Carl Fredrik Liljevalch köpte gården på Saltskog år 1881 av familjen Tamm. Han hade en svag hälsa och ville därför byggde ett sommarställe på en lantegendom utanför Södertälje. Luften kring staden ansågs vara hälsobringande. Södertälje var en känd badort och många välbärgade människor från Stockholm hade sina sommarvillor i och runt staden.
Liljevalch kom att få en stor betydelse för stadens utveckling. Under sin tid i Södertälje donerade han pengar till Biologiska museet, Södertälje kanal & Slussverksbolag samt till Södertelge Badaktiebolag.
Liljevalch lät bygga en huvudbyggnad på tomtens östra del med utsikt ner mot Saltskogsfjärden. I den omgivande parken uppfördes Kägelbanan.
Som många andra kägelbanor i privatmiljö vid den här tiden, så hade kägelbanan på Saltskogs gård en salong. I salongen kunde sällskapet festa efter avslutat spel. Kägelbanan är varmbonad och har en kamin så den var användbar långt på hösten.
Kägelbanan var uppskattad bland de många gäster som besökte Saltskogs gård och den användes flitigt under Liljevalchs tid. I senare tid tid blev kägelbanan stående och förföll till slut.
Flytten till Torekällberget
Kägelbanan från Saltskogs gård flyttades till museet på 1979 efter en brand. Hela salongen blev utbränd. Nuvarande inredning är en rekonstruktion utifrån de fakta och färgrester som fanns kvar. Renoveringen skedde 2010 och då placerades den på nuvarande plats. Tidigare hade den stått bakom Torekällbergets scen.