Medarbetare i äldreomsorgen lär av varandra: ”Vi gör det här tillsammans”
Ett ESF-projekt. Fyra olika delar. Alla lika viktiga för att fortsätta utveckla äldreomsorgens verksamheter och medarbetare. Arbetet ute på arbetsplatserna är i full gång och här kommer vi att göra nedslag hos några av de medarbetare som är med och skapar den stora rörelsen som sker ute på arbetsplatserna just nu.
– Det här har skapat en sådan energi och kraft på vår arbetsplats och en önskan om utveckling hos medarbetare så det är helt otroligt! Det har skapat en vilja att fortsätta utbilda sig, en tro på att man kan, att det går och att vi gör det här tillsammans, säger Jessica Ortman, resultatenhetschef på Grusåsen/Rosenlund hemtjänst.
Kravmärkt Yrkesroll 1.4 är ett projekt inom omsorgskontoret. Det finansieras av Europeiska socialfonden och har fyra fokus: rekrytering av timanställda, handledare, arbetsplatslärande och språkutveckling.
Rekrytering av timanställda: ”Ett meningsfullt lärande”
Vi börjar på Bemanningsservice. Där arbetar de med rekrytering av timanställda till verksamheterna inom omsorgskontoret och 2021 började de med ett nytt moment – en gruppintervju för sommarvikarier.
– Det blev ett väldigt meningsfullt lärande för alla deltagare och oss. Mera avslappnat och ett bra forum. Ett jättebra arbetsmaterial som får med alla bitar av arbetet, säger Malin Kahl, en av de bemanningsassistenter som arbetat med intervjuerna.
Under en gruppintervju får deltagarna information om vad de kommer att möta i arbetet och möjlighet att diskutera olika situationer som kan uppstå. Bemanningsassistenterna får också en bra bild över deltagarnas språkliga kompetens och om de har en bra inställning till arbetet.
En bra introduktion på arbetsplatsen: ”Vi tar vikarier på allvar”
Nu går vi vidare till enheterna. Där har både hemtjänsten och vård och omsorgsboenden arbetat med att utveckla och förbättra sina introduktioner. Nya vikarier som kommer till enheterna möter en utbildad kompetenshandledare eller någon annan på arbetsplatsen som är ansvarig för att välkomna och introducera. De har också fått information från Bemanningsservice om personen som kommer innan introduktionen börjar för att den ska bli så bra som möjligt. Här finns ett material som heter Första Steget som stöd för att strukturera och göra det tydligt för den nya vikarien vad hen ska lära sig.
– Vi tar vikarier på allvar, lyssnar på dem och tänker på att de både ska känna sig välkomna och lära sig bra. Det är viktigt att de känner att de kan fråga saker, säger Yessenia Perez, vårdbiträde på Fornhöjden hemtjänst och utbildad kompetenshandledare.
– Det är viktigt att vi arbetar på samma sätt och tillsammans för att nya vikarier ska må bra och förstå vad de ska kunna. Det blir roligare för alla på arbetsplatsen också, säger Mirtha Alonzo, undersköterska på Hejkensköldska gården och utbildad kompetenshandledare.
En kompetenshandledare – vad är det?
– En kompetenshandledare är en medarbetare på arbetsplatsen som ser till att nya personer i verksamheten får till sig det de ska och att kollegor får till sig det som de behöver. Det handlar om kompetensutveckling och lärande på själva arbetsplatsen, säger Ylva Lif, projektledare och en av de som utbildar handledarna.
Att utbilda och stödja kompetenshandledare på arbetsplatserna har varit en stor del av projektets arbete. Över 40 undersköterskor och vårdbiträden inom både hemtjänsten och vård- och omsorgsboenden har fått en grundlig utbildning i hur man arbetar som en bra handledare och hur ett lärande på arbetsplatsen kan planeras och genomföras. Det gäller också introduktion av nya kollegor. En viktig del av deras utbildning och arbete är att fånga upp kollegor i reflekterande samtal. Det gör att de får möjlighet att sätta ord på det som de har lärt sig och diskutera olika delar av arbetet tillsammans.
Reflektion – varför är det viktigt?
