Inomhus- och boendemiljö

Fukt och mögel är en hälsorisk

Fukt och mögel i en bostad kan utgöra en olägenhet för människors hälsa. Risken för att drabbas av luftvägsinfektioner och besvär i luftvägarna ökar. Personer med allergi eller astma kan få mer besvär av sin sjukdom. Barn kan vara extra känsliga om de utsätts för fukt eller mögel.

Det är långt ifrån alla mögelarter som är skadliga men en fuktskada ska alltid åtgärdas. Fuktskador kan även leda till nedbrytning av bygg- och inredningsmaterial vilket ökar risken för avsöndring av kemiska ämnen till luften. 

Orsak till fukt och mögel i bostäder

Om du får fukt- eller mögelproblem inomhus kan det bero på flera olika orsaker. Här är några vanliga exempel:

• Det handlar ibland om fel som uppstått vid projekteringen eller när huset byggdes.
• Läckande vatten- och avloppsstammar 
• Markfukt kan skapa problem för dig som bor i småhus. Se över tätskikten i golv och tak så att dessa fungerar som de ska.
• Luftfuktigheten inomhus beror bland annat på hur mycket fukt vi producerar och hur ofta luften byts ut genom ventilationen i bostaden.
• Om det är hög luftfuktighet inomhus beror det många gånger på att ventilationen är bristfällig, framför allt om det händer vintertid.
• Genom åren har vi ändrat våra vanor, till exempel när det gäller dusch och tvätt. Ventilationen i många av våra bostäder är inte anpassad efter det och klarar därför inte av att ta hand om all den fukt som vi producerar.

Alltför höga fuktnivåer kan leda till fuktskador i byggnadskonstruktionen och byggmaterialet, och det kan i sin tur ge upphov till mögel- eller bakterietillväxt och i värsta fall rötsvampar som angriper och förstör trä.

Fukt kan också göra att olika kemiska ämnen avges till luften från olika byggnadsmaterial.

Tecken på fuktskador

• Synliga fuktskador och fuktfläckar, missfärgningar eller bubblor i golvmattor och tapeter. 
• Omfattande kondens på fönstrens insida när utomhustemperaturen är -5 grader eller lägre.
• Det luktar unket eller mögel
• Missfärgningar på golv och väggar
• I torra utrymmen hittar du insekter som normalt tycker om fukt, till exempel hoppstjärtar och silverfiskar
• Färg som flagnar och lossnar

Förebygga fuktskador

Du kan själv enkelt påverka luftfuktigheten i ditt badrum till det bättre:

• Rengör alla golvbrunnar regelbundet och håll rent under badkaret.
• Använd duschdraperi samt torka upp vatten på golvet efter dusch och bad.
• Vädra badrummet för att minska fuktbelastningen.
• Häng inte upp för mycket tvätt i badrummet.
• Kontrollera ventilationen. Ett enkelt sätt att ta reda på om den fungerar är att se om ventilen kan suga tag i en pappersbit.
• Undvik att borra hål i badrummets väggar och tak, särskilt i närheten av duschen.
• Kontakta fastighetsägaren innan du installerar en tvättmaskin eller torktumlare.

Ventilationssystemet har inte alltid kapacitet att ventilera ut all fukt från ett badrum som används av flera personer. Den kvarvarande fukten kan medföra tillväxt av mörkt mögel, eller orangeröda bakterier. Du kan tvätta bort dessa avlagringar veckovis med en tvättsvamp och vanligt maskintvättmedel. Kakelfogar går oftast inte att få helt rena men den lilla kvarvarande mängden mögel innebär inte någon hälsorisk.

Fuktskador ska alltid åtgärdas

Åtgärdas inte fuktskador kan mögel, bakterier, kvalster och alger växa till. Dessutom kan fuktskador leda till nedbrytning av bygg- och inredningsmaterial vilket ökar risken för avsöndring av kemiska ämnen till luften.

Det är viktigt att fuktskador åtgärdas på rätt sätt. En god tumregel är att allt fuktskadat ska tas bort om materialet är en grogrund för mögel eller mikrobiell tillväxt, exempelvis material av trä eller spån. Det kallas också för organiskt material.

Om oorganiskt material såsom betong eller annat material som inte kan bli mat för mikrober är fuktigt ska det torkas upp ordentligt. Fuktskador i källare eller på vindar ska inte nonchaleras eftersom de kan påverka miljön i angränsande bostadsutrymmen.

