Båtsmantorpet- Inrett som torparhem 1865
Dela
Torparbarnen läser och leker i båtmanstorpets dagligstuga.
Båtsmanstorpet med fähus kommer från Öster-Kumla, Turinge socken, Södermanland. Ett båtsmanstorp är kusttrakternas motsvarighet till soldattorp. Torpet ingick i 1: a Sörmlands båtsmanskompani. 1931 flyttades torpet till Torekällberget. Idag är båtsmanstorpet inrett så som det kan ha sett ut när familjen Östberg bodde där på 1860-talet.
Karta över östra Södermanland med röd markering där båtsmanstorp nr 132 stod innan huset flyttades till Torekällberget.
Läs mer
Fakta om byggnaden expand_less expand_more
Båtsmanstorpet med fähus kommer från Österkumla, Turinge socken i det som idag är Nykvarns kommun, Stockholms län. Torpet ingick i 1: a Sörmlands båtsmans-kompani. Troligen hade torpet först torvtak, men fick senare tegeltak.
Ett båtsmanstorp i Öster-Kumla nämns för första gången 1694, men den nuvarande byggnaden är byggt senare, troligen i början av 1800-talet. Ena gaveln märktes med kompaniets namn och knektens nummer. Först var korpralskapets nummer 6 och sockennumret 3, men 1738 kom det så kallade generalnumret i bruk och torpet fick nummer 132. Idag står nummer 132 över ytterdörren på torpet.
Soldat och båtmanstorp gavs ett namn och soldaterna respektive båtsmännen fick samma efternamn som torpet när de tillträdde tjänsten. Torpet på Torekällberget hette från början Björn. 1774 ändrades namnet till Östberg efter att den siste bäraren av namnet Björn dragit vanära över namnet genom bland annat fylleri. Samtliga båtsmän i torpet efter år 1774 tog sig namnet Östberg.
1904 dog den siste båtsmannen Östberg på garnisonssjukhuset i Stockholm.
Flytten till Torekällberget
År 1931 flyttades torpet till Torekällberget. Det skänktes som gåva av kyrkvärden P E Johansson, Öster Kumla, och de andra rotehållarna.
Om båtmanstorp och indelningsverket expand_less expand_more
Ett båtsmanstorp är kusttrakternas motsvarighet till soldattorp. Mellan åren 1682 och 1901 var Sveriges försvar organiserat via indelningsverket. Landets bönder var uppdelade i så kallade rotar. Varje rote bestod av två större bondgårdar eller flera mindre gårdar. Bönderna inom en rote var tillsammans skyldiga att underhålla en knekt eller en båtsman till Sveriges försvar. Roten skulle se till att knekten eller båtsmannen och hans familj hade någonstans att bo och en årlig lön. De skulle också ha några jordlotter och ängar att bruka. Torpen skulle vara byggda enligt vissa föreskrifter. Därför ser soldattorp ungefär likadana ut överallt i Sverige. Bönderna skulle också se till att soldaten hade en uniform. Uniformen förvarades hos den huvudansvarige bonden, Rotemästaren, och fick inte användas av soldaten när han var hemma i torpet. Vapen fick soldaten av armén och de skulle hållas väl vårdade.
Soldat- och båtsmanstorpen följde med tjänsten. Om soldaten dog måste den övriga familjen flytta. Ett sätt att lösa det på var att änkan gifte om sig med någon som kunde bli nästa soldat i roten. Ett annat var att om det fanns vuxna söner så tog en av sönerna över tjänsten och därmed torpet.
Flera gånger om året övade soldaterna tillsammans med sina närmaste soldatkollegor på så kallade kompanimöten. En gång om året, på försommaren gick soldaterna till sina förband och övade i två veckor på regementsmöten. Soldaterna kunde också kommenderas ut till olika arbeten. Resten av hushållet skötte allt som behövdes göras hemmavid medan soldaten var borta.
För att dryga ut inkomsten hade soldaterna ofta en bisyssla. Han kunde till exempel vara hantverkare, eller fungera som socknens lärare. Soldaten, hustrun och de äldre barnen förväntades också hjälpa bönderna vid till exempel skörd och slåtter genom så kallade dagsverken.
Hemma hos familjen Östberg år 1865 expand_less expand_more
Året är 1865. I torpet bor båtsmannen Anders Peter Östberg och Stina Lovisa Johansdotter. Tillsammans har de dottern Anna och sönerna Anders, Axel samt lille Gustaf som föds och dör 1865. Dessutom har Stina-Lovisa två söner från ett tidigare äktenskap, Karl och Johan som också bor i torpet.
Familjen har en liten jordbit att odla säd på och ett potatisland. De har en ko, en gris och några höns. De tillverkar själva det mesta som behövs av mat, kläder och arbetsredskap. Några stora matförråd kan de inte lägga upp.
Torpet har bara ett rum, vardagsstugan, och en liten kammare. Båtsmannen tillverkar skor som bisyssla. I kammaren har han sin skomakarverkstad. Vardagsstugan är både kök, vardagsrum och sovrum.
Maten lagas över den öppna elden i eldstaden. Eldstaden är den enda ljus- och värmekällan. Maten är enkel. Ofta blir det gröt, eller sill och potatis. Familjen samlas kring grötfatet och äter ur samma skål vid eldstaden. Alla har varsin sked. Efter maten tvättar man av sin egen sked och lägger undan den till nästa måltid.
