Soltorp- Inrett som sommarhus 1900-tal

Egnahemsrörelsen var en bostadspolitisk strömning under början av 1900-talet. Egnahemsområden ordnades i städernas utkanter och på landsbygden för att skapa bättre bostadsförhållanden för den ökande befolkningen i Sverige. Idén var att skapa tomter där arbetare och tjänstemän kunde bygga egna hus. Till varje hus hörde en trädgård som det skulle gå att odla potatis, grönsaker och annat till husbehov på.

Rörelsen uppstod som en reaktion på utvandringen och på lantarbetarnas inflyttning till städerna. Man ville ge lantarbetare bättre levnadsvillkor och förmå dem att stanna i hemlandet. En viktig roll för rörelsen spelade den år 1907 grundade Nationalföreningen mot emigration och dess tidskrift Hem i Sverige.

En av de viktigaste förutsättningarna för att arbetare och jordbruksbefolkningen skulle ha råd att sätta upp egnahem var att de kunde ta bostadslån. En statlig egnahemskommitté tillsattes 1899. På dess initiativ infördes statliga egnahemslån år 1904. Även Statens jordförmedlingsfond som bildades 1907 beviljade lån för styckning av jordbrukslägenheter.

Egnahemslån beviljades inte inom stadsområden. Däremot tog flera kommuner under samma period egna initiativ till att främja uppförandet av egnahem för arbetarbefolkningen. Även dessa initiativ betraktas idag som en del av egnahemsrörelsen. Soltorp byggdes inom ett stadsområde och räknas därför till den senare kategorin.

Soltorp stod på Vårvägen 14 i Hagaberg på östra sidan kanalen i Södertälje. Huset byggdes någon gång mellan 1904 och 1906. Soltorp var ett av de första husen som byggdes i egnahemsområdet Hagaberg i Södertälje. Möblerna som står i huset idag är delvis från Soltorp och delvis från ett hem i Järna.

När Soltop byggdes placerades det på samma sätt som ett typiskt egnahem på den del av tomten där det inte gick att odla. Detta för att kunna utnyttja odlingsmarken maximalt. Sättet att bygga går igen på hela landsbygden där en gård och ett torp lägger sina byggnader på samma sätt. Det är däremot inte säkert att Soltorp från början byggdes som ett egnahemshus. Det uppfördes av två systrar vilka ägde eller hyrde en badortsvilla i Södertälje. Syftet med huset kan ha varit att skapa ett vilohem och sommarhus för kvinnor.

Huset uppfördes i dåtidens moderna nationalromantiska stil, målat i falurött och med vita knutar. Taket har ett typiskt brant takfall och byggnaden är lite asymmetrisk. Småspröjsade fönster är också typiskt för tiden. Huset består av ett rum och kök, en veranda och ett litet sommarrum på vinden.

Husets första fast boende var Algot och Edit Värn som flyttade in med sina barn John och Inga 1919. Algot arbetade som maskinist. Han var 31 år och från Finnerödja. Edit var 28 år och kom från Grödinge.

På 1920-talet köptes Soltorp av August och Maria Lindström. August var snickare och kom från Grödinge. De hade inga barn. När Maria dog sökte August någon som kunde sköta hushållet åt honom. Han frågade änkan Elin Nyström som var uppvuxen i Sorunda. Det sägs att hon flyttade in mot löfte om att få ärva huset och ta med sig sin hund. Elin hade två vuxna söner, Karl och Ennes. Elin bodde i köket, men flyttade upp på vindsrummet sommartid.

När August dog, ärvde Elin huset. Hon ville ogärna bo ensam och tog därför en inneboende. Elin älskade sin trädgård. Där dracks många koppar kaffe. Elin brukade sätta upp en kökshandduk på en pinne från fönstret när kaffet var klart som en signal till grannarna att komma på besök.

Elin var den sista person som bodde året runt i Soltorp. När hon dog 1953 ärvdes Soltorp av Elins son Karl och det blev ett fritidshus för familjen. Det är den långa tiden som fritidshus som har bidragit till att huset bevarats så intakt.

Flytten till Torekällberget

Den sista familj som använde huset som sommarbostad var familjen Lööw. På början av 2000-talet ville ägarna riva huset och bygga nytt. Soltorp flyttades till Torekällberget den 29 september 2005. Även vedboden med torrdass och förråd följde med till museet samt flertalet växter.

Soltorp har inte förändrats mycket sedan det byggdes. Vatten har aldrig dragits in och inga större förändringar har skett varken till det yttre eller det inre. De första åren kom värmen från järnspisen i köket och kakelugnen i rummet. El drogs troligen in i huset på 1940-talet. Järnspisen byttes då ut till en emaljerad vedspis från Husqvarna.

I köket hänger en tavla över Soltorp som förmodligen är från 1920-talet. ”Gunnebostängslet”, eller nätstängslet som löper kring tomten på bilden började tillverkas redan 1911 av Gunnebo bruk.

Det finns ingen toalett i huset. Utedasset användes in på 2000-talet. Soltorp fick kommunalt vatten som drogs fram till en vattenpost ute i trädgården. Under verandan finns en liten matkällare där trädgårdens skörd har förvarats.

Under den första tiden som sommarstuga renoverades Soltorp. I rummet fick taket plattor och väggbeklädnad av porös träfiberskiva. Nya tapeter sattes upp och plastmattor lades in på golven. Elen drogs om och köket och rummet fick elektriska element. Köksväggarna fick masonitklädsel. Den underliggande pärlspånten syns fortfarande nedtill i ett av skåpen. Det som idag är städskåp i köket kan ha varit ett skafferi som ersattes med ett kylskåp.

Trädgården

Museet har samlat in ett flertal växter från tomten på Vårvägen. Växterna som växer i trädgården är flyttade från Soltorp. Ett undantag är ett av äppelträden. Det gamla trädet klarade inte flytten och fick ersättas. Växterna har placerats ut så att karaktären från ursprungstomten ska kännas igen. I ett hörn finns en stenhög. Det är ett odlingsröse som har följt med vid flytten. På en tall sitter fågelholken från tomten. Museet har låtit tillverka kopior av grindar och grindstolpar.