Södertälje arbetar strategiskt med att öka återvinningen

Genom källsorteringssystemet Miljönären och genom att arbeta med kunskaps- och attitydförändringar hoppas vi nå ett långsiktigt resultat.

– Vi vet att det finns stora kunskapsluckor om återvinning, det gäller både i Södertälje och i övriga landet. Tyvärr är det få som vet om att man som konsument är skyldig enligt lag att sortera sina sopor, förklarar Tomas Thernström, avfallssamordnare i Södertälje kommun.

Skyldighet att sortera
Enligt avfallsförordningen, med stöd i miljöbalken, måste man som konsument sortera förpackningar, returpapper, elavfall, batterier och grovsopor och lämna till ett insamlingssystem. Hur och var varierar från kommun till kommun.

– Vi började titta på hur vi skulle kunna minska Södertäljebornas restpåsar och kom fram till att en restpåse generellt består av en tredjedel matavfall och en tredjedel förpackningar, fortsätter Tomas.

Avfallsplan med ambitiösa mål
År 2015 antog kommunen en avfallsplan, som gäller till 2020, med ambitiösa mål bland annat om att restpåsen ska minska från 166 kilo per person år 2012 till högst 100 kilo per person år 2020.

– Och för att kunna nå det målet måste vi arbeta strategiskt med att öka kunskapen om återvinning hos samtliga aktörer i Södertälje och särskilt hos hushållen. Vi vill att Södertäljeborna blir bättre på att sortera allt sitt avfall, men framför allt matavfall och förpackningar. För det krävs både kunskap och en attitydförändring. Vi satte därför ihop en kommunikationsplan för att kunna arbeta mer metodiskt genom dialog och relationsskapande aktiviteter med olika aktörer.

Återvinn eller försvinn
Södertälje kommun är medlem i Håll Sverige rents nätverk för kommuner. Varje år arrangeras olika projekt runt skräpplockardagarna i maj. I år var temat för kampanjen Återvinn eller försvinn där kommunen i samarbete med Telge återvinning och Södertälje City – i samverkan hade fyra större aktiviteter inbokade för skolor och förskolor under en vecka i maj. Bland annat framförde Tobbe Trollkarl 15 föreställningar med sin för Södertälje specialskrivna show på samma tema för totalt cirka 1 500 barn i Lunagallerian i centrala Södertälje. Showen blev mycket uppskattad av både elever och lärare.

– För att nå ut till hushållen i Södertälje är barnen en bra väg in. Det är barnen som kommer hem med nya kunskaper och attityder och med en stor vilja att förändra. Barn har ett fantastiskt engagemang för att göra rätt och den här showen förstärker det.

Miljönären i alla skolor

Redan år 2013 startade Telge fastigheter en utredning då de tog över alla avfallskostnader från kommunen. En projektledare på Telge fastigheter fick då i uppdrag att undersöka hur kostnaderna för Södertälje kommuns skolor och förskolor låg jämförelsevis. Det visade sig att likvärdiga skolor hade olika avfallskostnader och att skolorna med en lägre kostnad också var bättre på att sortera sitt avfall.

Utifrån den utredningen skapades ett projekt som senare fick namnet Miljönären, där även Telge återvinning, utbildningskontoret och kommunens kostenhet ingick. Namnet kopierades från förskolan på Tom Tits Experiment, som vid den tiden kallade sin källsorteringsstation för Miljönären. Namnet anspelar på att sorteringsstationen är miljönära och att alla kan bli miljonärer på att sortera. I projektet skapades en standard för källsortering i skolan med åtta fraktioner som omfattar förpackningar för plast, kartong, metall och glas samt brännbart, matavfall, returpapper/tidningar och pant.

Det ska vara lätt att sortera rätt
Källsorteringssystemet med de åtta olika kärlen ställdes ut i sex pilotskolor år 2013–2014, och lärare och elever utbildades om återvinning. Projektet blev lyckat, både kostnadsmässigt och miljömässigt, och var mycket uppskattat av de skolor som deltog. I juni 2014 beslutade utbildningskontoret att alla 85 kommunala skolor och förskolor i Södertälje skulle införa Miljönären senast i december 2016.

Anna-Clara Ackebo, projektledare på Telge fastigheter, är den person som varit med och infört Miljönären på skolorna samt hållit utbildningar:

– Det unika med Miljönären är att vi har tagit fram egna dekaler, färger (utifrån Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI:s allmänna sorteringsstationer och för de fraktioner som saknade färg hos FTI valdes en egen passande färg och symboler för varje fraktion), vilket gör det lätt att sortera rätt. Grundtanken med standarden är att det ska finnas möjlighet att sortera både i klassrum och i gemensamma utrymmen, oftast i en korridor där många passerar och då lätt kan lämna avfall, men även att det ska se likadant ut på alla våra förskolor och skolor, berättar Anna-Clara.

Ökad sortering och minskade kostnader
Projektet har bidragit till en generell standard i de kommunala skolorna med möjlighet att utveckla ett övergripande miljötänk för samtliga skolor i kommunen. För kostenheten har den nya standarden medfört en förbättrad arbetsmiljö för kökets personal, framför allt i hanteringen av matavfall. Projektet har också inneburit en ökad sorteringsgrad i köket där cirka 60 procent av skolans avfall produceras. Totalt har skolorna minskat sina avfallskostnader med över 20 procent, men vissa enheter har gjort minskningar på över 40 procent. En förutsättning för det är att avfallstaxan ger incitament till återvinning.

År 2016 genomfördes Miljönären även i Södertälje stadshus där omkring 400 personer arbetar. Restavfallet har minskat kraftigt från dag ett och de stora fraktionerna är idag pappers- och plastförpackningar.

– Tanken är att vi i ska fortsätta att implementera Miljönären på fler arbetsplatser i kommunen.

Öka kunskapen
Det är viktigt att öka kunskapen om återvinning och återbruk för att minska avfallsmängderna. Elever och lärare fortsätter att vara prioriterade målgrupper i Södertälje. Under 2017 besöker cirka 30 klasser kommunens naturskola och medverkar på en temadag om avfall och återvinning.   

I dag är kunskapsluckorna alldeles för stora. En av anledningarna till det är att informationsansvaret kring avfall och återvinning mot hushåll och företag inte är tillräckligt tydligt, och det finns ingen uppföljning. Därför är det viktigt att vi jobbar med informations- och attitydpåverkande arbete om vi vill förflytta oss mot en cirkulär ekonomi. Södertälje har kommit en bit på väg men mycket arbete återstår, avslutar Tomas.