Rapport om grundläggande rättigheter

EU har sedan starten av FRA 2007, tagit fram verktyg som medlemsländerna kunnat använda sig av för att effektivt värna om de grundläggande rättigheterna. Men skyddet av rättigheterna varierar mellan länderna och av rapporten framkommer även att skillnaderna i vissa områden till och med ökar.

EU har aktivt vidtagit åtgärder för att främja de mänskliga rättigheternagenom att dels införa EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna samt inrätta byrån för grundläggande rättigheter. En annan viktig åtgärd är det krav i Lissabonfördraget som stadgar att EU ska ansluta sig till den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, som ännu inte skett.

FRA pekar på att det finns "oroväckande skillnader" i tillämpningen av de grundläggande rättigheterna. Särskilt då vissa politiska krafter börjat ifrågasätta inte bara rättigheterna i sig utan också den rättighetsbaserade politiken.

"Så länge vi inte har en fast förankrad kultur för de grundläggande rättigheterna med konkreta fördelar, kommer många EU-invånare inte att kunna känna sig delaktiga i unionens värderingar."  

FRA menar att ett gemensamt krafttag behöver tas mellan EU och medlemsländerna, för att hitta verktyg och metoder som kan möta de brister som finns i förtroende för offentliga institutioner och de upplevda hoten från tex invandring och globalisering. Men också lyfta fördelarna med de grundläggande rättigheterna för alla i EU.

Men det behövs också att alla medlemsländer införlivar stadgans budskap i sin administration, lagstiftning och rättsväsende. Samt att EU arbetar för att se stadgan som vägledande för EU:s verksamhet. Om EU sedan ansluter sig till Europakonventionen faller de även inom Europadomstolens jurisdiktion, vilket den inte gör i dagsläget.

För att följa byråns rekommendationer angående särskilda rättighetsartiklar, se "Läs mer" länken för att läsa rapporten i sin helhet.

Läs mer

• FRA:s rapport