EU-valet över, vad händer härnäst?

EU-valet 2019 är över för den här gången och vi kan konstatera att det svenska valdeltagandet ökade. Men vad händer nu?

Den nya mandatperioden för Europaparlamentet startar den 2 juli vilket innebär att även en ny kommisson ska tillsättas. Likaså ska en ny ordförande för EU-kommissionen utses. Formellt sätt ska det Europeiska rådet genom kvalificerad majoritet nominera en kandidat till posten som EU-kommissionens ordförande som i sin tur sedan behöver godkännas av Europaparlamentet.

Vilket leder oss in på spitzenkandidaten, toppkandidater, till ovan nämnd post. Spitzenkandidatensystemet är genom vilken ett europeiskt partis kandidat kan bli vald till EU-kommissionens ordförande. Det här systemet har dock varit föremålt för en hel del kritik sedan dess införande 2014. Kritiken har bland annat bestått i att man anser att det ger för mycket makt till parlamentet och de politiska partierna. Likaså att medborgarna generellt sätt har mycket liten kännedom om toppkandidaterna och deras europeiska partigrupp, som de tänks välja vid EU-valen. Spitzenkandidatensystemet är inte tvingande och stöds inte i EU:s fördrag. Vilket gör att Europeiska rådet kan föreslå en kandidat till kommissionens ordförande som inget europeiska parti utsett på förhand. Det sittande parlamentet har dock uttryckt att det är berett på att avvisa varje kandidat som inte utsetts till toppkandidat inför valet till Europaparlamentet. Men det nyvalda parlamentet kan vara av en annan åsikt när den nya mandatperiden startar. Många tror dock att det här valet av kommissionens ordförande kommer avgöra huruvida systemet med Spitzenkandidaten kommer bestå eller ej.

Några av toppkandidaterna är:

  • Margrethe Vestager, Danmark, Partigrupp: Renew Europé – tidigare ALDE
  • Manfred Weber, Tyskland, Partigrupp: EPP
  • Frans Timmermans, Nederländerna, Partigrupp: S&D

Andra viktiga datum framöver:

  • 20-21 juni – Toppmöte, vid vilken de nominerade kandidaterna till samtliga toppositioner ska presenteras, inklusive posten till EU-kommissionens ordförande.
  • 24 juni – De politiska partigrupperna ska vara klara att presentera vilka ledamöter som ska ingå i vilken partigrupp.
  • 1 juli – Finland tar över ordförandeskapet i Ministerrådet, vilket du kan läsa mer om här - sitter juli-december 2019 därefter tar Kroatien vid som ordförandeland. (Mer om rådet kan du hitta här)
  • 2 juli – Den nya mandatperioden för Europaparlamentet startar. Första sammanträdet sker i Strasbourg.
  • 15-18 juli – omröstningar kring kommissionens ordförande sker i Europaparlamentet.
  • September – oktober – Europaparlamentets utfrågningar av de nya kommissionärerna sker. EU-kommissionens ordförande tillsammans med regeringarna bestämmer vem som ska ansvara för vad i kommissionen. De blivande kommissionärerna kallas sedan till utfrågningar i EU-parlamentets utskott, där de får svara på både muntliga och skriftliga frågor.
  • Oktober – Europaparlamentet godkänner den nya EU-kommissionen.
  • 1 november – Bör en ny EU-kommission vara på plats.