Energiläget

Energimyndighetens bedömning för Sveriges energiförsörjning

Vid lägesbilden den 30 januari säger Energimyndigheten att elförsörjningen är stabil och risken för effektbrist är låg. Karlshamnsverket med 562 MW finns upphandlad som effektreserv framtill 15 mars.

Drivmedelsförsörjningen bedöms vara stabil. Risken förförsörjningsstörningar är medellåg. Tillgången på vinterdiesel förväntasvara stabil under vintern.

Värmeförsörjningen bedöms generellt som stabil. Dock genomförsprishöjningar i flertalet nät på grund av högre bränslepriser.

Gasförsörjningen är för närvarande stabil men det finns fortsattutmaningar våren 2024.

Läs mer om läget på Energimyndighetens sida med fakta om energiläget

Vad gör ansvariga myndigheter?

Ansvariga myndigheter i Sverige arbetar tillsammans på nationell nivå för att få en bild av situationen och vilka åtgärder som behövs. Myndigheter och eldistributörer samverkar för att minimera konsekvenserna om det blir effektbrist i vinter och statliga myndigheter har fått i uppdrag av regerinen att vidta lämpliga energibesparingsåtgärder.

Om vi sparar el minskar vi risken för frånkoppling

Risken för elbrist och behov av frånkoppling kan minskas om fler håller igen på förbrukningen. Din insats ger effekt.

Varje kilowattimme (kWh) räknas

Varje kilowattimme räknas är en informationskampanj från Energimyndigheten som ska bidra till ändrade vanor och ökad kunskap för att minska elanvändningen. Prisnivåerna på el är höga och kan stiga ännu mer. Det finns också risk att elen inte räcker för vissa timmar i vinter. För att förbättra situationen kan vi alla bidra genom att minska elanvändningen.

• Använd el vid rätt tid på dygnet
  Välj att göra saker som att tvätta, diska och ladda elbilen när elanvändningen från industri, offentlig verksamhet och hushåll är som lägst. Det vill säga mitt på dagen, på natten och på helgen. Det är en av de enskilt viktigaste åtgärderna du kan bidra med för att avlasta elsystemet. Men som alltid, tänk på brandsäkerheten.
  
  
• Sänk värmen inomhus
  Speciellt om du har elvärme. Om du sänker värmen inne med en grad minskar din energianvändning för uppvärmning med ungefär fem procent. Kan du dessutom styra eluppvärmningen till mitt på dagen och på natten gör du en stor nytta för elsystemet.
  
  
• Använd mindre varmvatten
  Duscha kortare och fyll tvätt- och diskmaskinen. Genom att byta till effektiva kranar och duschmunstycken kan du dessutom minska din varmvattenanvändning upp till 40 procent.
  
  
• Stäng av apparater och släck lamporna
  Stäng av och släck när du lämnar rummet. Använd LED-lampor, de drar fyra till fem gånger mindre el än halogenlampor.
  
  
• Behåll värmen i ditt hus
  En villas värmeförluster kan vara stora. Se över tätningslister i fönster och dörrar. Planerar du att renovera – passa på att exempelvis tilläggsisolera, byta fönster eller förbättra ventilationen.
  
  
• Tänk efter vad du använder el till
  Undvik det som drar mycket el och som du kanske inte behöver, exempelvis elburen golvvärme, bastu och torktumlare. Om du måste ha golvvärmen på, se till att den är på samma temperatur som resten av huset för att undvika att den drar onödigt mycket el.

        Källa: Energimyndigheten

Läs mer om kampanjen "Varje kilowattimme räknas"

Vad är ett elområde?

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elområden. Svenska kraftnät behövde göra uppdelningen för att hantera begränsningar av överföring till resten av Europa vid tidpunkter där Sverige behövde all producerad el för egen användning.

SE1 – Luleå
SE2 – Sundsvall
SE3 – Stockholm
SE4 - Malmö

Elpriset i varje elområde bestäms på elmarknaden utifrån utbud och efterfrågan samt överföringskapaciteten mellan elområdena. Begränsningar i överföringskapaciteten leder tidvis till olika priser för el.

I norra Sverige produceras mer el än vad som används och i södra Sverige är det motsatsen. Under delar av året finns det inte tillräcklig kapacitet i elnätet för att föra över elen från överskottsområdet i norr till underskottsområdet i söder.

Syftet med indelningen i olika elområden är att göra det tydligt var i Sverige det finns behov av att förstärka och bygga ut nätet och var i landet det finns behov av ökad elproduktion.

Källa: Energimyndigheten

Läs mer i frågor och svar på Energimyndighetens webbplats

Varför har elpriserna stigit så pass mycket i Sverige?

Framför allt har elen blivit väldigt dyr i Europa sedan kriget bröt ut i Ukraina. Energifrågan har blivit storpolitik och används nu som påtryckningsmedel. Ryssland har till stor del strypt tillgången på gas till Europa, vilket har lett till höjda gaspriser. När tillgången på gas, som är en viktig energikälla i Europa, minskar, ökar i stället efterfrågan på andra energislag, vilket driver upp elpriserna på kontinenten.

Även om vi normalt sett inte använder kol och gas i Sverige - vår el kommer främst från vattenkraft, kärnkraft och vindkraft - så påverkar kol- och gaspriserna i andra länder även våra elpriser eftersom vi handlar på samma marknad. Det är med andra ord viktigt att förstå att elmarknaden inte bara är svensk utan nordeuropeisk. Främst är det de södra delarna av Sverige, som i dagsläget importerar el från Danmark och Tyskland, som drabbas av de höjda priserna på kol och gas.

Även om kriget är den största faktorn bakom prisökningarna, finns det även andra faktorer som påverkar.

Läs mer om det på Telge Energis webbplats Om läget på elmarknaden