E-postmeddelandet har skickats!Något gick fel, v.g. försök igen senare.
Strömstedska bostadshuset . Kopia av målning från 1885. Signerad A.V. Huldt.
Kringelstugan låg tidigare inne på en gård på Turingegatan 14 i Södertälje. Huset byggdes under 1700-talet och var då ett typiskt gårdshus i den lilla handels- och hantverksstaden Södertälje. En av stadens mest kända kringelbagerskor, fröken Strömstedt ägde stugan på mitten av 1800-talet. Byggnaden flyttades våren 1961 till Torekällberget.
Wahlströms stadskarta över Södertälje, med röd markering där huset har stått.
Bostadshuset låg längs Turingegatan. Fototid: Tidigt 1900-tal. Fotograf: okänd.
Läs mer
Om byggnaden
expand_lessexpand_more
Stugan är ett knuttimrat hus, troligen från 1700-talet. Huset låg inne på gården på en tomt vid Turingegatan 14. Det hade ett bostadsrum med eldstad och en förstuga. Närmast gatan låg gathuset som hade två rum med eldstad, förstuga och kontor. Inne på gården stod också ett uthus med vedbodar och plats för kreatur.
Ägare
Huset kallas för Kringelstugan efter änkan och kringelbagerskan Margareta Strömstedt som ägde det under 1800-talets andra hälft. Hon var släkting till den i staden kända kringelbagerskan Grevesmuhl. Strömstedt drev bageriverksamheten tillsammans med sina döttrar. Till sin hjälp hade de anställda kringelgummor som sålde kringlorna i staden.
Flytten till Torekällberget
Stugan flyttades till Torekällberget 1961 för att lämna plats för en parkering. De övriga husen på gården revs.
Om kringelbagerskor
expand_lessexpand_more
Vykort på Kringelgummor. De framställdes ofta som karikatyrer i skämtteckningar och på vykort.
Många resenärer passerade Södertälje under 1800-talet. De kom via landsvägen eller kanalen och från 1860-talet även via järnvägen. Att sälja kringlor till dem som passerade blev en viktig inkomstkälla för många kvinnor i Södertälje.
Södertäljekringlor började bli omtalade på 1830-talet, men de har bakats längre än så. Hur länge vet vi inte. På 1840-talet fanns ett tjugotal bagare, främst kvinnor, som tillverkade och sålde kringlor.
Kringlorna bakades i hemmen. Bagerskorna var mycket noga med att hålla sina recept hemliga. När ingredienserna vägdes upp fick därför bara bagerskan närvara. Recepten gick i arv eller såldes.
Om de jästa kringlorna fick koka i vatten tills de flöt upp var de ”sudna”. De sudna kringlorna var enklare att baka än de gräddade gyllenbruna kringlorna. För att göra ”sudna” kringlor behövdes bara en gryta med vatten och en eldstad.
Ibland sålde bagerskorna själva sina kringlor. Ibland anställde de kringelgummor som sålde åt dem. Fram till slutet av 1800-talet såldes kringlor framför allt i strut. Kringelgummorna höll oftast till vid torget, kanalbåtarna, tågstationen och badparken där många passerade. Sommaren var högsäsong när alla sommargäster kom till staden.
Konkurrensen var hård. Varorna var i princip desamma för alla. Att komma först och dra till sig uppmärksamhet kunde göra skillnaden mellan en bra inkomst eller ingen alls. Kringelgummorna blev kända för att vara påstridiga och avbildades gärna som karikatyrer på vykort och skämtteckningar.
Efter första världskriget sågs även kringelpojkar sälja kringlor. Då såldes kringlorna i påsar.
In English
Södertälje pretzels
expand_lessexpand_more
Postcard of pretzel saleswomen.
This cottage is from Turingegatan 14 in Södertälje and dates from the 18th century. The house was owned by Margareta Strömstedt who was one of Södertälje’s most famous pretzel bakers. Strömstedt ran the bakery business with her daughters.
The pretzel bakers usually baked their pretzels in the homes. They were careful to keep their recipes a secret. The recipes were inherited or sold.
Margareta employed sales women who sold pretzels in the city. The sales women were usually at the square and in the park. Or by the canal boats and at the train station where many people passed by. The pretzels were sold in paper cones. Summer was the high season when all of the summer guests came to town. The competition was fierce and the sales women were known to be insistent.
Strömstedska bostadshuset. Kopia av målning från 1885. Signerad A.V. Huldt. Huset som står på Torekällberget står innanför planket på gården.
