Totalförsvarsplikt
Alla mellan 16 och 70 år som bor i Sverige ingår i Sveriges totalförsvar och måste vara med och förbereda Sverige för krig, om det behövs. Det kallas för att vara totalförsvarspliktig. Här kan du läsa mer om totalförsvarsplikt.
Det finns tre typer av totalförsvarsplikt
- Värnplikt inom det militära försvaret
- Civilplikt inom till exempel räddningstjänsten eller Försvarsmakten
- Allmän tjänsteplikt som bara gäller vid höjd beredskap.
Värnplikt
Du som är värnpliktig försvarar Sverige militärt. För att tjänstgöra som värnpliktig krävs att du har genomfört en militär grundutbildning och är krigsplacerad som värnpliktig. Efter grundutbildningen blir du krigsplacerad och ska följa instruktionen i din krigsplaceringsorder om regeringen beslutar om höjd beredskap och mobilisering. Du kan även bli kallad till repetitionsutbildning för att underhålla och förnya dina kunskaper.
Du kan även kallas in till beredskapstjänstgöring eller, om beredskapen höjs, till krigstjänstgöring. Det är regeringen som bestämmer om det behövs.
Krigsplaceringen som värnpliktig gäller i tio år efter det senaste tjänstgöringstillfället, men längst till och med det år du fyller 47 år.
Mönstring
Året du fyller 18 år ska du svara på frågorna i mönstringsunderlaget. Det är Plikt- och prövningsverket som skickar ut inloggningsuppgifterna till frågeformuläret och bedömer om du ska kallas till mönstring eller inte. Om du kallas – och din mönstring blir godkänd – kan du göra en grundutbildning med värnplikt. Om du inte blir kallad till mönstring, men är intresserad av att göra grundutbildning med värnplikt, kan du göra en egen ansökan hos Plikt- och prövningsverket. Det kan du göra efter att du har fyllt 18 år och fått reda på om du ska mönstra eller inte.
Om du ska mönstra och med säkerhet vet att du inte kan använda vapen mot någon annan kan du ansöka om att vara vapenfri hos Plikt- och prövningsverket. Om du ansöker om att vara vapenfri kan du ändå bli inkallad till grundutbildning med civilplikt eller vara pliktad att stötta samhället.
Om du skrivits in till utbildningsreserven och inte har kallats in till grundutbildningen före du fyllt 24 år behöver du bara göra grundutbildningen om det finns särskilda skäl för det. Regeringen kan förlänga din inskrivning i utbildningsreserven om det behövs, då som längst till det kalenderår du fyller 30 år.
Civilplikt
Civilplikt handlar om att se till att viktiga delar av samhället fungerar. Plikten omfattas, precis som värnplikt, av grundutbildning, repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring. Idag genomförs ingen grundutbildning med civilplikt, men regeringen kan återinföra den om behovet finns. Om civilplikten skulle aktiveras bestämmer regeringen i vilka verksamheter som civilplikt ska genomföras. Det kan till exempel innebära att man tjänstgör som sjuksköterska, inom förskolan eller som brandman.
Om civilplikten skulle aktiveras ska du som har fullgjort grundutbildning med civilplikt krigsplaceras. Du skulle också kunna skrivas in direkt som civilpliktig utifrån vilken kompetens du har.
Allmän tjänsteplikt
Om du inte är värnpliktig eller civilpliktig omfattas du av den allmänna tjänsteplikten. Allmän tjänsteplikt fullgörs genom att du kvarstår i anställning eller fullföljer uppdrag, tjänstgör enligt frivilligavtal eller utför arbete som anvisats av till exempel Arbetsförmedlingen. Då får du hjälpa till med sådant som behövs i samhället. Det kan exempelvis handla om att transportera vatten till de som är utan, ta hand om barn eller laga mat. Dessa uppgifter ska helst vara liknande de som du normalt arbetar med. Allmän tjänsteplikt gäller endast vid höjd beredskap.
Källa: Krisinformation