EU:s gemensamma jordbrukspolitik

Många bönder har fått tagit del av bidrag från EU. Det har handlat om allt från modernisering av jordbruksbyggnader till förbättrandet av uppfödningsförhållanden. Det primära syftet med de ekonomiska stöden är att bistå jordbrukarna i att använda miljömässigt hållbara metoder men också för att bli mer konkurrenskraftiga. Läs mer om jordbrukspolitiken här!

Sedan 1960-talet har det funnits en gemensam jordbrukspolitik inom EU, även känd som CAP (Common Agricultural Policy). Målsättningen då är densamma idag, även om reformer genomförts under tiden, och består av:

  • Se till att jordbruket förvaltas utifrån ett hållbart natur och klimatperspektiv
  • Garanterandet av skäliga livsmedelsstandarder för lantbrukare och förbättra jordbrukets produktivitet.
  • Stabilisera marknaderna för jordbruksprodukter.
  • Livsmedelstrygghet – se till att befolkningen har tillräckligt med mat.
  • Garantera att priserna på jordbruksprodukterna är rimliga ur ett konsumentperspektiv.

Ca 40 % av EU:s budget (tidigare 75%) är avsatt till jordbruket. Det möjliggörs genom en av EU-kommissionens fonder som syftar till att stödja jordbruket.

Under 2016 kan sägas, kortfattat, att följande stöd gavs till Sverige från EU:s jordbruksfonder:

  • 7,6 miljarder kronor i gårdsstöd. Ett direktstöd som utdelas om jord och lantbrukare följer befintliga regler och tilldelas oavsett vad som odlas. Stödet varierar dock beroende på hur stort markområde som brukas.
  • Landsbygdsutveckling tilldelades ca 2,2 miljarder kronor. Detta som en del av landsbygdsprogrammet som pågår fram till 2020. Fokus ligger i att värna en levande och hållbar landsbygd, som inte enbart producerar livsmedel. Exempel på detta är ökad djurvälfärd och stöd till lanthandlare.
  • Marknadsstödet uppgick till 128 miljoner kronor under 2016. Marknadsstödet är en stödinsats som går ut på att EU köper jordbruksprodukter, kan betala för att varan lagras eller stödjer marknadsföringen. Detta utifrån att särskilda varor, som smör, korn och vete, garanteras ett visst pris i medlemsstaterna. Understiger priset gränsen kan EU länderna stödhandla varorna.