Anpassa

e-tjänster

sök

Förorenade områden och förorenad mark

Miljönämnden är ansvarig tillsynsmyndighet för förorenade områden i Södertälje kommun. Tillsynen innebär att vi kan ställa krav på dig som är fastighetsägare eller verksamhetsutövare att utföra undersökningar och saneringar av förorenade områden.

Här har vi sammanställt den viktigaste informationen om förorenade områden. Behöver du veta mer rekommenderar vi att du börjar med att läsa faktabroschyren Förorenad mark – syns inte men finns.

Hur definieras förorenade områden? expand_less expand_more

Ett förorenat område är en plats som är så förorenad att den kan medföra skada eller risk för människors hälsa eller miljön. Området har förorenats exempelvis genom tidigare utsläpp, läckage eller olyckor.

På ett sådant område överskrider halterna av en förorening den lokala bakgrundshalten, det vill säga halten av ett ämne som förekommer naturligt i omgivningen. Området kan bestå av mark, vatten, sediment eller byggnader. 

Föroreningarna upptäcks ofta när man vill bygga nytt eller använda fastigheten på något annat sätt. Om du hittar föroreningar till exempel när du gräver eller genom miljötekniska undersökningar på din fastighet, måste du anmäla det till kommunens miljönämnd. Det kan du göra genom att kontakta miljökontoret.

Vem är ansvarig för att sanera? expand_less expand_more

Den som har förorenat området bär ansvaret för att sanera det, till exempel genom att schakta bort jorden. Alla som bedriver eller har bedrivit en miljöfarlig verksamhet på platsen kan ha bidragit till föroreningarna. 

Om det är flera företag eller personer som bedrivit verksamhet på platsen kan miljökontoret behöva göra en ansvarsutredning.

Om det inte går att hitta någon som är ansvarig för att ha förorenat området faller ansvaret för att sanera området på den som är fastighetsägare efter den första januari 1999. När det gäller bostadsfastigheter gäller det ansvaret bara om köparen har känt till föroreningen. 

När det inte finns någon som är ansvarig för föroreningen kan Länsstyrelsen i Stockholms län eller Södertälje kommun undersöka och åtgärda prioriterade områden med statliga bidrag

Krav på åtgärder expand_less expand_more

Miljökontoret har rätt att ställa krav på undersökningar. Det står i 26 kapitlet i miljöbalken.

Exempel på undersökningar är miljötekniska och geotekniska undersökningar. Den vanligaste saneringsåtgärden är att schakta bort jorden, men i vissa situationer kan man rengöra jordmassorna på plats.

Sanering av ett förorenat område regleras också i lagen, se 10 kapitlet i miljöbalken.

Anmäl att du ska åtgärda och hur expand_less expand_more

Om du ska sanera eller på andra sätt åtgärda något i ett förorenat område ska du anmäla via vår e-tjänst Anmälan om efterbehandling av förorenat område eller byggnad. Vi på miljökontoret behöver ha din anmälan senast 6 veckor innan du vill påbörja arbetet. Kan du inte använda e-tjänsten är du välkommen att kontakta oss för att få en blankett.

Du ska även göra en anmälan innan du gör något annat som kan riskera att föroreningen sprids. Det står i 28 paragrafen i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Har du frågor är du välkommen att kontakta miljökontoret.

Inventering och riskklassning av förorenade områden expand_less expand_more

Har du fått brev från miljökontoret om att inventera din verksamhet eller fastighet enligt Naturvårdsverkets Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO)? Här kan du läsa mer om detta. 

Inventeringens syfte expand_less expand_more

Miljönämnden har tidigare beslutat om en handlingsplan för förorenade områden i Södertälje kommun. I handlingsplanen finns mål om att riskklassa förorenade områden som ännu ej har inventerats. Riskklassningen sker genom den så kallade MIFO-metodiken. Miljönämnden kommer därför inleda tillsyn mot identifierade objekt och skicka information och eventuellt föreläggande om inventering till verksamhetsutövare eller fastighetsägare. Identifierade objekt finns i Länsstyrelsens EBH-stöd.

