Jämtget
Geten tämjdes för ca 9000 år sedan i området kring Iran och Irak ur den vilda besoargeten. Getterna hölls för mjölkens skull.
Av mjölken gjordes ost. Förr användes getterna ofta för att dra små kärror eller bära väskor eller korgar över ryggen. Getens päls kallas ragg och användes bland annat till att sticka raggsockor.
Geten var ett vanligt husdjur i Sverige. Vid mitten av 1800-talet fanns det 170 000 getter i Sverige. Vanligast var getter i de norra delarna av landet. Vad vi vet hade familjen på Råbygården inga getter.
FAKTA OM JÄMTGETEN
LIVSLÄNGD: 10 - 15 år
VIKT: 35 – 100 kg
NAMN: Honan kallas get och hanen bock. Ungarna kallas killingar.
FÄRG: Oftast vita med bruna, svarta eller grå tecken.
HORN: Både getter och bockar har horn.
FÖDA: Äter löv och bark, men också gräs och örter.
UNGAR: Föder 1–2 killingar. Dräktighet 5 månader.
URSPRUNG: De sista Jämtgetterna hittades i Oviken, Aspås, Ringvattnet och på Frösön i Jämtland.
In English
Jämtgetter och kor på väg till fäbod, Myssjö socken, Jämtland 1890–1910. Foto tillhör: Nordiska museet.