kopplingar med resten av staden.

Tack vare Södertälje södras  goda kommunikationer finns det stor potential för verksamhetsområdet att utvecklas till en blandstad med ett stort antal nya bostäder,   verksamheter, förskolor och skolor samt parker. Närmast kajen vid utsädesmagasinet kan även torg och kajstråk anläggas. I områdets södra del bör en stadspark skapas med rekreativa, sociala och ekologiska värden.

Det finns ingen stor park i närheten av Södertälje södra och få grönytor. Vid utveckling av området behöver den nya stadsparken kopplas ihop med mindre parker, grönytor och grönstråk för att möjliggöra spridningsvägar. En ny grundskola bör anläggas invid den nya stadsparken. Befintliga träd bör bevaras i största möjliga mån.

Man bör utreda möjligheten att skapa en infartsparkering till området i närheten av pendeltågsstationen.

Scaniaområdet expand_less expand_more

Scaniaområdet

Scaniaområdet utgör ett av kommunens näringslivskluster och ska ges goda förutsättningar för långsiktig utveckling, med möjlighet till förädling av befintliga markytor och anskaffning av nya vid behov. Det vore önskvärt om marken kunde användas mer effektivt, och om områdets möte mot omkringliggande gator kunde utvecklas till mer levande gaturum. Det vore önskvärt med en öst-västlig koppling för allmänheten genom områdets norra del.

Stora hårdgjorda ytor och taklandskap orsakar höga yttemperaturer och skapar värmeöar. Man borde därför utreda möjligheten att stärka grönstrukturen för att sänka temperaturen. Även dagvattenhanteringen skulle behöva utvecklas i anslutning till Verkstadsvägen.

Vid en utbyggnad av Södertörnsbanan bör en stationsuppgång för Södertälje Syd placeras vid Scaniaområdets södra del med en direkt uppgång vid Scanias Tekniska Center.

Gläntan expand_less expand_more

Gläntan

Gläntan är ett utbyggnadsområde för allmänt VA. Området består av cirka tio villor med enskilda avlopp. En del av fastigheterna har enskilda brunnar, medan andra är anslutna till allmänt dricksvatten. Området har stora behov av en hållbar dricksvattenförsörjning på grund av dålig vattenkvalitet. En utveckling av de obebyggda fastigheterna är inte lämplig på grund av bullerproblematik från närområdet.

Södertälje syd expand_less expand_more

Södertälje syd

Södertälje syd är en viktig nod med stor betydelse för den lokala, regionala och nationella kollektivtrafiken och dess betydelse förväntas öka framöver. Området har stor potential att utvecklas till en levande stadsmiljö med kontor, arbetsplatser och utbildning som komplement till de arbetsplatser som redan finns idag. Närheten till både kollektivtrafik, Europavägar och logistikområdet Almnäs skapar goda förutsättningar för både nuvarande och kommande företagsetableringar. Kopplingarna mellan stationen och Perhagen bör förbättras för att skapa bättre förutsättningar för hållbara transporter.

Södertälje hamn expand_less expand_more

Södertälje hamn

Södertälje hamn utgörs av Sydhamnen, en importhamn för gods, container samt fast och flytande bulk, samt bränslehamnen  som hanterar olika typer av bränsle. Hamnverksamheten har funnits på denna plats sedan 1500-talet och kompletterades med bränslehamnen på 1960-talet. Söder om hamnen ligger Näsets udde med badortsvillor från sekelskiftet 1900 samt Glashyttans värdshus och badstrand.

Södertälje är utpekat som en av de urbana noderna utmed det Transeuropeiska transportnätet (TEN-T) vilket stärker Södertälje hamns roll i den storregionala godshanteringen och det tillhörande arbetet för att flytta transporter från väg till sjöfart för att minska utsläppen.

För att bidra till Södertäljes mål att bli klimatneutralt kommer hamnen behöva utöka sin kapacitet att ta emot fler fartyg, men också att hantera större godsmängder på land. För att klara det kommer kombiterminalfunktionen behöva växa och kopplingen till verksamhets- och logistikområdet Almnäs/Mörby stärkas. En förutsättning för att klara omställningen till mer gods på sjöfart och järnväg är effektivare kopplingar både på järnväg och väg för att på detta sätt utöka hamnens tillgång till lagrings- och omlastningsytor i hamnens närhet. För att uppnå detta kommer befintlig järnväg behöva elektrifieras, kombiterminalens kapacitet utökas, laddinfrastrukturen utvecklas och Tvetaleden byggas.   

Pershagen expand_less expand_more

Pershagen

Pershagen är en naturnära stadsdel med blandad bebyggelse bestående av äldre villor från tidigt 1900-tal, radhus från 1960- och 70-talen, terrasshus från 1980-talet samt även viss senare tillkommen bebyggelse. Mellan bebyggelsegrupperna finns höjder med sparad naturmark som är karaktärsbärande. Villatomterna var ursprungligen stora, men genom avstyckning har stadsdelen fått en tätare struktur. Viktiga karaktärsdrag att värna är småskaligheten, grönskan med trädgårdar och förgårdsmark samt kvarvarande stora tomter. Pershagens tätortsstruktur kantar den direkta landsbygden med natur-, åker- och betesmarker samt Hallsfjärden.

I stadsdelen finns badplats och en upprustad strandpromenad som utgör populära besöksmål för bad och fiske.  Det finns därutöver sammanhängande skogsområden med promenadstråk och koloniområden. Pershagen har mindre centrumverksamhet med matbutik, bensinstation och restauranger samt förskolor och grundskola. Här finns även idrottsanläggning med idrottshall och fotbollsplaner. Det är däremot långt till annan service så som gymnasium, fritidsgård, bibliotek och arbetsplatser.

Stadsdelen har svag fysisk integrering med resten av Södertälje stad med Europaväg, järnväg och Scaniaområdet som barriärer. Däremot har Pershagen goda cykelförbindelser till Södertälje stadskärna, samt  ett kollektivtrafikstarkt läge med närhet till fjärr- och regionaltåg i Södertälje Syd.

Pershagen har viss potential att utvecklas inom befintlig struktur. Det finns däremot stor potential att utveckla bostäder för en ökad blandning av hustyper och upplåtelseformer, vård- och omsorgsboende, och handel söder och väster om befintliga bostäder. Den nya bebyggelsens avgränsning behöver ske med respekt för skogens naturvärden och även den närliggande jordbruksmarken. Naturvärdena i grönområdet vid Öbacken-Bränninge naturreservat är mycket höga och bör utredas för att ingå i en eventuell utökning av det befintliga naturreservatet.