De vuxna och kanske något av de mindre barnen sover i sängen längst in i hörnet. Lille Gustav sover i vaggan. De äldre barnen delar sovplats i någon av utdragssofforna under fönstret. De ligger på madrasser eller på bolster stoppade med halm. Som täcke använder de fårskinnsfällar, ryatäcken eller vaddstickade täcken.
Barnen på torpet
Torparbarnen i den här familjen måste som många andra barn på den här tiden börja arbeta tidigt. Först får de hjälpa till hemma med att passa småsyskon, karda ull, laga kläder, plocka bär och valla. När de blir lite äldre får de följa med föräldrarna och göra arbeten hos bonden.
Till barnens leksaker hör en vedträdocka, en trähäst, några kottdjur och barkbåtar. Alla leksakerna är tillverkade hemma.
Torekällbergtes lekmiljö Lilltorpet är en kopia av båtsmanstorp Östberg i skala 1:70.
Torparbarnens sysslor vid 1800-talet slut beskrivs så här i en skildring från en liten gård söder om Tidaholm:
”Vintern 1894 kvarlever livligt i mitt minne. Skolan hade ännu inte börjat för året. Det var ett oavbrutet och rasande yrväder under en hel veckas tid. Då passade tröskningsarbete bäst. Vi hade ännu inget tröskverk. Alltså gällde det att slagtröska … Vi tröskade alltså fyra, men då måste undertecknad, 8 åringen, vara med. Jag fick ` hålla slaget ` så gott jag kunde mitt emot far på ena sidan av den stora logen …
Så kom våren och vårbruket med sådd och potatissättning…. Mellan vårbruket och slåttern var ängsröjning, gärdsgårdar och barktagning. Vi flådde av granbark, som torkades, småhackades och kördes till garverierna … Att ”ta bark ” var ett kådigt och söligt arbete på grund av saven…
Så kom höstskörden. Den var rolig men rätt arbetsam eftersom det mest var ängshö och allt arbete gick med lie och räfsa. Då fick vi småpojkar hålla oss till `kvinnfolksgöra `, nämligen sköta räfsan. Bärgningen var stundom påfrestande, särskilt när det korta höet skulle bäras i famnen över ladan och upp på den stora höskullen över ladugården. Därtill fordrades tre man eller rättare sagt, en man och tre eller fyra ungar. Sädesskörden deltog vi småbarn inte alltid i. Då var vår plats i ”krösaskogen ”. Lingonplockningen var nämligen en annan av familjens mera betydande inkomstkällor.
Att valla föll också på vår lott…. I tur och ordning gick vi i vall i 10 – 12 års åldern den dagen vi inte hade skola. När korna var mjölkade på morgonen, var det att vandra iväg med flocken. 4 kor, ett par ungnöt samt de båda oxarna. Jag minns, att jag hade en lång herdestav, på vilken jag bar matknytet, en dryg halv kaka bröd samt en liten butelj skummjölk …
Så gick året i sitt kretslopp… det var ingen lagstadgad semester på den tiden, vare sig för föräldrar eller barn. Det var inte många fristunder men inte heller några fritidsproblem. Så snart vi kom ifrån skolan varannan dag var det att byta till arbetskläder, få lite aftonvardskaffe och så ut i arbetet. Under fridagen från skolan var det i regel att vi fick två timmar fritt för läxläsning, varken mer eller mindre.”
In English
The soldiers cottage expand_less expand_more
The cottage is from the early 19th century and was originally from Österkumla, Södermanland.
Boatman's cottage is the coastal equivalent of a soldier's cottage. Between 1682 and 1901, Sweden's defense was organized through “Indelningsverket”. The country's farmhouses were divided into groups which consisted of two to four farmhouses. Each group was required to hold a soldier or a boatman for Sweden's defense.
The farmers would ensure that the soldier had a home, a uniform and an annual salary. The soldier would also have some farmland to use.
Several times a year the boatman went away at company or regiment meetings. The rest of the year he went home as a farmhand.
As the cottage came with the service, the rest of the family had to move when the boatman died, or if he was dismissed. Sometimes the widow remarried with someone who became the next boatman at the cottage and was able to stay that way.
In the cottage year 1865
The year is 1865. In the cottage lives the boatman Anders Östberg and his wife Stina Johansdotter. Together they have daughter Anna, 7 years and sons Anders, 4 years and Axel, 3 years. The son Gustaf Teodor was born in 1865 and died the same year. Lovissa's two sons from a previous marriage also lives with them, Karl 13 years old and Johan 11 years old.
The family has some land to grow grain on and a potato land. They have a cow, a pig and some chickens. They produce most of what they need, both food, clothing and utensils. They can't put up any big food supplies. They are also expected to help farmers in harvesting and mowing through day jobs.
Inside the home year 1865
The square has only one room, the living room and a small chamber. The living room is both kitchen, living room and bedroom. The small chamber serves as a shoemaker's workshop. Anders is a shoemaker by the side.
The food is cooked over the open fire in the fireplace. The fireplace is also the only source of light and heat. The food is simple. Most often it will be herring and potatoes or porridge. The family gathers around the porridge and eats from the same bowl.
The adults and some of the younger children sleep in the bed at the far corner. Newborn Gustaf sleeps in the cradle. The older children share sleeping space in one of the pull-out sofas under the window. They lie on bolsters stuffed with straw. As a quilt, they use sheepskin and quilts.
The children in the cottage
The younger children play with a wooden doll, a wooden horse and bark boats.
The children start working early. The younger ones can care for little siblings, carded wool, pick berries and wild cows. The older siblings accompany the parents and do day jobs at the farmers.
Längs ena väggen står två bäddbara utdragssoffor. En gunga hänger i taket.