Anpassa

e-tjänster

sök

Vad kan jag göra själv?

Innan du söker ekonomiskt bistånd måste du söka alla andra bidrag och ersättningar som du har rätt till. Här följer en rad vanliga frågor och svar samt tips på vad du kan göra för att förbättra din ekonomiska situation.

Betala de löpande räkningarna

Det är viktigt att du inte får nya skulder. Betala alltid hyran och elen först. Om du har fått en påminnelse med påminnelseavgift är det viktigt att du betalar även denna avgift, så att du slipper få ett nytt krav på den avgiften senare.

Om du inte betalar hyran riskerar du att bli vräkt från din bostad. Om du är sen med hyran flera gånger kan hyresvärden vräka dig, även om du bara är några dagar försenad. Ett tips är att hyran kan dras på autogiro.

Var aktiv

Om du har svårt att betala dina räkningar, var aktiv. Ta kontakt med dem du är skyldig pengar på en gång och förklara situationen. Försök att få dela upp betalningen i en avbetalningsplan eller att få betala räkningen senare.

Fundera på hur ditt nätverk av vänner, familj och bekanta ser ut. Berätta att du har ekonomiska svårigheter och våga be om hjälp.

Undvik betalningsanmärkningar

Tänk på att det inte är säkert att du får någon betalningspåminnelse. Ett företag kan skicka din räkning direkt till ett inkassobolag eller till Kronofogden. Om din skuld går vidare till en inkassobyrå innebär det att du måste betala avgifter och en dröjsmålsränta.

Om din skuld blir registrerad hos Kronofogden kommer du att få en betalningsanmärkning. En betalningsanmärkning innebär att du till exempel inte kan teckna abonnemang och inte kan få hyreskontrakt. Därför är det mycket viktigt att du tar kontakt med företaget som du är skyldig pengar så snart som möjligt.

Se över dina utgifter

Ta inga nya lån. Använd inte heller mer av de krediter du redan har. Klipp sönder dina kontokort och skicka tillbaka dem till de företag där korten är registrerade.

Se över dina utgifter, finns det något du kan dra in på?

Säg inte upp din hemförsäkring! Men du kan ringa runt till försäkringsbolagen och se om du kan få en lägre avgift än den du har.

Försök att lägga om de räkningar du får en gång i kvartalet eller en gång om året, så att du betalar dem varje månad istället. Det kan till exempel vara försäkringar. Genom att betala lika mycket varje månad får du bättre balans i din ekonomi.

Se till att du betalar rätt skatt för att undvika skatteskuld.

Gör en budget

Om du själv vill göra en budget inför framtiden kan du använda Konsumentverkets budgetkalkyl och lägga in dina egna uppgifter. Du kan sedan jämföra med Konsumentverkets beräknade kostnader.

Konsumentverket gör varje år en beräkning av vad som är rimliga kostnader för hushåll av olika storlek. Läs mer om hushållsbudget och budgetkalkyler på Konsumentverkets webbplats.

Du kan få råd och stöd både hos oss på kommunens budget- och skuldrådgivning och hos Kronofogdens kundcenter.

Jag har fått ett inkassokrav, vad gör jag? expand_less expand_more

Företaget som du är skyldig pengar kan välja att överlämna din räkning till ett inkassobolag om du inte betalar. Ett inkassobolag lägger på en avgift som du också måste betala.

Har du fått ett inkassokrav är det viktigt att du betalar både räkningen och inkassoavgiften, annars kan skulden lämnas vidare till Kronofogden. Då riskerar du att få en betalningsanmärkning och ännu fler kostnader i form av avgifter.

Du kan få stöd och hjälp av oss på kommunens budget- och skuldrådgivning.

Du kan också söka hjälp hos Kronofogdens kundcenter och läsa mer om inkassokrav på Kronofogdens webbplats.

Jag har fått ett brev från Kronofogden, vad gör jag? expand_less expand_more

Det kan antingen vara ett föreläggande med ett krav och ett delgivningskvitto, eller ett brev om en skuld som du har.

