Ängen var en del av slåtterjordbruket som var rådande fram till mitten av 1850-talet. På den tiden var ängen flera gånger större än åkern. På ängen växte en mängd olika sorters gräs, örter och blommor som efter lieslåttern och torkningen blev till hö och vinterfoder åt djuren.
En äng kan hysa 40 till 50 olika sorters blommor och gräs på bara en kvadratmeter. Här hittar du allt från välkända blommor som blåklocka och prästkrage till mer sällsynta som till exempel kattfot. Fjärilar och insekter älskar ängen och alla dess frodiga växter. Förr fanns slåtterängar vid varje bondgård. Idag är de sällsynta, och sköts oftast av Hembygds- och Naturskyddsföreningar.
ÄNGEN ÄR VIKTIG FÖR POLLINATÖRER.
Ängen är mycket artrik. På 1 kvadratmeter äng kan det finnas omkring 40 olika sorters växter. Idag finns färre än två tredjedelar av dessa ängar kvar i Sverige. Det har försämrat pollinatörernas möjlighet att hitta mat i jordbrukslandskapet.
Insatser behövs för att skapa fler livsmiljöer för bin och fjärilar, både mat och boplatser. Södertälje kommun har antagit en pollineringsplan för att förbättra för pollinatörerna och deras livsmiljöer. Planen ska gälla både urbana miljöer och det omgivande landskapet.
Slåtterängen är en unik miljö som bidrar till den biologiska mångfalden.