Vad är buller?

Buller är enkelt uttryckt ett oönskat ljud. Det vill säga ett ljud som vi känner oss störda av. Buller är den miljöstörning som påverkar flest människor i Sverige. Vanliga källor till buller är trafik, fläktar, industrier, byggnadsarbeten och konserter. 

Hälsorisker

Buller påverkar vår hälsa och möjligheten till en god livskvalité. Förutom att vi blir störda kan buller påverka vår prestation, inlärning och sömn negativt. Mycket höga bullernivåer kan orsaka hörselnedsättning och tinnitus.

Riktvärden

För buller finns olika riktvärden och de skiljer sig något åt beroende på vad det är för typ av buller. Alla som bedriver en verksamhet ansvarar för att gällande riktvärden inte överskrids. 

Mer information

Här kan du läsa mer om riktvärden och allmänna råd kring buller:
Naturvårdsverket.
Folkhälsomyndigheten

Matos, tobaksrök och soplukt är exempel på lukter som ibland tar sig in från grannar, trapphus eller verksamheter i närheten. Vedeldning kan också upplevas störande. En väl fungerande ventilation är av största betydelse för att hålla undan oönskade lukter utifrån.

Varför uppstår problem med lukt?

• Stängda uteluftsventiler: Undertryck i lägenheten bildas när fönster och ventiler är stängda. Då skapas bakdrag i ventilerna och luft från andra lägenheter kommer in hos dig.
• Otäta ventilationskanaler: Gamla hus byggda främst innan 1950-talet kan ha murade ventilationskanaler som inte är täta.
• Installation av köksfläkt: Köksfläktar och så kallade paxfläktar i badrum kan orsaka bakdrag om de är kopplade till en gemensam ventilationscentral.
• Otätheter i huset: Äldre hus kan ha otäta väggar vilket gör att sprickor och hål skapar kanaler där lukt kan passera.
• Trapphus: När det blir ett övertryck i lägenheten, jämfört med trapphuset, bildas en luftström som tar sig ut från lägenheten. Detta gäller även för sopnedkast och underliggande garage.
• Lukt utifrån: Öppna fönster eller friskluftsventilationer som är placerade nära andra ventilationer eller fönster gör att lukter kan komma in i bostaden.
• Lukt inifrån: Misstänker du fukt- och vattenskador, eller upplever andra avvikande långvariga lukter, ska du vända dig till din fastighetsägare eller förening som får utreda lukten eller den misstänkta skadan.

Följ denna länk för att komma till kommunens sida om radon.

Vad är legionella?

Legionella är en bakterie som är vanligt förekommande i vattenansamlingar och jord. Legionellabakterier kan bland annat ge upphov till pontiacfeber och legionärssjukan, en allvarlig typ av lunginflammation. Du kan hitta mer information om legionella på folkhälsomyndigheten.se.

Hur blir man smittad av legionella?

Legionella smittar inte från person till person eller genom att dricka vatten. Legionellabakterierna måste andas in via aersoler, små vattendroppar eller vattendimma. Vanliga smittvägar är duschar eller bubbelbad. Man kan även smittas av legionella om man hanterar jord och andas in partiklar. 

Förhindra tillväxt av legionella

Risken för att legionellabakterien ska växa till är allra störst vid temperaturer mellan 30 och 40 grader. För att förhindra att legionella växer i ledningssystemet får temperaturen inte gå under 50 plusgrader vid tappstället, och ska vara lägst 60 grader i varmvattenberedare och värmeväxlare.

Det är viktigt att se över alla ledningssystem och kontrollera att det inte finns blindledningar med stillastående vatten. Har dina kranar hemma varit oanvända/stängda en längre tid är det lämpligt att du spolar igenom med varmt vatten innan du använder vattnet.

Kontrollera även kallvattnet. Vid olämplig utformning av installationen kan temperaturen på tappkallvatten relativt snabbt värmas upp till över 30 grader, vilket innebär risk för legionellatillväxt. Sker en tillväxt av legionellabakterier stoppas den inte av att man kyler ner ledningen när man tappar vatten.

Ansvar

Enligt miljöbalken är fastighetsägaren skyldig att hålla en vattentemperatur som gör att människor inte utsätts för hälsorisker. Som fastighetsägare ska du ha rutiner för kontroll av vattentemperaturer samt veta hur du går till väga vid utbrott av sjukdomar orsakade av legionella.