Om du har fått ett föreläggande betyder det att du inte har en fastställd skuld ännu. Då är det viktigt att du agerar så snabbt som möjligt. Med föreläggandet följer ett delgivningskvitto. Det ska du skriva på och skicka tillbaka till Kronofogden, oavsett om du håller med om kravet i sig eller inte.

Gå igenom innehållet i kravet och kontrollera om skulden är riktig och beloppen stämmer. Om kravet stämmer så ska du betala hela skulden inom tio dagar från det att du skrivit på delgivningskvittot. Om skulden är felaktig måste du inom tio dagar från det att du skrivit på delgivningskvittot skriva till Kronofogden och säga att skulden inte stämmer. Det kallas att bestrida kravet.

Ta kontakt med företaget eller inkassobolaget för att ta reda på hur mycket du ska betala. När du har betalat begär du att de ska ta tillbaka kravet från Kronofogden.

Om du inte kan betala skulden kan du kontakta inkassobolaget och fråga om du kan få dela upp betalningen i en avbetalningsplan. Läs också mer under rubriken Vad kan jag göra själv för att få ordning på min ekonomi. Gäller inkassokravet hyran för din bostad, läs mer under rubriken Vad händer om jag inte kan betala hyran.

Om du inte gör någonting inom tio dagar, alltså varken betalar skulden, kontaktar inkassobolaget om en avbetalningsplan eller skriver till kronofogden och bestrider kravet, kan du få en betalningsanmärkning. Läs mer under rubriken Jag har fått en betalningsanmärkning – vad betyder det.

Ta hjälp om du behöver. Du är välkommen till oss på budget- och skuldrådgivningen.

Handlar brevet om en skuld du redan har eller om du behöver råd kan du ställa frågor till Kronofogdens kundcenter. Tänk på att Kronofogden tar ut en avgift för varje år som du har en skuld hos dem. Du kan också läsa mer om brev från Kronofogden på Kronofogdens webbplats.

Jag har fått en betalningsanmärkning, vad betyder det? expand_less expand_more

En betalningsanmärkning innebär att det står i alla kreditupplysningsföretags register att du inte har betalat dina skulder i tid. Då kan det bli svårt för dig att få hyra en lägenhet, låna pengar på banken eller teckna ett avtal som till exempel ett telefonabonnemang.

Det är kreditupplysningsföretagen som ger betalningsanmärkningar. Uppgifterna finns kvar i olika kreditupplysningsföretags register olika länge. Vanligtvis finns uppgifter om en privatperson kvar i tre år och om juridiska personer i fem år.

Du kan få en betalningsanmärkning om du har en skuld som du inte har betalat trots krav. Det kan till exempel vara en skuld som har lämnats till Kronofogden eller ett bankkonto som du har övertrasserat. Läs mer om betalningsanmärkningar på Kronofogdens webbplats.

Vad är skuldsanering och vem kan få det? expand_less expand_more

Du kan få skuldsanering enligt skuldsaneringslagen om du har mycket skulder och inte kan betala dina skulder på många år. Om du kan få skuldsanering beror på hur din ekonomi och din situation i övrigt ser ut. Det är Kronofogden som tar det beslutet.

En skuldsanering innebär att du under vanligtvis 5 år betalar av dina skulder enligt en plan som Kronofogden har beslutat om. Efter den perioden kan Kronofogden besluta om att avskriva resten eller delar av dina skulder.

Även du som är aktiv enskild näringsidkare kan ansöka om skuldsanering, förutsatt att de ekonomiska förhållandena i näringsverksamheten är enkla att utreda.

Du kan läsa mer och ansöka om skuldsanering på Kronofogdens webbplats.

Om du vill kan du få hjälp med att ansöka om skuldsanering av oss på budget- och skuldrådgivningen.