– När vi gör saker och löser problem i arbetet, det är då lär vi oss saker. Om vi inte får möjlighet att lyfta upp det kommer vi glömma bort det. Därför är det oerhört viktigt att få stanna upp och reflektera. Får man inte använda det man lär sig tappar man också lätt motivationen för att lära nytt, säger Per-Erik Ellström.
Per-Erik Ellström är forskare och professor på Linköpings universitet, på institutionen för beteendevetenskap och lärande. Han har forskat på bland annat kompetensutveckling och lärande i vardagsarbetet sedan 90-talet. Föreningen Kravmärkt Yrkesrolls metoder, som använts i projektets alla delar, grundar sig till stor del i hans forskning. Södertälje kommun har varit medlemmar i föreningen sedan 2005.
Kompetensutveckling på arbetsplatsen: ”Det tar aldrig slut”
Precis som på alla arbetsplatser, är äldreomsorgens verksamheter i rörelse och ständig utveckling. Medarbetare behöver fortsätta lära sig mer under hela sitt arbetsliv och för att stödja det arbetar kompetenshandledarna som en del i navet av kompetensutvecklingen på arbetsplatsen.
– Det är viktigt att förstå att det här aldrig tar slut, det kommer alltid in nya i arbetet och det finns alltid lärande att fylla på med. Då behöver man någon som driver frågan om kompetens på arbetsplatsen, säger Ylva Lif, projektledare.
Kompetenshandledarna arbetar också med en digital lärplattform som heter Wilearn. I den finns korta kurser som alla medarbetare inom äldreomsorgen kan läsa. Till exempel i dokumentation. För den som behöver stöd i läsningen finns det också möjlighet att få ord översatta på 19 olika språk. En av de kompetenhandledare som arbetat med detta är Emma Heldaeus. Hon har fokuserat på dokumentation.
– Jag tycker att det är roligt att få lära andra om hur viktigt det är med dokumentation och hjälpa fler att förstå hur man ska tänka. Översättningarna i Wilearn gör det också lättare att se till att det inte blir missförstånd och att vi pratar om samma saker. Den person som lär sig mer pratar ju också vidare med sina kollegor sen och lärandet fortsätter som en kedja, säger Emma Heldaeus, undersköterska i Teamet för trygg och säker hemgång och utbildad kompetenshandledare.
Språkutveckling med yrkeslärare: ”Jag vill skapa engagemang”
Många av medarbetarna i äldreomsorgen i Södertälje kommun talar samma språk som brukarna. Det är en enorm tillgång i arbetet men det försvårar också möjligheten att få öva och lära sig det svenska språket. Sedan hösten 2020 har över 90 medarbetare inom äldreomsorgen fått tid att öva på sin svenska tillsammans med en yrkeslärare inom vård och omsorg. Undervisningen och övningarna som de har fått göra handlar om olika saker som de möter i deras arbete.
– Det känns väldigt meningsfullt att få arbeta på det här sättet. Jag hoppas att jag kan så ett frö och skapa ett engagemang som ger ringar på vattnet hos medarbetarna, säger Eva Jaehnke, yrkesläraren som arbetar med språkutveckling.
– Det har varit bra med en kurs och att man fått tid till att öva språket. Vi fick till exempel lära oss orden för olika kroppsdelar som har hjälpt mig mycket när jag dokumenterar, säger Najah Miro, undersköterska i Ronna hemtjänst och deltagare i språkutveckling.
”De har tankats med ny energi och kunskap” – men hur fortsätter arbetet?
Det är många delar av projektet som sammanstrålar och tillsammans hjälper till att skapa en lärande organisation och struktur för medarbetarnas fortsatta utveckling. Projektets avslutas i april 2022 men strukturen för språkutveckling och fortsatt lärande på arbetsplatsen kommer att fortsätta utvecklas i organisationen.
– Ett stort plus har varit projektets vilja att faktiskt lyssna in hur det ser ut för oss i praktiken, verkligen ta till sig de konkreta förslag som vi kommit med och gjort dem till verklighet. Det finns både ödmjukhet och mycket kompetens i Kravmärkt Yrkesroll och varenda en av mina medarbetare som varit i kontakt med projektet på något sätt har tankats med ny energi och kunskap, säger Jessica Ortman, resultatenhetschef för Grusåsen/Rosenlund hemtjänst.
