Ölandsgås

Ölandsgäss vid damm på Torekällberget

Gåsen tämjdes ur grågåsen för ca 2500 år sedan i Skandinavien. Den hölls för köttets, fjädrarnas och dunens skull.

Gåsens dun användes för stoppning av dynor, kuddar och täcken. Fjädrarna vid tillverkning av fjäderpennor. Med en gåsvinge kunde man sopa mjöl från gräddat bröd eller . Köttet ansågs vara en delikatess och åts vid fester och högtider.

De som hade gäss födde ofta upp dem för att sälja köttet, dunen och fjädrarna. Det var vanligt att man bara sparade en gåskarl och två honor under vintern. Gässen var vanligast i de sydligaste delarna Sverige. Troligen hade familjen på Råbygården inga gäss.

 

FAKTA OM ÖLANDSGÅSEN

  • LIVSLÄNGD: Upp till 30 år
  • VIKT: 4 – 5,5 kg
  • NAMN: Honan kallas hona, hanen gåskarl och ungarna gässlingar.
  • FÄRG: Vita och gråa fjädrar. Orange näbb och ben.
  • FÖDA: Äter gräs och säd såsom havre och vete.
  • ÄGG: Lägger 20 – 35 ägg per år RUVAR: 28 dygn.
  • URSPRUNG: Förr var Ölandsgåsen vanlig på magra marker över hela södra Sverige, men på 1900-talet var rasen nära att försvinna. Några exemplar hittades i Främmestad, Västra Götaland och Helsingborg, Skåne. Ölandsgåsen kunde därmed räddas från att dö ut.

In English

OLD GOOSE BREED FROM THE ISLAND OF ÖLAND, SWEDEN expand_less expand_more

webb Tekniska museet. FotografJohn Hertzberg.Okänd ort. Tidigt 1900-tal TEKA0157667.jpg

Flock of geese by the roadside in the early 1900´s, Sweden.

 

In the past, this breed was common throughout southern Sweden, but in the 20th century the breed was close to extinction. This goose breed has white and grey feathers and orange beaks and legs.


The goose down was used for stuffing cushions, pillows and duvets. The feathers were used in the manufacture of pencils. With a goose wing, you could sweep flour from baked bread. The meat was considered a delicacy and was eaten at celebrations. Those who had geese often bred them to sell.

webb Tekniska museet. FotografJohn Hertzberg.Okänd ort. Tidigt 1900-tal TEKA0157667.jpg

En flock gäss vid vägkanten. Okänd ort. Fototid: tidigt 1900-tal. Fotograf: John Hertzberg. Tillhör: Tekniska museet.