Vattenprover

Förutom att ta vattenprover för att felsöka bör du även ta vattenprover om personer insjuknat av legionella. Om du har tillräckligt varmt vatten i din vatteninstallation ska provtagning inte behövas, men då ska heller ingen kunna bli sjuk eftersom då ska ingen tillväxt av legionella kunna förekomma.

Om det kan konstateras att det finns legionellabakterier bör följande punkter provtas innan eventuell sanering:

• VVC retur
• ackumulatortank(ar)
• utgående varmvatten från beredare (VVX eller liknande)
• inkommande kallvatten
• kallvatten ur tappkran.

Sanera legionella

I Sverige finns inget rikt- eller gränsvärde som anger vilka halter av legionellabakterier det får finnas i vattnet. Men legionellahalten i vatten bör givetvis vara så låg som möjligt.

När man bedömer om sanering behövs ska man tänka på vilka som kan vara utsatta för risk. Till riskgrupper hör bland andra personer med nedsatt immunförsvar och rökare. Bedömningen om det behöver göras en sanering bör du göra i samarbete med miljökontoret.

Om halten av legionellabakterier är hög kan det behövas en stor sanering. Det finns olika saneringsmetoder, till exempel hetvattenspolning och kemisk sanering.

Hetvattenspolning mot legionella

Hetvattenspolning innebär att man höjer temperaturen på vattnet till omkring 70–80 grader Celsius och spolar igenom alla tappställen i cirka 5–30 minuter. Tiden är beroende på systemets storlek och uppbyggnad. För att det ska fungera är det viktigt att man får fram hett vatten i hela systemet och ut i alla tappställen.

Kemisk bortsanering av legionella

Vid kemisk sanering är det vanligast att man klorerar vattnet. Det finns också system med filtrering av vattnet som förhindrar att legionellabakterier sprids i vatteninstallationerna. Sanering av vattensystem för att få bort legionellabakterier kan vara svårt och därför bör man ta hjälp av en erfaren VVS-konsult.

Saneringen bör följas av en utredning om orsaken till varför det fanns legionella i vattensystemet, med eventuella åtgärder för att förhindra att problemet kommer tillbaka.

För att felsöka problemet i byggnaden kan du ta hjälp av information från Boverket. De har gett ut en handbok som heter Tekniska faktorer med risk för samhällsförvärvad legionellainfektion. Där kan du även hitta anvisningar för provtagning.

Ventilation är ett sammanfattande begrepp för luftdistribution, luftspridning och luftväxling. Bra ventilation minskar halten av föroreningar i luften men tar inte bort allt. För att du ska må bra inomhus är det viktigt att ventilationen fungerar.

Läs mer om ventilationen i bostäder och lokaler för allmänna ändamål, i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation.

Kontakta polis eller störningsjour

Om grannen stör ordningen genom att exempelvis ha en stökig fest ska du kontakta störningsjouren.

Upplever du situtionen som våldsam eller hotfull ska du kontakta polisen. Vid akuta nödsituationer ringer du 112, annars ringer du 114 14.

Kontakta grannen 

I andra situationer är det oftast bäst att börja med att ta upp problemet direkt med den granne som orsakar problemet. Inte sällan visar det sig att grannen inte förstått att dennes beteende stör sin omgivning.

Kontakta fastighetsägare eller styrelsen

Får du inget gehör från din granne kan du kontakta din hyresvärd eller styrelsen i din bostadsrättsförening. 

Kontakta miljökontoret 

Får du ingen hjälp trots att du kontaktat din fastighetsägare eller bostadsrättsförening kan du vända dig till miljökontoret. Vi bedömer då om vi ska ställa krav på att föreningen eller fastighetsägaren utreder och åtgärdar problemet. 

Hur kallt får det vara i din bostad?

Enligt folkhälsomyndigheten allmänna råd bör inomhustemperaturen inte understiga 18 grader. För mer känsliga grupper, exempelvis äldre eller reumatiker, bör temperaturen inte understiga 20 grader. Gällande golv så bör temperaturen inte understiga 16 grader. 

Kalla element

I hus som är välisolerade kan element kännas kalla vid beröring. Detta behöver inte betyda att elementen inte är på utan ofta känns elementen kalla för att dem har en lägre temperatur än huden. Element behöver inte kännas varma för att avge värme. Vi är vana vid element som känns varma för att dem ofta är det i dåligt isolerade hus. 