Vad händer om jag inte kan betala hyran? expand_less expand_more

Om du inte betalar hyran eller på andra sätt bryter mot överenskommelser i hyreskontraktet, då kan hyresvärden ansöka om att du ska avhysas från din lägenhet. Att bli avhyst kallas också att vräkas. Det är Kronofogden som beslutar om hyresvärden får vräka dig.

Hyran ska betalas i förskott senast sista vardagen i månaden, det är förfallodagen.

Kontakta din hyresvärd innan förfallodagen om du inte kan betala. Meddela vad som hänt och hur du planerar att lösa situationen. Fråga om det går bra att betala in i efterskott och när du i så fall senast ska göra det. Det är inte en rättighet du har, men de flesta hyresvärdar hjälper dig om du inte har bett dem förut.

Om jag inte betalar hyran, vad händer då? expand_less expand_more

Betalar du inte hyran kommer det här att hända:

Hyresvärden lämnar ärendet till ett inkassobolag.

Du får ett brev med ett inkassokrav från företaget. Där står det när hyresskulden ska vara betald. På hyresbeloppet lägger bolaget på en extra avgift för inkassokravet som du också måste betala.

Om du trots inkassokravet inte betalar hyresskulden kontaktar inkassobolaget Kronofogden.

Du får ett brev från Kronofogden, ett betalningsföreläggande. Där står det att du har tre veckor på dig att betala hela skulden för att få tillbaka hyresrätten för lägenheten.

Om du betalar inom tre veckor har du återvunnit hyresrätten men du har fått en betalningsanmärkning. Dessutom har du fått en ny kostnad att betala till Kronofogden. Förutom själva hyreskostnaden som du var sen med kan det röra sig om cirka 1 000 kronor i ytterligare kostnader.

Om du inte betalar inom tre veckor kan du bli vräkt från din bostad och får inte bo kvar. 

När kan hyresvärden vräka mig?

Hyresvärden måste alltid ansöka hos Kronofogden om att få vräka någon. Kronofogden kan besluta att du ska bli vräkt om du:

  • inte har betalat din hyra trots att du har fått ett betalningsföreläggande från Kronofogden.
  • ofta betalar hyran för sent, det kan räcka med 1-2 dagar om det är många gånger.
  • stör grannarna vid upprepade tillfällen.
  • hyr ut i andra hand utan hyresvärdens godkännande.
  • bedriver brottslig verksamhet i lägenheten.
  • bryter mot reglerna i hyreskontraktet
  • orsakar risk för människors hälsa.
Så här går det till om du blir vräkt expand_less expand_more

Så här går det till när du blir vräkt, eller avhyst som det också heter:

Hyresvärden ansöker hos Kronofogden om att du ska bli vräkt.

Du får ett brev från Kronofogden, och brevet heter Underrättelse om avhysning. Där står det att du kommer att bli vräkt, och vilket datum och klockslag som det kommer att hända. Samtidigt skickar Kronofogden information till kommunen om vem eller vilka som ska vräkas.

Nu måste du flytta ut ur lägenheten. Om du inte flyttar frivilligt innan tidpunkten för avhysningen kommer Kronofogden till din bostad. De byter lås och tar alla saker som finns kvar och lagrar dem i ett magasin i tre månader. Saker som inte går att lagra i ett magasin slängs direkt.

Kostnaden för att magasinera sakerna kommer att läggas till din hyresskuld, och du kan även behöva betala för flyttstädning. När tre månader har gått säljer eller slänger Kronofogden dina magasinerade saker.

Om du inte kan hämta alla dina magasinerade saker kan du fråga om du kan hämta en del av dem. Ofta får du betala en avgift för det.

Om du blir vräkt behöver du hitta någonstans att bo tillfälligt. Det kan till exempel vara hos anhöriga, hos vänner, på vandrarhem eller på hotell. Under tiden får du leta efter ett nytt boende. Tips på hur och var du söker nytt boende hittar du på kommunens sidor med bostadsinformation.

Mer informaiton om vräkning hittar du på Kronofogdens webbplats.