Möt Ulrika Liljeholm: doktorand och utvecklingsledare

Först och främst så är jag en person med passion för hästar. Jag har haft egen häst sedan jag var 11 år och har inte varit utan häst någon gång sedan dess. Jag rider och tävlar ganska målmedvetet, det ger mig mycket återhämtning. Just nu är målet att ta upp min häst i nästa tävlingsklass inom dressyr och ett program som heter Intermediare 1.

Idag är jag utvecklingsledare på enheten för arbetsrehabilitering men jag började arbeta i Södertälje kommun på boendeservice Lampan redan 1993. 

Enheten för arbetsrehabilitering - facebooksida

År 2009 tog jag min examen och började arbeta på enheten för arbetsrehabilitering som arbetsterapeut. Jag arbetade i projektet supported education med att utveckla arbetsinriktad rehabilitering till att även omfatta studier, då var jag med och skrev en forsknings- och utvecklingsrapport om stöd i studier.

Vad innebär din roll som utvecklingsledare?
Under min tid i Södertälje kommun så har jag, parallellt med jobbet, blivit färdig med min medince magister examen på Karolinska institutet. Det har möjliggjort att jag kunde fördjupa ett redan pågående samarbete med Lunds universitet som handlade om arbetsinriktade insatser för unga personer med psykisk ohälsa.

Idag arbetar jag som deltids kommundoktorand vid Institutionen för hälsovetenskaper. Målet är att fortsätta bedriva forskning i närhet till praktiken och verksamheten här i Södertälje kommun. I min roll ska jag fungera som en länk till teori och bidra med evidens inom verksamheter i Södertälje kommun.

Berätta mer om din forskning!
Mitt forskningsintresse är inom rehabilitering för unga vuxna med psykisk ohälsa. I forskningen fokuserar jag mycket på arbete, delaktighet och återhämtning. Ambitionen är att forskningen ska bidra till att öka målgruppens delaktighet i arbetsliv, studieliv och samhälle genom att stödja återhämtning från psykisk ohälsa.

Min forskning kommer bestå av fyra studier. Första studien handlar om att utveckla arbetsidentitet (vad det betyder för unga vuxna med psykisk ohälsa att börja arbeta) och den är så gott som klar och ska snart publiceras i någon vetenskaplig tidskrift. I den andra studien kommer jag fortsätta titta på roller, de sociala bitarna, måendet och hur många som börjar arbeta eller att studera. Den tredje studien kommer handla om stöd i studier och drar igång nu under 2018. Vad den fjärde studien ska handla om är inte helt bestämt ännu.

Är det vanligt att forskning är en del av yrkesrollen?
Det är mycket vanligare inom landstinget. Inom kommunen har det inte funnits någon tradition av att man forskar på eget bevåg utan man tar till sig forskning utifrån. Så vad jag vet finns det en till doktorand inom Södertälje kommun, utöver mig, hon jobbar inom LSS.

Genom att bedriva forskning inom kommunen kan vi vara med och påverka och se till att vi jobbar med de bästa tillgängliga metoderna som finns och som vi vet fungerar. Därför är det viktigt att vi har personer som forskar i verksamheterna, att vi för in teorin i praktiken. Så jag är jätteglad att jag får den här möjligheten och stolt över kommunen. Det börjar nog bli vanligare och vanligare.

Vilka utmaningar i Södertälje ser du fram emot att jobba mer med? 
Det är lättare att få jobb idag än det var för ett par år sedan, arbetsmarknaden har förändrats. Men det är fortfarande en konkurrens, det är många som slåss om jobben. Så en utmaning för oss är att våra deltagare ska få möjlighet att vara med och konkurrera om de här jobben.

Södertälje är väldigt framåt och har varit tidiga med att ta till sig ny kunskap och evidensbaserade metoder. Det finns många engagerade individer här och jag tycker att min chef har varit en fantastisk ledare genom att möjliggöra kompetensutveckling och förvalta den kunskap medarbetare tar till sig. Om vi kan fortsätta arbeta, som vi gör nu, med samma förhållningssätt så har vi alla förutsättningar att lyckas trots den hårda konkurrensen om jobb.

Vad drivs du av i ditt arbete?
Jag drivs av att alla ska få möjlighet att vara delaktiga oavsett sina övriga svårigheter och problem. För att en person har problem inom ett visst område så finns det inget som säger att den individen inte kan vara en del av samhället i övrigt. Det är en förmån att få följa personen på den resan, att hjälpa personer att våga göra förändringar i sina liv. När jag får se att våra klienter med vårt stöd vågar göra en förändring och satsa och deras kompetenser får blomma ut i rätt miljö och rätt sammanhang. Det är den starkaste drivkraften, när vi ser hur processerna hjälper individer att återhämta sig från psykisk ohälsa.

Var hämtar du inspiration? 
Google funkar är faktiskt fantastisk, det går att hitta mycket där genom att skriva in olika sökord. Sedan finns dessutom mycket vetenskapliga artiklar på google scholar som är en sökmotor för just vetenskapliga artiklar. Sedan om man vill läsa om just de här frågorna, evidensbaserade psykosociala insatser så finns forskningsnätverket CEPI (centrum för evidensbaserade psykosociala insatser), NSPH (nationell samverkan för psykisk hälsa) och kampanjen Hjärnkoll.   

Vad gör du om fem år?
Då tror jag att jag är färdig med min doktorsexamen och jag hoppas och tror att jag fortfarande jobbar här i Södertälje. Jag vill vara kvar här och tänker att jag jobbar med min nya tjänst som utvecklingsledare med utvecklings- och kvalitetsfrågor och delvis forskning. Då är jag fortfarande en länk mellan teorin och praktiken.