Lundbergs gård låg mellan Turingegatan och Kaplansgatan i Södertälje. Under 1800-talets första hälft och mitt var gården en jordbruksfastighet som hade åkrar, ängs- och hagmarker strax utanför stadskärnan. Södertälje var då en liten stad med lantbruk och hantverk som dominerande näringar. Bostadshusets bottenvåning uppfördes sannolikt under 1700-talets mitt eller andra hälft. Övervåningen byggdes till under tidigt 1800-tal.
Stommen är knuttimrad och det är oklart när timret kläddes med träpanel. Fasaden är rosafärgad, i samma nyans som har hittats på fasadpanelens understa färglager. Rosa var tillsammans med gult och ljusgrått populära kulörer på husen i staden under 1800-talets första hälft.
Bostadshuset hade i mitten av 1800-talet åtta rum med eldstad och två förstugor. Det inrymde flera mindre lägenheter för uthyrning. Gården nåddes genom två inkörsportar, den ena genom boningshuset som vätte mot Turingegatan och den andra genom ett större uthus längs Kaplansgatan.
Inne på gården fanns flera uthus som innehöll visthusbodar, brygghus, vedbodar, redskapslider, stall, fähus, hönshus, svinhus, foderskullar och hemlighus.
Ägare
1855 ägdes fastigheten av änkan Anna Beata Lundberg som bodde där tillsammans sin dotter, änkan Anna Maria Grandolin och hennes barn. På gården bodde och arbetade också en piga och ett par drängar som vi inte vet namnen på.
De hade fyra hästar, två kor, fyra svin och fyra får. Det var ett välbärgat hem med många möbler och husgeråd. Familjen ägde också många vagnar och redskap som behövdes för jordbruket samt för produktion av spannmål och mejeriprodukter.
Flytten till Torekällberget
Bostadshuset flyttades till Torekällberget 1966. De övriga husen på gården revs. Idag finns i huset uthyrningslokaler för möten och sammankomster.