Drag och kallras

Drag orsakar en lokal avkylning av kroppen och är en vanlig orsak till att man känner obehag och fryser. Otäta fönster och dörrar kan orsaka drag i din bostad. Även väggar och tak som har lägre temperatur än luften kan bidra till att man upplever ett drag. 

Kallras kan ge upphov till en känsla av att det är dragit. Kallras orsakas vanligtvis av kalla fönster och väggar. Även inredning som hindrar element att värma upp den kalla luften från fönster kan ge kallras. 

Hur varmt får det vara i din bostad?

Även fast svenska hus i regel är välisolerade och håller såväl värme som kyla borta kan det under sommaren bli väldigt varmt inomhus. Enligt folkhälsomyndighetens allmänna råd bör man dock inte acceptera högre temperaturer än 26 grader under längre perioder. 

Vem har ansvaret?

Det är fastighetsägarens ansvar att utreda och åtgärda problem med inomhusmiljön.

Vad kan jag göra?

• Placera inte soffor och annan inredning nära fönster eller balkongdörrar.
• Se till att från- och tilluftsventiler samt fönsterventiler är rengjorda och öppna. Om du stänger dessa kommer ventilationen inte fungera som avsett. Upplever du att det är kallt ska du istället kontakta fastighetsägaren som får se över temperaturen.  
• Håll element fria från textilier samt annan inredning.
• Kontrollera att lister kring fönster och dörrar är hela.
• Placera inte TV:n, stereo eller annan elektronik i närheten av elementets termostat.
• Placera gärna bokhyllor mot yttervägg och lämna lite utrymme mellan hylla och vägg. 
• Mattor gör rummet varmare och samtidigt mer trivsamt.
• Använd persienner eller markiser för att minska solinstrålning. 
• Om möjligt kan du hissa ner persienner eller annat typ av solskydd för att undvika solinstrålning.
• Om du ska vädra vid höga temperaturer så gör det i första hand på byggnadens skuggsida. Se samtidigt till att fönster i soligt läge är stängda för att hålla varm luft ute. Vädra under nattetid då det är svalare utomhus

Vad kan miljökontoret göra?

Om du har kontaktat fastighetsägaren och denne inte gör något inom en rimlig tid kan du lämna in ett klagomål till miljökontoret. Fyll i e-tjänsten klagomål inom miljö- och hälsoskydd. Har du inte möjlighet att fylla i e-tjänsten är du välkommen att kontakta oss så skickar vi en blankett till dig. När vi tar emot den ifyllda e-tjänsten eller blanketten så startar vi upp ett klagomålsärende och kontaktar fastighetsägaren.

När djur som vanligtvis lever ute i naturen kommer in i våra bostäder kan dem orsaka skador på egendom samt göra oss sjuka. Exempelvis kan råttor, möss och kackerlackor sprida smitta. Pälsängrar och malfjärilar kan första textilier. 

Vem ansvarar för sanering?

Det är fastighetsägaren som ansvarar för sanering. Äger du fastigheten själv kan du ringa till ett skadedjursbolag som kan hjälpa till med sanering. 

Om du bor i en hyresrätt och upptäcker skadedjur i din bostad ska du i första hand kontakta fastighetsägaren som i sin tur kan kontakta en skadedjursfirma. Om fastighetsägaren inte vidtar några åtgärder kan du vända dig till miljökontoret. 

Vägglöss

Vägglös har ökat i Sverige under de senaste åren. Orsaken tros vara att vi reser allt mer och att vägglöss följer med i bagaget hem. För att undvika att drabbas av vägglöss i din bostad kan du följa dessa råd:

Under resan:

• Titta i sömmar och skrymslen under sängen. Om du ser små svarta fläckar kan det vara spillning från lössen. Be om att få byta rum.
• Ställ resväskan högt och långt ifrån sängen.
• Låt kläderna ligga kvar i resväskan, använd inte byråer eller garderober.
• Ta med dig några plastpåsar att lägga kläder i. Vägglöss kan inte ta sig igenom plast.

När du kommer hem:

• Ta aldrig in väskan i sovrummet. Placera den utomhus eller i badrummet.
• Tvätta alla kläderna i 60 grader. Torktumla eller använd torkskåp.
• Det du inte kan tvätta kan du lägga i en plastpåse som du förvarar i frysen under minst 3 dygn (-18 grader)
• Dammsug väskan noggrant. Lägg dammsugarpåsen i frysen i en vecka och släng den sedan i soptunnan.