Vem utför inventeringar? expand_less expand_more

Det finns en rad olika konsultbyråer som kan hjälpa till med inventering enligt MIFO-metodiken. I det fall du som verksamhetsutövaren själv inventerar måste du sätta dig in i bakgrunden till MIFO genom att läsa Naturvårdsverkets rapport 4918. Inventeringen kan utföras delvis av dig som verksamhetsutövare (som samlar ihop material) och delvis av en konsult (som kan metodiken och som snabbt kan göra en bedömning av riskklassen utifrån bakgrundsmaterialet).

MIFO fas 1 och 2 expand_less expand_more

MIFO fas 1 innebär att det rör sig om en orienterande teoretisk studie. Uppgifter om verksamheten, med tyngdpunkten på historiska uppgifter, samlas in, till exempel via arkiv, intervjuer och kartstudier. Redan utförda markundersökningar är förstås mycket viktiga men inte nödvändiga för denna fas. Uppgifter om nuvarande såväl som tidigare verksamheter på platsen är av intresse. Det betyder att man även ska titta på verksamheter som eventuellt legat på fastigheten/anläggningsområdet innan dagens verksamhet startade. Det är även viktigt att få med om dagens verksamhet legat på andra platser.

Inventeringen ska mynna ut i att objektet får en av följande riskklass:

  • Riskklass 1 – Mycket stor risk för negativa effekter på människa och miljö
  • Riskklass 2 – Stor risk för negativa effekter på människa och miljö
  • Riskklass 3 – Måttlig risk för negativa effekter på människa och miljö
  • Riskklass 4 – Liten risk för negativa effekter på människa och miljö

MIFO fas 2 är en översiktlig undersökning av föroreningssituationen på platsen. Syftet är främst att kontrollera om det finns föroreningar och i vilka halter dessa förekommer, för att kunna göra en säkrare riskklassning än i fas 1. Undersökningen bör även i möjligaste mån ge svar på eventuella föroreningars utbredning i plan och djupled, samt identifiera spridningsvägar.

En undersökning enligt MIFO fas 2 kan delas in i följande arbetsmoment:

  • Inventering
  • Provtagningsplan
  • Provtagning i fält
  • Analyser
  • Utvärdering (riskklassning)
  • Redovisning

MIFO fas 2 syftar till att bekräfta eller förkasta de hypoteser om föroreningar och de risker de utgör på platsen som framkommit i MIFO fas 1.

Vad händer efter det att kommunen fastslagit riskklass? expand_less expand_more

MIFO fas 1 möjliggör för tillsynsmyndigheten att prioritera vilka objekt som man ska titta vidare på. MIFO fas 1 utgör inte underlag för att bedöma ansvar för föroreningar. Det kan inte heller utgöra underlag för att avgöra om det behöver saneras eller inte. För att avgöra detta behöver en inventering enligt MIFO fas 2 (bygger på kunskap från markundersökningar) och andra bedömningar utföras.

Vilka fördelar finns det med att utföra en inventering enligt MIFO fas 1? expand_less expand_more
  • Ökad kunskap om företaget och dess historia sett ur ett miljöperspektiv.
  • Viktig information om företaget kan fångas upp via exempelvis intervjuer med anställda.
  • Information kring processer, restprodukter, incidenter etc. kan identifieras och åtgärdas.
  • Kostnader för eventuella åtgärder kan bli lägre om problemen identifieras tidigt.
  • Kännedom om föroreningssituationen kan underlätta inför framtida utbyggnationer, grävarbeten etc.
  • Viktig information att ha vid en eventuell försäljning av fastigheten.
Relaterad information expand_less expand_more

Mer information om inventering av förorenade områden finns att läsa på Naturvårdsverkets hemsida.  Här kan du också ladda ned rapporten metodik för inventering av förorenade områden. På länstyrelsens hemsida hittar du kartor över förorenade områden.

Kontakta miljökontoret om du har frågor eller funderingar om hur du ska fylla i din MIFO-blankett.